Nyhetsbrev

Här kommer du åt Resurscentrets nyhetsbrev, som publiceras ungefär två gånger i året.

Nyhetsbrev 17

Bästa läsare!

Jag är glad och stolt över att få presentera det första RC nyhetsbrevet för klasslärare! Vi tror att intresset för matematik, naturvetenskap och teknik föds i ett tidigt skede under skoltiden och vi vill arbeta för att stöda lärare i arbetet på olika sätt. RC har funnits som projekt sedan 2007, först med Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och sedan med Åbo Akademi som projektägare. Administrationen (koordinator och verksamhetsledare) finns vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi i Åbo och verksamheten styrs av en styrgrupp. Arbetet på fältet sköts av RC:s resurspersoner som arbetar på deltid eller på timavtal i RC. Resurspersonerna är antingen lärare i grundskola eller gymnasium eller forskare och lärare vid universitet. Verksamheten finansieras av Åbo Akademi, STV, Svenska kulturfonden, UKM LUMA projektet, Brita Maria Renlunds stiftelse och flera andra mindre fonder och finansiärer.

Vår klasslärarverksamhet leds av Ann-Catherine Henriksson i Åbo och tillsammans med henne arbetar AnnaKarin Jern från Raseborg och Kerstin Sandén i Vasa i RC:s klasslärarteam. En närmare presentation av teamet får du läsa om längre fram i nyhetsbrevet.Våra viktigaste informationskanaler är vår hemsida skolresurs.fi, våra facebookgrupper och Dynamo e-postlistan för klasslärare. Vi önskar också ha en personlig kontakt till fältet så ni får gärna ta kontakt med oss angående önskemål om verksamhet och samarbete.

I detta nyhetsbrev presenteras några av RC:s verksamhetsformer för klasslärare sedan satsningen startade hösten 2013. Vi har haft fortbildningskurser för klasslärare (t.ex. Undersök & Upptäck), deltagit i internationella samarbeten (t.ex. Mission X ”Train like an astronaut”) och utvecklat material (t.ex. Vetamix matteklipp för årskurs 5-6). Ann-Catherine har varit med i UBS grupp för utveckling av ämnet omgivningslära i den nya läroplanen och våra kommande satsningar har förstås de nya målen och kompetenserna i fokus. Vi vill lyfta fram elevcentrerad undervisning, formativ bedömning, ett forskande arbetssätt och mångsidiga lärmiljöer både i och utanför skolan.

Vi är medvetna om alla de utmaningar i form av tidsbrist, vikariestopp mm som kan göra det svårt för lärare att resa iväg på seminarier och fortbildning. Vi försöker därför erbjuda ett mångsidigt utbud där man kan välja det som passar bäst för en själv i rådande läge. Vi kommer att fortsätta att erbjuda kurser i grupp eftersom vår enkätundersökning bland klasslärarna, som gjordes hösten 2014, visade att det var den mest populära form av fortbildning man önskade. Idag är de flesta kurser ändå en kombination av några närtillfällen och träffar/stöd per distans. Den som inte har möjlighet att delta i kurserna kan istället ta del av RC:s digra material och länktips eller delta i vårt internationella samarbete med Nordic ESERO genom Mission X där det erbjuds lektioner och material med rymdtema för arbete i klass. Vi har även möjlighet att skräddarsy fortbildningar för ett lärarteam på ort och ställe. Vi kan erbjuda kortkurser kring t.ex. lekplatsfysik, kretslopp i naturen, geologi, metoden Storyline i omgivningslära. Vår verksamhet är projektbaserad så utbudet på kurser kan variera periodvis. Ni har möjlighet att träffa RC:s klasslärare på RC:s sommarkurs i Vasa den 4.-6.8. Temat är rymden och geologi och kursen görs i samarbete med Nordic ESERO. Mera info om programmet och anmälning längre fram i nyhetsbrevet.

Vi önskar er alla många kreativa stunder i lärarteamen, tillsammans med eleverna och i samarbete med oss! God fortsättning på våren!

Minna Boström, verksamhetsledare

Nyhetsbrev 17
BilagaStorlek
nyhetsbrev17_liten.pdf936.57 kB

Aktivitter for naturvetenskaliga temadagar

På vårvintern infaller ett par lämpliga dagar som man kan uppmärksamma: π-dagen 14.3 och Världsvattendagen 22.3. http://www.vattendag.org/vattenpaketet/

T.ex. Isaac Newtons dödsdag 20.3 kan vara Kraftens dag.

2015 är ljusets år enligt UNESCO. Kanske någon dag i närheten av vårdagjämningen eller höstdagjämningen kan bli ljusets temadag, då vi plockar fram speglar, förstoringsglas och prismor för att laborera med solljuset.

I bilagan tips på stationer med vatten, kraft och ljus som tema!

BilagaStorlek
Aktiviteter.pdf741.09 kB

Energi i Raseborg

Hela klassen hjälps åt att trampa för att få elektricitet.
Vems solcellsbil vinner?

Energilaboratoriet i Tenala har redan fungerat i två år, till glädje för lärare och elever i närområdet.

Mia Skog från Höjdens skola har skapat ett mångsidigt och elevcentrerat program för både yngre och äldre elever. I fd Lanthandeln finns gott om utrymme för praktiska övningar både ute och inne.

- Jag försöker ta upp energi så mångsidigt som möjligt, säger Mia Skog, som önskar mera samarbete mellan de naturvetenskapliga ämnena också i de högre årskurserna.
Magnus Bäckström är en av de lärare som har besökt energilaboratoriet tillsammans med sina elever i åk 5-6 i Västerby skola.

- Redan att komma till en annan miljö är inspirerande, säger han. Och Mia kan verkligen ta eleverna. De jobbar aktivt och upptäcker varifrån man får energi och hur man sparar energi. De undersöker praktiskt hur energin omvandlas. De får konstruera och bygga själva.

Projektet har blivit möjligt genom stipendier från Svenska Tekniska Vetenskapsakademin, bidrag från fonder, Utbildningsstyrelsen och lokala sponsorer. Skolorna behöver inte ens betala bussresan till Energilaboratoriet. På det här sättet når man verkligen alla skolor i kommunen.

AnnaKarin Jern

European Schoolnet Academy erbjuder nya kurser för lärare

Efter de omtyckta kurserna kring framtidens klassrum och centrala kompetenser bjuder European Schoolnet Academy i vår bl.a. på två kurser kring användningen av digitala resurser i undervisningen: Creative use of Tablets in Schools och How to teach computing for primary teachers. Fortbildningskurserna är helt gratis och genomförs i form av distansstudier på nätet. Kursdeltagarna kommer från olika länder i Europa och inom kursen finns det möjlighet för deltagarna att både diskutera och ge feedback. Läs mera om de aktuella kurserna på sidan http://www.europeanschoolnetacademy.eu/web/general-navigation/home

Hela skolan forskar – på besök i Eiksmarka skola i Norge

Runt bordet sitter eleverna Oda, Live, Casper och Leo. De här eleverna går nu i årskurs 6 (vilket motsvarar årskurs 5 i Finland). Eftersom eleverna går i Eiksmarka skola i Baerum kommun nordväst om Oslo betyder detta att de här eleverna har deltagit i olika forskningsprojekt ända sedan de var sex år gamla och gick i förskolan. Skolan har ca 600 elever i årskurs 1 – 7 och varje läsår arbetar alla klasser i skolan med minst ett forskningsprojekt. De fyra eleverna har som uppgift att berätta för mig om sina erfarenheter av de olika forskningsprojekten och de tar sig an sitt uppdrag med stor iver.

Eleverna tänker tillbaka till förskolan och sitt första forskningsprojekt. Då handlade det om att ta reda på svar på problemställningen Varför får vi mardrömmar? Genom undersökningar kontrollerade klassen i tur och ordning de tre hypoteserna 1) att man drömmer mardrömmar då man har sett en skrämmande film, 2) att man ser mardrömmar då man har ätit för mycket och 3) att man ser mardrömmar då man sover borta hemifrån. Barnen hade även möjlighet att ställa frågor kring temat till en psykolog. Följande läsår forskade eleverna kring frågan Varför krymper äldre människor? De då 7-åriga eleverna intervjuade bekanta och genomförde mätningar av personer i olika åldrar. Det här projektet genomfördes under en längre period eftersom det ibland kunde dröja innan man fick svar från intervjuer och enkäter. Nu i årskurs 6 håller klassen på att forska kring frågan Vad händer då vi inte sover tillräckligt? Under vår diskussion använder de fyra eleverna sig helt naturligt av begrepp som hypotes, problemställning, kontrollgrupp och konklusion. De redogör för viktiga saker som man som forskare bör tänka på då man gör intervjuer, utarbetar enkäter och sänder e-post till personer man inte känner. Den mogna och reflekterande diskussionen gör att jag stundvis glömmer att eleverna framför mig endast är 11 år gamla.

I sina forskningsprojekt använder klasserna sig av den s.k. Nysgjerrigper-metoden. Jag hade möjlighet att besöka det norska Forskningsrådet i Oslo och avdelningen för kommunikation där hela projektet Nysgjerrigper koordineras. Projektledare Kate Alice Furøy och projektmedarbetare Marit Møllhausen berättar att projektet fick sin start år 1990 i samband med tävlingen ”Årets Nysgjerrigper”. I dag arbetar resurslärare runt om i Norge för att lära ut forskningsmetoden till lärare i årskurs 1 – 7. Ca 2000 elever i Norge lämnar varje år med sin klass in forskningsrapporter till projektet. Nysgjerrigper-metoden är en arbetsmetod som bygger på elevernas problemställningar, hypoteser och utprövningar av dessa hypoteser. Under arbetet följer man hela tiden de sex olika stegen i metoden. Jag hade möjlighet att under två dagar följa med hur klasslärare Annette Iversen Aarflot tillsammans med eleverna i klass 5c arbetade med att ställa hypoteser och planera hur de kommer att undersöka om hypotesen kan bekräftas eller inte. Läs gärna mera om metoden på projektets hemsida https://nysgjerrigper.no

Jag bad mina fyra guide-elever till slut sammanfatta varför metoden är bra och svaret kom unisont: Det är så gøy!

Ann-Catherine Henriksson

Jag undersöker och upptäcker

Ofta blir man som lärare inspirerad av att delta i en närstudiedag där man får nya idéer och har möjlighet att diskutera med kolleger i andra skolor. På en dag hinner man inte ta upp mycket och ofta avtar ivern för läraren tyvärr då vardagen i skolan kräver sitt. Den svåra ekonomiska situationen i många kommuner har dessutom medfört att lärare kan ha svårt att kunna åka längre bort för att delta i fortbildningskurser.

Kursen ”Jag undersöker och upptäcker” kom till som ett förslag på ett nytänk inom lärarfortbildningen inom de naturvetenskapliga läroämnena. Kursen pågår under ett helt läsår och kursens två handledare är Berit Kurtén-Finnäs och Ann-Catherine Henriksson. Förutom de två närstudiedagarna i samband med kursens inledning och avslutning sker all övrig handledning på den egna skolan eller på distans via nätet. Tanken är att kursdeltagaren planerar och genomför två sekvenser i sin egen klass inom kursens ramar och att deltagaren då får stöd av handledarna under arbetet. Att dessutom kunna få stöd genom diskussioner med och feedback från de andra kursdeltagarna ger ett mervärde.

Den första gruppen bestående av tolv lärare från Åland och Åboland inledde sin kurs i september och grupp nummer två i januari. I grupp II ingår lärare från Nyland och från Uleåborg. För lärarna i Uleåborg kunde vi ordna den inledande närstudiedagen på skolan genom att arbeta lite i skift i klasserna. Från Resurscentrets sida hoppas vi att vi har möjlighet att starta upp en ny grupp i höst och denna gång i Österbotten. Som alltid då det gäller en ny verksamhet kan den här formen av lärarfortbildning utvecklas och förbättras men vi tror på att det här konceptet på sikt kan ge goda resultat.

Ann-Catherine Henriksson

Läsfaddrar blev experimentfaddrar

Experimentfaddrar

Under RC:s sommarkurs i juni i Vasa höll Anna Gunnarsson och kemidraken Berta workshopar i kemipedagogik. Vi fick bekanta oss med böckerna om draken Berta som med olika knep väcker intresse för kemi hos de yngre barnen. Det finns två böcker; Bertas experimentbok och Berta på nya äventyr. Vardera boken innehåller tio sagor och i varje saga inspirerar Berta till något spännande men ofarligt vardagsexperiment med ingredienser som finns i de flesta kök.

Inspirerad av fortbildningen ville jag börja använda materialet efter kursen. Då materialet är tänkt för lite yngre elever väcktes tanken om experimentfaddrar. Vår skola har en lång tradition med läsfaddrar. Så gott som varje år har eleverna i min klass haft läsfaddrar i någon nybörjarklass så varför inte ha experimentfaddrar ett läsår?

Min kollega Annika Långgård, som undervisar nybörjarklassen, tände på idén och genast vid skolstart satte vi igång. Vi samlades runt en saga varannan vecka. Först läste vi sagan tillsammans med handdockan Berta och därefter har eleverna i små åldersblandade grupper fått ställa hypoteser, utforska, samtala, experimentera, dra slutsatser och delge varandra sina tankar.

Många studerande har tagit del av materialet som deltagare under experimentlektionerna och några har själva fått pröva på att leda laborationerna. Responsen har varit positiv och handledningsboken Vuxenhandledningen till böckerna gör tröskeln att använda materialet låg. Förklaringarna är lätta att förstå och att delge barnen.

Det viktigaste av allt är ändå barnens upptäckarglädje och förväntan. Under tidigare år med läsfaddrar var det många givande träffar, men faddrarnas väntan på nästa fadderträff är större detta läsår. När får vi träffa Berta igen? har varit en återkommande fråga under året.

Själv tycker jag att Anna Gunnarsson uttrycker det så bra: Kemi är egentligen allting runtomkring oss; materia som är fast, flytande eller gasformig. Ju tidigare vi väcker barns intresse för kemi, desto bättre.

Kerstin Sandén

Mission X 2015

Finlandssvenska elever deltar i år för andra gången i rymdäventyret Mission X. Det internationella äventyret pågår från januari till mars. I år deltar 18 skolklasser med sammanlagt 328 finlandssvenska elever i årskurserna 3–6. Projektet Mission X leds internationellt av NASA, medan ESA (European Space Agency) leder arbetet i Europa. Som koordinator i Norden fungerar Nordic ESERO.

Mission X är ett ämnesintegrerat projekt där eleverna dels arbetar kring temat rymden och dels gör praktiska uppgifter kring frågor om hur vi skall sköta vår egen hälsa för att må bra. Eftersom närmare 40000 elever från 28 olika länder deltar kan eleverna via nätet följa med hur andra elever runt om i världen gör samma uppgifter. Rubriker för de olika uppgifterna är t.ex. Astrokurs i vighet, Ljushastighet, Levande ben, Starka ben och Smak i rymden. Närmare information om projektet finns att läsa på dess hemsida www.trainlikeanastronaut.org

Nordic ESERO – fortbildningskurs för klasslärare 4-6.8.2015 i Vasa

I början av augusti ordnas en unik lärarfortbildning vid Åbo Akademi i Vasa. Kursen riktar sig främst till lärare i åk 3-6 och är ett samarbete mellan RC och Nordic ESERO, en europeisk organisation som i nära samarbete med euripeiska rymdstyrelsen ESA specialiserar sig på lärarfortbildningar och undervisningsmaterial.

Under kursen kopplas temat geologi med temat rymden till en spännande helhet, Kursen erbjuder fördjupad ämnekunskap och konkreta verktyg för hur dessa områden kan tas upp i undervisningen med yngre elever.

Själva kursen och logi under kursdagarna är gratis, till och med hälften av resekostnaderna för deltagare bekostas av Nordic ESERO. Anmälan senast 10.4 via www.skolresurs.fi/ESEROVasa2015.

Preliminärt program:

Tisdagen den 4.8 ”Tema: geografi och geologi”
- Samling på morgonen vid Åbo Akademi i Vasa (Strandgatan 2)
- Busstur till Replot, heldag med föreläsningar och praktiska övningar i Kvarkens världsarv (http://www.kvarken.fi/) med undervisning
- På kvällen fritt program i Vasa

Onsdagen den 5.8 ”Tema: rymden och geologi”
- Besök till Meteorian i Korsholm (http://www.meteoria.fi/sv)
- Presentation av EduGalaxen och om bl.a. ”Rymdkoffertens” möjligheter för undervisningen
- Gemensamt kvällsprogram med middag

Torsdagen den 6.8 ”Tema: verktyg för undervisningen”
- Workshops
- Uppstart for en gemensam materialbank
- Avslutning av kursen

Kursledare:

Ann-Catherine Henriksson, AnnaKarin Jern, Kerstin Sandén Förfrågningar: ann-catherine.henriksson@skolresurs.fi, 02-215 3295

BilagaStorlek
Esero Nordic - kurs för klasslärare_2015_utkasttill program.pdf307.42 kB
Flyer för kursen-1.pdf1.03 MB

Ta en titt på våtmarkerna

Filmen I tranmarker presenterar livet på myren. (Foto Ole Ehrstedt)

Finland har mycket myrar. Man brukar läsa om dem på åk 6. Men det är inte så ofta man ordnar studiebesök till en myr. Nu kommer en film som gör det möjligt att låta eleverna följa livet i den blöta vitmossan utan gummistövlar. Naturfilmare Ole Ehrstedt och Gustav Munsterhjelm har filmat tranornas liv och deras livsmiljö under en lång tid. Filmen I tranmarker bjuder på 20 min koncentrerat våtmarksliv. Utom huvudpersonen, tranan, syns andra våtmarksfåglar som sångsvan, sävsparv, sävsångare, gulärla och knipa. Våtmarkens växter och insekter behandlas också. Filmen klipps under våren och i höst kommer skolorna att kunna ladda ner den från nätet eller beställa den som DVD till självkostnadspris. Filmen kompletteras med webbuppgifter för elever.

Tema: Forskningen till klassrummet

I en artikel i det senaste numret av den didaktiska forskningstidskriften NorDiNa (Nordic Studies in Science Education) beskriver den danska forskaren Birgitte Lund Nielsen en fallstudie av en lärare som arbetar i årskurs fyra. Artikeln berör dels elevernas vardagsuppfattningar kring jordens, månens och solens förhållande till varandra och dels också lärarens pedagogiska ämneskunskap. Läraren i studien ber inför ett studieavsnitt eleverna i klassen rita en bild som dels visar orsakerna till att vi har dag och natt och dels visar månens olika faser. Eleverna får komplettera bilden med ord och uttryck. Efter avslutat studieavsnitt får eleverna sedan göra samma uppgift igen.

Artikelns forskningsfrågor är: Vilka alternativa uppfattningar av fenomen som förorsakar skillnaden mellan dag och natt kan ses i elevernas bilder?, Hur reflekterar läraren över elevernas teckningar och hur beaktar han eller hon resultaten i sin undervisning? Hur reflekterar läraren detta tillsammans med sina kolleger i egen skola och med lärare från andra skolor? Läraren är deltagare i en fyraårig QUEST – fortbildning i Danmark. Resultaten av studien visar att läraren beaktar resultaten från elevernas bilder i sin undervisning men även att läraren upplever utmaningar t.ex. i form av tidsbrist i synnerhet då det gäller diskussion av resultaten tillsammans med kolleger. Resultaten är intressanta inte minst med tanke på den kommande läroplanen som just betonar olika former av formativ bedömning.

Lund Nielsen, B. (2014), Students’ annotated drawings as a mediating artefact in science teachers’ professional development, NorDiNa, 10(2), s. 162-175. Hela artikeln kan läsas på länken:
https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/721/877

Ann-Catherine Henriksson

Vadå för geomedier?

Enligt den kommande nya läroplanen i läroämnet omgivningslära skall undervisningen ”handleda eleven i geografiskt tänkande och att iaktta sin omgivning och hela världen samt att lära sig använda kartor och andra geomedier”. Speciellt ordet geomedier får kanske läraren att undra vad det är för nya saker som nu skall tas upp i undervisningen. Troligt är att läraren redan nu använder sig av flera olika geomedier. Begreppet geomedier är nämligen ett samlingsbegrepp för samtliga digitala undervisningsresurser som används inom delområdet geografi. Det kan alltså handla om fotografier, såväl egna som andras, videofilmer med geografiskt innehåll och olika kart- och navigeringstjänster på nätet. Redan nu används t.ex. karttjänsterna Google Maps och Google Earth av elever såväl i skolan som på fritiden och många elever använder sig av olika navigeringstjänster för att hitta adresser och vägbeskrivningar till lands och rutter till sjöss.
För läraren handlar det snarast nu att ta reda på vilka möjligheter de nya resurserna medför och planera in användningen av resurserna på ett meningsfullt och varierande sätt i enlighet med lärandemålen med tanke på såväl ämneskunskap som olika kompetenser. På nätet hittar man redan nu många sidor som erbjuder olika spel och övningar för yngre elever. Se t.ex.
http://online.seterra.net/sv/ex/12
http://www.kunskapsstjarnan.se/kartspel.php
http://www.lankskafferiet.org/teman/sidor/0_11_1_.html
För litet äldre elever är kartutbudet stort, se t.ex
https://www.fonecta.fi/kartat
http://www.nic.funet.fi/resources/maps/
http://education.nationalgeographic.com/education/?ar_a=1
http://education.nationalgeographic.com/education/map-skills-elementary-...
http://www.worldatlas.com/
http://www.worldatlas.com/webimage/testmaps/maps.htm
http://www.worldmapper.org/
http://www.bing.com/maps/?FORM=MMREDR
http://www.sitesatlas.com/Maps/
http://www.paikkatietoikkuna.fi/web/sv

Aktuellt! 2015 firas internationellt som kartans år. För den som önskar delta i en tävling kring temat kartor pågår just nu en internationell tävling för elever under 16 år. Läs mera om tävlingen på sidan
https://www.facebook.com/Geopiste/posts/1032551166774933

Undervisningstips kring kartkunskap:

Minilandskap
Bygg små fantasilandskap (ca 40 * 30 cm) ute på skolgården eller inomhus av naturmaterial. Inled med en kort brainstorming om vad som kan finnas i ett landskap. Försök få med höjder, stigar, byggnader, stenar, diken, brunn osv. Material: sand, stenar, kvistar....
På stora papper (A3) får eleverna göra egna kartor över landskapet. (Ingen förminskning ännu.) Hur ser landskapet ut från luften? Hur visar man höjder på kartan? Vilka färger använder du? Gör en egen teckenförklaring på kartan. Fotografera landskapet uppifrån och ur ”myrperspektiv” , ställ ut och jämför.

Formativ bedömning
Minneskartor eller s.k. mentala kartor passar mycket bra då vi behöver kolla upp vad vi redan vet från förut om det område vi kommer att behandla och hur vi gestaltar oss omgivningen och världen. Då vi t.ex. inleder arbetet kring temat ”Norden” ber vi eleverna rita in en skiss över Norden på ett vitt papper (A3). Norden skall alltså fylla hela pappret. Eleverna ritar konturerna av länderna och hur dessa länder finns i förhållande till varandra. Havet och olika större vattendrag färgas med blå färgpenna, bergsområden med brun färg osv. De största städerna och andra viktiga namn som eleven känner till märks ut på skissen. Allt detta görs utan att eleven har tillgång till en karta över området. Då eleverna är klara kan de jämföra sin bild med kamratens bild (eller i liten grupp) och diskutera skillnader och likheter. Efter denna diskussion får paren/grupperna kort presentera t.ex. likheter och eventuella svårigheter för klassen. Svårigheterna är ju just det som vi behöver arbeta vidare med!! Elevens självkännedom ökar och både eleven och läraren vet bättre vad vi behöver arbeta vidare med. Nu är det dags att ställa upp mål för arbetet! Låt eleverna delta i målsättningsarbetet. Då temat Norden sedan är behandlat under en längre tid är det dags att göra om uppgiften och jämföra den nya skissen med den första. Vad vet jag nu som jag inte visste då vi inledde arbetet?

Ann-Catherine Henriksson

Vasa övningsskolas matematikklubb

Matematikklubben

Det är redan tredje läsåret som skolan erbjuder eleverna i åk 3-4 möjlighet att delta i klubben Kreativ matematik. Klubben hålls en gång i veckan och intresset för klubben har varit så stort att vi har varit tvungna att dela eleverna i två grupper.

Det var från början föräldraönskemål om en klubb i matematik som fick skolans rektor att vidtala skolans matematikglada lärare och vi beslöt pejla intresset bland eleverna. Eftersom intresse fanns så startade vi klubben.

Fördelarna med att flera lärare har fungerat som klubbledare har varit många. Vi har inspirerat varandra och fått nya idéer i planeringsskedet. Klubben har blivit mera mångsidig då vi haft olika kunskaper och specialintressen och därtill har vi inte varit bokade varje vecka då vi fördelat klubbtillfällena mellan oss.

Vissa gånger har klubbdeltagarna löst problem och gjort samarbetsövningar utomhus. Barnen har också sysslat med vardagsnära matematik med olika mätredskap. Ibland har klubbdeltagarna spelat olika strategispel, till exempel schack, Kalaha och Tantrix.

Vi har även byggt och konstruerat mycket under träffarna. Vi har bland annat byggt med pentomino, dime och polydronklossar samt löst sudoku och ”finn fem fel” med barnen. Under klubbträffarna har barnen också fått använda pekplattor, till exempel då de lärt sig grunderna i programmering. Varje år har klubben gjort ett studiebesök till Problemboden i Vasa. Där har butikens ägare Tomas Lindén inspirerat barnen till problemlösning.

Det känns roligt då det finns ett stort intresse för klubben. Som matematikintresserad lärare känns det fantastiskt att kunna samla intresserade elever och ha tid för extra valfri matematik, att på ett lekfullt sätt tillsammans fördjupa oss i matematikens fantastiska värld.

Om ni vill ha tips och idéer för liknande klubb i er skola så får ni gärna ta kontakt!

Kerstin Sandén

Vetamix - filmklipp för F-6

Vetamix har material i olika format (huvudsakligen ljud- och videoinslag från YLE:s arkiv) som lärare kan använda i sin undervisning. Ämnet matematik har ett begränsat utbud av kortfilmer. RC samarbetar med Vetamix och flera kortfilmer inom matematikämnet för F-6 kommer att produceras inom kort.

I dagens begränsade matematikutbud för F-6 finns fem stycken ca 15 minuter långa lekfulla matematikavsnitt för åk 3-6 som heter Morfis kod. Programmen handlar om tre barn som blivit indragna i ett spel. Barnen får olika uppdrag och för att klara av uppdragen använder de matematik och problemlösning. Filmerna innehåller också förklarande fakta.

Innehållet i de fem avsnitten är bland annat följande:
1. vikt, talmystik, tidsuppfattning, skala, längd och sträckor
2. mönster, labyrint, längd, kroppsmått, area, kvadrat och rektangel
3. volym, liter, tabeller, uteslutningsmetod, kombinatorik och sudoku
4. siffra-tal-tecken, kod, mönster, olika talsystem, multiplikation och bråk
5. sifferkombinationer, noter, addition, lägesord, medelvärde och dolda budskap

På RC:s webbplats (www.skolresurs.fi) finns material som läraren kan använda då klassen tittar på programmen. Dels finns förslag när man som lärare kan pausa filmen och fundera över något eller utföra en liknande aktivitet som barnen i filmen. Vissa av uppgifterna barnen i filmen utför finns färdiga att kopiera. Om läraren kopierar övningarna i förväg får eleverna vara aktiva och själva pröva utmaningarna. Jag hoppas ni använder det material som finns i väntan på nya kortfilmer för F-6.
Kerstin Sandén

Nyhetsbrev 16

Bästa läsare!

I utkasten för den nya läroplanen för grundskolan tar man upp arbetslivskompetens som ett mål redan i de lägsta klasserna. I högre klasser vill man främja projektarbete, grupparbeten och samarbete med aktörer utanför skolan och internationellt. Resurscentret arbetar för att öka kontakten mellan skolor, universitet, yrkesutbildningar och yrkeslivet. Vi har en klar nisch att fylla och målet är att visa på naturvetenskapliga studiemöjligheter samt besöka och synliggöra finlandssvenska naturvetare i arbetslivet. I höst presenteras forskning vid Åbo Akademi via forskarintervjuer i Resurscenters julkalender som öppnar den 1.12 på vår hemsida. Vi hoppas att studiehandledare men även ämneslärare tar chansen och inkluderar dessa intressanta personporträtt i sin undervisning eller tipsar eleverna om att de finns. Materialet utökas efterhand, julkalendern är en början.

Lärarutbildningen i Svenskfinland är åter en het fråga. Vid Åbo Akademi pågår arbetet med att förnya universitetets struktur och nya utbildningshelheter bildas. Vi hoppas att detta kan gynna även ämneslärarutbildningen på ett positivt sätt. Nationellt har det bildats en arbetsgrupp för ämneslärarutbildningarna i naturvetenskapliga ämnen där alla universitet med ämneslärarutbildning ingår. Målet är att utbyta erfarenheter, lära sig av varandra och diskutera kriterier för lärarutbildning av hög kvalitet. Ett nationellt samarbete är av största vikt då åldersstrukturen bland lärarna idag visar att behovet av ämneslärare ökar de kommande 10 åren (UBS rapport Lärarna i Finland 2013, 2014:8) och en del universitet har lediga studieplatser för ämneslärare. Behörighetsprocenterna är nästan genomgående lägre bland de finlandssvenska lärarna, för matematiklärare i grundskolan är skillnaden hela 20% mellan de finska och svenska skolorna. Pågående behörighetsgivande utbildning i matematik fyller alltså ett klart behov i den finlandssvenska skolan.

Vilka är då de kunskaper som den nya läroplanen vill förmedla och som kan tänkas behövas i framtidens skola? I internationella sammanhang lyfter man fram kreativitet, samarbetsförmåga, digital kompetens, ”learning to learn” och problemlösning som framtidens nyckelkompetenser bland andra. Dessa kompetenser ingår rätt klart i utkastet till den nya läroplanen för grundskolan och utmaningen blir nu att även införliva dessa som viktiga element i de lokala planerna, i de kommande nya planerna för gymnasiet och i den konkreta undervisningen så småningom. Vi kan se förändringarna som pågår vid universitetet och i skolvärden som stora utmaningar som ger möjligheter till nytänk och inspirerande aktiviteter, både hos lärare och elever. Vi på Resurscentret gör vårt bästa för att bidra till detta och utvecklar därför kontinuerligt vår verksamhet i samarbete med finansiärer, samarbetsparters och Er lärare på fältet!

Minna Boström, verksamhetsledare

Nyhetsbrev 16
BilagaStorlek
RCnyhetsbrev16_liten.pdf1.9 MB

ESERA i Helsingfors 31.8–4.9.2015

31.08.2015

European Science Education Research Association Biennial Conference hålls i Helsingfors inkommande höst. En unik chans att lära sig mer om europeisk forskning kring undervisning i naturvetenskaper!

http://www.esera.org/

Educa 23–24.1.2015

23.01.2015

Educa, Finlands största utbildningsmässa, intar Mässcentret i Helsingfors den 23–24.1.2015. På programmet står presentationer och diskussioner samt utställning av läromedel och material. Den svenska ”Hörnan” och de svenskspråkiga utställningarna är koncentrerade till ett eget kvarter av mässan. RC och Åbo Akademi står för två programtider och då kommer Ann-Catherine Henriksson och Linda Mannila att presentera omgivningslära och det virtuella gymnasiet. Inträdet är gratis för alla som registrerar sig. Registreringen är öppen på Educas webbsida från början av november. Mässan uppfyller kriterierna för kollektivavtalsenliga fortbildningsdagar.

Fysik som underhållning – en rapport från Science Show Competition I Köpenhamn

ÅA/RC-laget

Många finlandssvenska skolor har under skolbesök till Åbo Akademi haft en fysikshow som en av programpunkterna. Som aktiv fysikshoware blev jag inbjuden till den första inofficiella tävlingen för europeiska vetenskapsshower. Tävlingen hölls i Köpenhamn under midsommarhelgen 2014 och var en del av evenemanget Science in the City.

Åbo Akademi och Resurscentrets tävlingslag bestod av Johan Lindén, lektor i fysik samt matematikstuderandena Lennart Jern och Jennifer Lindholm. Vi var första lag på plats och satte genast i gång med att skruva ihop och testa försöksutrustningen. Vårt rör med vatten för demonstration av horisontella räckviddens beroende av initial höjd och -hastighet förorsakade en liten översvämning och fick i fortsättningen bara användas utomhus.

Vi var sex lag på plats: danskar från Århus universitet och Danmarks tekniska universitet, Universitetet i Reykjavík, Universitetet i Leiden, Universitetet i Göttingen, schweizare från vetenskapscentret Physiscope och universitetet i Genève samt ÅA. Det fanns plats för ca 200 åskådare och vi hade obegränsad tillgång till flytande kväve, kolsyreis och kemikalier att använda under tävlingen.

Vi var första lag ut med holländarna från Leiden som medtävlare. Efter en första förlust insåg vi att det gällde att skärpa delmomenten och fokusera på de visuella experimenten, men skippa långa förklaringar. Samtidigt fick vi nya uppslag kring temat vetenskapsshow med oss hem i bagaget. Danskarna hade förstås hemmaplansfavör och deras pyroteknikshow gick hem hos publiken.

Mellan showerna fick publiken möjlighet att pröva på små experiment av olika slag hos tävlingslagen. Publiken bestod av barn och ungdomar i alla åldrar, med eller utan föräldrar, samt universitetsstuderande. Populärast hos oss var klassikerna cykelhjulet och drejskivan för att visa på rörelsemängdsmomentets bevarande. Demonstrationer av ljusets kvantnatur med olikfärgade fluorescerande plastbitar och elektriska fältlinjer med hjälp av såpbubblor som två personer fick bombardera varandra med, uppskattades också. De andra lagen bjöd bland annat på en uppblåsbar plaskdamm fylld med icke-Newtonsk vätska (“oobleck”, dvs. potatismjöl och vatten). Frivilliga fick antingen hoppa på ytan eller sjunka igenom den. Akustiska experiment med gaslågor i ett tvådimensionellt Rubens flamrör var en annan specialitet.

Semifinalerna och finalen gick den andra tävlingsdagen. Showerna var av hög klass och vi tog del av dem från läktarplats. Värduniversitetet gick segrande ur finalen efter en jämn kamp mot det schweiziska laget. Som avslutning på årets Science show competition bar vi ut återstoden av koldioxidisen, diskmedel och många liter vatten och experimenterade fram mängder av bubblor, till alla (stora som små) barns förtjusning.

Vilken betydelse har då vetenskapsshower av detta slag? Åtminstone de danska skolbarnen som besökte happeningen var entusiastiska. Våra hemsnickrade “skandinaviska” förklaringar till trots. Dessutom diskuterade de gärna experimenten på engelska. Det var inte heller brist på frivilliga när hjälp behövdes på estraden.

Skulle något liknande kunna ordnas i Finland?

Johan Lindén

Fyskemdagar 13–15.11.2015

13.11.2015

Den populära kryssningskonferensen Finlandssvenska fysik- och kemidagar återkommer nästa år, kom ihåg att reservera plats i kalendern i god tid!

Laboration: mikrobiologiska bränsleceller

Forskare vid Åbo Akademi hjälper till att presentera aktuell forskning för skolelever genom att delta i utvecklandet av laborationer som baserar sig på forskningen de gör. Xiaoju Wang, doktor i oorganisk kemi från Åbo Akademi, har i sin doktorsavhandling forskat i hur man genom att använda enzymer och socker kan producera elektricitet med s.k. biobränsleceller.
I denna laboration konstrueras en simpel mikrobiologisk bränslecell där jästens enzymer fungerar som biokatalysatorer. Själva bränslecellen konstrueras av gelatin och vanligt hushållssocker kan användas som bränsle.

BilagaStorlek
branslecell.pdf105.16 kB

Laboration: mikrobiologiska bränsleceller

I bilagan finns mer om hur du tillsammans med dina elever kan bygga en bränslecell driven av jäst!

BilagaStorlek
branslecell.pdf105.16 kB

MINLP som exempel på aktuell matematisk forskning

RC:s nyhetsbrev startar en ny serie under temat Forskningen till klassrummet där nydisputerade kort berättar om sina upptäckter. Först ut är Anders Skjäl. Anders disputerade i matematik vid Åbo Akademi den 10 april 2014 med avhandlingen ”On the Use of Convex Underestimators in Global Optimization”. Läs hela artikeln i bilagan.

BilagaStorlek
Matematisk_forskning_liten.pdf679.4 kB

Några länktips hösten 2014

Nedan listar vi några nyttiga digitala tips. Har du egna tips om webbsidor eller appar som du vill dela med dig av, hör gärna av dig!

http://teamup.aalto.fi
Teamup är ett redskap för gruppindelning och med hjälp av programmet kan varje grupp också banda in korta sekvenser om vad de kommit fram till i gruppen. Man kan ställa kriterier för gruppindelningen så att det i varje grupp finns t.ex. både flickor och pojkar.

http://popplet.com
I Popplet kan man göra tankekartor med både text, ritningar och bilder. Ett bra redskap för grupparbeten där man vill studera samband mellan olika faktorer.

http://glogster.com
Med hjälp av Glogster kan man göra interaktiva digitala posters. Man kan lägga in bilder och text men även videoklipp i postern. För ett exempel i matematik kolla länken: http://eshort13.edu.glogster.com/graphing-linear-equations/?=glogpedia-s....

http://aurasma.com
Med Aurasma kan man producera digitalt material till egentligen vad som helst, bilder, objekt, sevärdheter mm (s.k. ”Auras”). Man läser/ser innehållet med hjälp av en gratis app för mobiler. Med verktyget kan man tex uppleva 3D element i en pappersbroschyr genom att se på bilden via telefonen.

http://stickymoose.com
Med Stickymoose kan eleverna dela och rösta för olika idéer och verktyget kan användas för brainstorming, reflektion och evalueringar.

http://socrative.com
Socrative är en webbtjänst som gör det möjligt att snabbt och enkelt göra digitala uppgifter åt elever. Finns också som appar för iOS och Android.

http://mentimeter.com
För snabba frågor och brainstorming.

http://youtube.com/user/acapellascience
En oerhört begåvad musiker-fysiker som producerar versioner av kända låtar med vetenskaplig text. Mest känd för Bohemian Gravity om strängteori och Rolling in the Higgs om Higgspartikeln.

http://worldsciencefestival.com/2014/10/2014-nobel-prizes-instant-reacti...
En analys av årets nobelpris på en djup men ändå lättförståelig nivå. Även modersidan worldsciencefestival.com är väl värd regelbundna besök för sina intressanta ariklar om aktuell forskning.

http://ed.ted.com/periodic-videos
Organisationen bakom TED-talks har gjort en filmserie om alla grundämnen i periodiska systemet. Bra inledning på 118 kemilektioner!

RC på Stafettkarnevalen

Under Stafettkarnevalen i år hade Resurscentret för andra året ett tält i tältbyn. I år kunde man pröva på hur många spikar man kunde balansera på en spik (rekord 56st), lära sig få en uppblåst ballong på ett grillspett, laga en trumpet av sugrör, delta i sudokutävling och hoppa längd med vikter.

Längdhopp med vikter gick ut på att man skulle hoppa längd från vila, först utan vikter, sedan med 1kg vikt i varsin hand, sedan 2kg och sist 3kg och fylla i sina resultat i en graf. Sammanlagt fick vi statistik insamlat av 103 personer från hela Svenskfinland. Vi har samlat allt data i en Excelltabell som kan hittas på hemsidan. Tanken är satt ni i er klass kunde göra samma mätningar och sedan jämföra med resten av Svenskfinland. Det går bl.a. att göra analyser gällande årskursen, hemortens och vikternas påverkan.

BilagaStorlek
langdhopp_blankett.pdf123.78 kB
stafettkarnevalen2014_statistik.ods24.55 kB
stafettkarnevalen2014_statistik.csv4.74 kB
RC_sudoku_medel.png19.54 kB
RC_sudoku_latt.png20.31 kB
RC_sudoku_svar.png18.48 kB

SIC-seminariet 6–7.2.2015

06.02.2015

SIC, Seminariet om innovationer och 'c'reativitiet i naturvetenskaper och teknik, går av stapeln den 6-7 februari 2015 på högskolan Arcada i Helsingfors samtidigt som TekNatur-finalen. Huvudarrangörer är Svenska tekniska vetenskapsakademien, Tekniska föreningen i Finland och Utbildningsstyrelsen. Kom med och få idéer till din undervisning, insikter i att motivera dina elever och inspiration till att utveckla dina egna resurser. I form av workshoppar, föreläsningar och bredvidprogram erbjuds lärare i våra skolor program där temat denna gång beskrivs som Digitalt och Rymden.

I den digitala delen är fokuset lagt på kodning och programmering som finns med i den nya läroplanen samt på användandet av sensorer och digital mätutrustning i laborationer. Rymden behandlas exempelvis med att visa hur utrustningen och innehållet i en rymdkoffert kan användas i undervisningen samt i föreläsningar av personer som jobbar inom rymdfysik och i företag som utvecklar instrument för mätningar i rymden. Programmet är fortfarande under arbete. Personer som ger workshoppar är exempelvis Linda Mannila (programmering), Mia Skog (energi), Ann-Charlotte Rydgren och Jan Holmgård (rymden) och RC resurspersoner i fysik och kemi. Dessutom utlovas spännande gäster och föredragshållare som sammanför industri, forskning och skola. Välkomna med!

Smarttelefonen – ett mångsidigt mätverktyg

En modern smarttelefon innehåller ett antal sensorer. I de flesta telefoner finns det accelerometer, gyroskop, gps, ljudsensor (mikrofon) samt magnetometer (kompass). Dyrare telefoner kan även vara försedda med barometer, luxmätare, termometer samt en mätare för relativ fuktighet. Telefonen innehåller dessa sensorer för att få information om sin egen position, rörelse och omgivning. I bilagan koncentrerar vi oss på att utforska användningsmöjligheterna för smarttelefonens accelerationssensor.

BilagaStorlek
smarttelefon.pdf1.53 MB
import_av_mätdata.pdf502.17 kB
Tillägg_om_luftmotstånd.pdf306.8 kB

Sommarkursen 2-3.6.2014 i Helsingfors

DaNa-fortbildning i Helsingfors

RC:s traditionella sommarkurs ordnades detta år i Helsingfors den 2-3 juni. Målgruppen var de gymnasieskolor som deltar i de två DaNa-projekt (DAtorstödd undervisning i NAturvetenskaperna) som är riktade till 16 gymnasieskolor i västra och södra Finland. Alla de deltagande skolorna var representerade och deltagarantalet landade på 21 ivriga lärare i fysik, kemi och biologi. Under de två intensiva dagarna varvades teori och praktik. Inbjudna föreläsare var Ari Hämäläinen (lektor i fysikens didaktik vid HU), Thomas Jacobson och Staffan Svenlin (båda från ÅA). För de praktiska workshoparrangemangen svarade Markku Parkkonen från Laskentaväline Oy (Vernier) och Greger Blomqvist från Gammadata i Sverige (Pasco).

Ulf Ellervik besökte Svenskfinland 6-7.10.2014

Nästan 1000 gymnasieelever (och lärare) hade under två dagar i början av oktober förmånen att få lyssna till Ulf Ellerviks populärvetenskapliga föreläsning kring Kärlekens kemi. Ellervik var inbjuden av RC och föreläste för två fullsatta auditorium i Helsingfors samt ett i Vasa. Ellervik forskar bland annat kring hur kolhydraten xylos kunde användas som botemedel mot cancer. Han är kanske mest känd för allmänheten som en lysande populärvetenskaplig föreläsare och författare.

Under sin Finlandsturné berättade Ellervik att han håller på med de sista sidorna till sin nya bok Liv som beräknas utkomma hösten 2015. SVT (Sveriges television) har också planer på att göra en TV-serie baserad på Ond kemi. RC tänker även i fortsättningen ordna turnéer med inbjudna inspiratörer. Om ni har tankar eller önskemål kan ni höra av er till jonas.waxlax@skolresurs.fi.

Nyhetsbrev 15

Välkommen till Resurscentrets femtonde nyhetsbrev!

Ungas karriärval

Huvudmålsättningen med Resurscentrets verksamhet är att rekrytera flera svenskspråkiga elever till naturvetenskapliga studier och yrken. Det är ingen enkel uppgift då det finns ett stort utbud av utbildningar och även är svårt att förutspå vilka framtidens yrken egentligen är. Vi arbetar aktivt i nuet men följer samtidigt med diskussioner om utvecklingen av utbildningen och samhället.

Forskning visar att ungas karriärval styrs av flera olika faktorer av vilka skolan är en. Skolan påverkar intresset för ett givet ämnesområde samt den egna kompetensen i ämnet. Övriga faktorer som påverkar valet av studier/karriär är information om olika yrken/karriärer, psykologiska faktorer (hur man ser på sig själv och sin egen kompetens i ämnet) samt familje- och miljöfaktorer.

I en stor europeisk undersökning (www.ingenious-science.eu) där över 7000 högstadieelever deltog (från 32 länder, även Finland) kom det intressant nog fram att intresset för ett naturvetenskapligt ämne inte är tillräckligt för att man faktiskt vill välja att fortsätta studera naturvetenskaper. I undersökningen satsade man på information om yrkesbilden och studier i en del av klasserna och intresset för att välja naturvetenskapliga studier ökade med i genomsnitt 20% bland elever som fick extra information.

Det betyder att studiehandledare och ämneslärare kan öka intresset för vidare studier i naturvetenskaper genom att ge eleverna en chans att bekanta sig med olika naturvetenskapliga utbildningar och yrken. Resurscentret kan bidra till detta genom att ordna studiebesök på universitet för klasser (Science Camp), ordna kurser för gymnasieelever som genomförs i akademisk miljö och som ger studiepoäng i gymnasiet (t.ex. abilabbkurser i kemi vid ÅA, elektronikkurs vid Arcada) och genom att presentera olika studieinriktningar, yrken och forskningsprojekt via vår hemsida (pågående projekt).

Intresset för ämnet är ändå en grundförutsättning för att man ens skall börja fundera på en eventuell karriär inom naturvetenskaper. För att stöda lärare i att utveckla sin undervisning ordnar Resurscentret även seminarier och kurser för lärare. Aktuella kurser i sommar handlar om datorstödd undervisning i naturvetenskaper i gymnasiet (DaNa- sommarkurs i Helsingfors i juni) samt mångsidig undervisning i naturvetenskaper för klasslärare (kemi- och fysikundervisning tillsammans med Draken Berta, leksaksfysik, fysik och kemi i lekparken m.m. i juni Vasa). Mera information om dessa finns på vår hemsida.

Utvecklingen av undervisningen är aktuell i och med förnyandet av den grundläggande utbildningens läroplan som för tillfället finns till påseende på Utbildningsstyrelsens hemsidor. Förslaget kan kommenteras fram till den 23.5 och vi hoppas att så många lärare som möjligt utnyttjar tillfället att påverka planeringsarbetet och den kommande läroplanen. En stor omställning är att naturvetenskaperna samlas under ämneshelheten omgivningslära i de lägre årskurserna. Under nästa läsår kommer Resurscentret att arbeta aktivt i några skolor för att erbjuda hjälp med att arbeta med ämneshelheter på ett undersökande och elevcentrerat sätt.

Även andra stadiets utbildningar är under lupp och enligt regeringens strukturprogram skall utgifterna skäras ner kraftigt de kommande åren. Vad detta innebär för små svenska gymnasier återstår att se men klart är att det nu är dags att diskutera nya undervisningslösningar och intensifierat samarbete mellan olika aktörer.

Resurscentret önskar hela lärarkåren en riktigt god fortsättning på våren och en skön sommar!

Verksamhetsledare Minna Boström

Nyhetsbrev 15
BilagaStorlek
nyhetsbrev15_liten.pdf784.66 kB

Berzeliusdagarna 2014

Den finländska Berzeliusdelegationen

RC samarbetade med Finska Kemistsällskapet och kunde skicka iväg fyra studerande och två lärare till Berzeliusdagarna i Stockholm (http://www.berzeliusdagarna.se/) i månadsskiftet januari-februari. I år var det Josephine Berg (Ålands lyceum), Elliot Köhli (Gymnasiet Svenska normallyceum), Heidi Widjeskog (Kronoby gymnasium), Lukas Wilenius (Gymnasiet Grankulla samskola) samt Peggy Krokfors (Katedralskolan i Åbo) och Jani Wennerstrand (Kotka Svenska samskola) som fick chansen att delta.

Forskningsprojekt vid universitet för gymnasieelever

Genom att låta gymnasieelever pröva på att göra forskning vid universitet vill man förstärka deras förtroendet till vetenskapliga resultat och naturvetenskapligt arbete. På så sätt hoppas man kunna sporra intresserade elever att fortsätta med naturvetenskapliga studier på universitetsnivå.

Under de tre senaste läsåren har elever från ÅK 2 i Katedralskolan i Åbo erbjudits möjlighet att utföra små forskningsprojekt tillsammans med forskare vid Åbo Akademi. RC, som fungerat som koordinator mellan Katedralskolan och Åbo Akademi, har värvat handledare och luskat fram goda projektförslag. Eleverna har sedan själv fått välja projekt som intresserat dem. Själva forskningsarbetet, som motsvarat ca en veckas arbete, har utförts under läsåret enligt den tidtabell som passat elever och handledare och som projektet krävt. De flesta har utfört arbetet i små etapper, några timmar nu och då efter skoldagen. Teman som eleverna forskat i är: ”Cokis-menthos kraftverk” (anläggnings- och systemteknik), ”Tillverkning av solceller” (fysikalisk kemi), ”Material med superegenskaper” (pappersförädling), ”Biodiesel från alger” (teknisk kemi), ”Kaosteorin” (matematik) och ”Läkemedel från träd?” (trä- och papperskemi).

I slutet av läsåret har eleverna sedan fått presentera sina forskningsresultat på en konferens som ordnats inom ramen av StÅT, ett Nordplus junior finansierat samarbetsprojekt mellan Blackebergs gymnasium från Stockholm, Katedralskolan i Åbo och Mustamäe gümnasium från Tallinn. Konferensen har samlat ihop naturvetenskapligt intresserade elever och lärare från de deltagande skolorna. Den första konferensen ordnades våren 2012 i Stockholm, den andra våren 2013 i Tallinn. I slutet av april 2014 var det Katedralskolans tur att stå värd. Ca 20 gymnasieelever samt några naturvetenskapliga lärare från varje land deltog i konferensen. Precis som på riktiga konferenser hade eleverna antingen muntliga föredrag eller posterpresentationer. Därtill fick publiken ta del av några s.k. keynote presentationer då forskarna Linda Mannila och Johan Werkelin från Åbo Akademi berättade om sin forskning.
Projektet ger också lärare möjlighet att utbyta idéer om undervisningsmetoder för naturvetenskaper.

Från ett frö - odling i klassrummet

I bilagan kan du läsa om ett antal undervisningsidéer kring frön och odling i klassrummet.

BilagaStorlek
Från ett frö.docx386.38 kB

Höjdens skola vann idéfixarna

Nio filmade bidrag deltog i Idéfixarna. Vann gjorde åk 6 i Höjdens skola. Den vinnande gruppen undersökte gravitation och luftmotstånd. Juryn valde det här bidraget för att det med enkla medel tydligt visar de här fenomenen. Vi tackar alla idérika fixare för fina bidrag.

BilagaStorlek
Gravitation_luftmotstand.mp44.85 MB
Gravitation_acceleration.mp415.56 MB
FRIKTION.mp43.32 MB
Gravitationskraft.mp412.66 MB
Cirkelrorelse.mp43.37 MB

Laborationer i modern fysik i Helsingfors

Elever från Karis-Billnäs gymnasium undersöker svartkroppsstrålning.

Sedan hösten 2013 har det varit möjligt att besöka Helsingfors universitets fysikklass F2K för att utföra laborationer i modern fysik på svenska. Laborationerna behandlar fotoelektriska effekten, förhållandet mellan elektronens massa och laddning, spektralanalys och svartkroppsstrålning. I paketet ingår också ett besök till acceleratorlaboratoriet. Boka en tid för era grupper redan nu! För mer information kontakta Annika Venäläinen (annika.venalainen@skolresurs.fi).

Mission X 2014

Under januari till mars 2014 har 27 klasser med sammanlagt 448 elever från 16 olika skolor runt om i Svenskfinland deltagit i projektet Mission X. Det internationella projektet startade år 2012 och deltagarantalet har sedan dess vuxit explosionsartat. I år deltog 24 000 elever från 24 olika länder och finländska klasser deltog nu för första gången. Bakom projektet Mission X står rymdforskningsenheterna NASA och ESA. De nordiska ländernas deltagande koordineras av ESERO Nordic och i Finland har koordineringen skötts av Resurscentret.

Utbildningsutmaningen har dels fokuserat på träning och kost och dels på fakta om rymden. Tanken är att eleverna skall ”träna som en astronaut”. Eleverna har fått öva sig i att föra vetenskapliga resonemang och i att arbeta i grupp samtidigt som de utför praktiska träningsuppdrag med inriktning på styrka, uthållighet, koordination, balans, spatial förmåga m.m. Bland uppdragsuppgifterna hittar vi bl.a. Gruppstyrketräning, Hoppa mot månen, Astrokurs i vighet, Ljushastighet, Tag dig till planeten – finn gravitationen, Levande ben – starka ben, Hydreringsstation, Energi som en astronauts. För utförda aktiviteter har lagen fått poäng och poängen från samtliga team runt om i världen har räknats ihop. Poängen har hjälpt ”Astro Charlie” att nå månen. De olika teamen har nu avslutat sitt arbete och firat projektet genom att bl.a. hålla ett rymddisko, äta rymdtårta eller avskjuta egenhändigt tillverkade raketer ute på skolgården.

Ann-Catherine Henriksson

Rymdtårta
BilagaStorlek
MISSIONX2014.pdf433.11 kB

Ståupp-matematikern Matt Parker fick gymnasieelever att skratta

Matt Parker

Under två dagar i början av april fick våra finlandssvenska gymnasieelever uppleva sina livs första (?) ståupp-matematikshow. Ståupp-matematikern Matt Parker, som har sin bas i Queen Mary University i London, lyckades med konststycket att under två hektiska dagar underhålla över 1000 av våra gymnasielever och -lärare. Matt Parker lyckas blanda matematik och humor på ett sätt som verkar gå hem hos elever. I sin show ”Hidden mathematics” fick eleverna bekanta sig med den matematik - den dolda matematik - som ligger som grund för många tillämpningar vi tar för givet; SMS-medelanden, digital bild och musik, streckkodsläsare i affärens kassa bara för att nämna några exempel.

RC kommer också i fortsättningen att satsa på inspirationsföreläsningar där inspirerande, karismatiska och prisbelönta personer bjuds till Finland för att turnera i våra skolor. Som näst i tur står ämnet kemi och professor Ulf Ellervik från Lunds tekniska högskola. Ellervik tilldelades år 2012 PI-priset för sin populärvetenskapliga bok ”Ondskans kemi” och senaste år utkom efterföljaren ”Njutning”. Pricka in datumen 6 oktober (huvudstadsregionen) och 7 oktober (Vasa). Mera info på RC:s hemsida samt via direkt utskick.

Toppkompetens

Ingvar Stål berättar om elevcentrerad undervisning
Jan holmgård berättar om rymdkofferten

Under våren har Resurscentret samarbetat med Utbildningsstyrelsens (UBS) projekt Toppkompetens och ordnat ett seminarietillfälle på tre olika orter under rubriken ”Naturvetenskap i ett brett, forskande och elevnära perspektiv”. Programmet innehöll en dos teori och en dos praktik, lite provokation och något mycket konkret. Under förmiddagen i form av presentationer, workshopar under eftermiddagen.

Kristian Smedlund, undervisningsråd på UBS, inledde med den kanske mest abstrakta biten. Han presenterade en reviderad version av Blooms klassiska taxonomi. Det handlar kortfattat om hur olika nivåer av tänkande kopplar till kunskap. Det mest utmanande och samtidigt mest intressanta gäller den metakognitiva kunskapen. Vem har inte stött på frågan varför vi ska lära oss just detta? Eller vilka irrelevanta minnesstrategier var och en av oss kan ta hjälpa av.

Elevcentrat lärande och en konstruktivistisk syn på lärandemiljön bjöd Ingvar Stål på. Ingvar är resursperson på RC, lärare och samtidigt knuten till University of Glasgow i Skottland. Han väcker debatt när han ställer provocerande och nytänkande frågor samtidigt som han bjuder på sig själv. Är dagens skola redo för ett elevcentrerat lärande? Hur ska vi göra för att få skolan mer konstruktivistisk?

Berit-Kurtén-Finnäs, resursperson på RC och akademilektor i de matematiska och naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Åbo Akademi, är inne på samma linje. I öppna laborationer är ett givet recept inte i fokus, utan eleven själv ska upptäcka och förstå ett fenomen. Genom praktiska försök kan sedan eleverna bekräfta en gammal sanning. Då du tänker själv istället för att utföra en uppgift mekaniskt, utvecklar du även din begreppsliga förståelse och kommunikationsförmåga vid sidan av det naturvetenskapliga tänkandet.

Deltagarna hade sedan möjlighet att fördjupa sig i workshopar som en förlängning av morgonens presentationer. Eller så kunde de få praktiska tips och idéer hur läraren tillsammans med eleverna kan visualisera naturens kretslopp. Exemplena var praktiska och beaktade samtidigt olika lärstilar. Klasslärarna och RC-resurserna Ann-Catherine Henriksson och Anna Karin Jern stod bakom det passet. Jan Holmgård, lärare i Sursik skola i Pedersöre demonstrerade den rymdkoffert han varit med och byggt upp. Idén är hämtad från de utbildningar Jan deltagit i ESERO:s (European Space Education Resource Office) regi i Norge. Rymdkofferten kommer att kunna lånas ut till skolor i Svenskfinland för att ges möjlighet att fördjupa sig i studier av t.ex. solfläckar.

Resurscentret är nöjd över alla de som bemödade sig att fylla i vår utvärdering om dagen. Det ger värdefull information om vad ni lärare på fältet tycker och vad ni vill ha för form av fortbildning. Den naturvetenskapliga seminariedagen verkar ha delat lägret i två halvor, de som var synnerligen nöjda och de som hade förväntat sig ännu mera.

Bland de positiva fanns det många som hade en direkt och omedelbar nytta av de praktiska exempel som serverades under dagen. Elevcentreringen väckte nya tankar och taxonomin gav nya verktyg till strukturering av planering och bedömning. En av deltagarna fick bekräftelse på att bryta loss från gamla och gammaldags rutiner. Det är "tillåtet" att göra saker på "annat sätt".
Dagen var öppen för lärare på alla stadier, från grundskolans lägsta klasser upp till gymnasiet, vilket givetvis är en utmaning. Det upplevdes svårt att se tillämpningen på de lägre årskurserna. Samtidigt som reflektion av den egna undervisning och tankar kring elevcentrerat lärande inte ska begränsas till enbart de äldre eleverna.

Som alltid under en fullspäckad dag, räcker tiden för diskussion aldrig till. En del har efterlyst ett uppföljningsseminarium. Antingen digitalt eller som närstudie för en återkoppling. Hur har deltagarna använt sig av dagens stoff i undervisningen och vilka är erfarenheterna? Ni får gärna i fortsättningen också kontakta oss med idéer och tips som ni skulle vilja ha som underlag för liknande utbildningsdagar. Det kanske bästa omdömet över dagen löd: ”Jag kände mig som en elev, hälsosamt!”.
Den som är intresserad av presentationsmaterialet, hittar det på: http://skolresurs.fi/node/1705

Cecilia Lundberg

Tre enkla experiment

I bilagan kan du läsa om tre enkla fysikexperiment inspirerade av den ryske populärvetenskapliga författaren Yakov Perelman.

BilagaStorlek
Nyhetsbrev_15_Mats.docx185.54 kB

Nyhetsbrev 14

Välkomna till vårt fjortonde nyhetsbrev!

Nu har det gått ett år sedan jag började som verksamhetsledare för Resurscentret. Jag har blivit bekant med verksamheten och med de duktiga resurspersonerna som arbetat vid RC flera år. Målet har varit att nå ut till eleverna genom lärarna och det kommer att fortsätta som en röd tråd i verksamheten. Vi satsar också på att skapa aktiviteter som höjer intresset för naturvetenskaper bland eleverna. Förutom kurser för lärare kommer vi i fortsättningen även att erbjuda intressanta studiebesök både för elev- och lärargrupper, inspirerande material som stöder innovativ undervisning och en ökad kontakt och dialog mellan universitet och skola. Vi stöder utvecklingen av ämnesöverskridande temahelheter som kan ge eleverna bättre helhetsintryck av vad naturvetenskaperna har att erbjuda.

Vi vill också kunna erbjuda en extra guldkant genom mera specifika satsningar. Ett exempel på en ny satsning är införskaffandet av två rymdkoffertar som kan lånas ut för studier i astronomi. Satsningen har gjorts i samarbete med ESERO Nordic och för det praktiska arbetet kan vi tacka Jan Holmgård från Sursik som gjort ett jättejobb med detta. Vi hoppas kunna erbjuda både utrustning och skolning under vårens lopp. På kommande är också matematik stand-up, material för fysik i gymnasiet, sommarkurser för lärare, Science camp för elever och lärare och mycket mer. En ny satsning för detta läsår är att vi har tre klasslärare som planerar aktiviteter för lågstadiebarn och klasslärare. Ni kan läsa mer om klasslärarna i detta nyhetsbrev men i vår kommer det också ett eget nyhetsbrev till lågstadierna där det finns mera information om verksamheten. RC följer aktivt med förnyandet av de nya läroplanerna och vi försöker anpassa vår verksamhet så att den följer utvecklingen. För att i framtiden få eleverna att vilja studera och arbeta med naturvetenskaper är skolans undervisning i nyckelroll - det är där som grunden för intresset skapas och byggs upp. RC kan bidra med att stöda skolbesök vid universitet och vi arbetar också på att kunna lyfta fram arbetslivet inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. Läs mera om ansökningar för skolbesök (Science Camp) längre fram i nyhetsbrevet.

Jag önskar alla lärare en god fortsättning på hösten 2013! Tag gärna kontakt med mig angående önskemål om material, kurser eller övriga aktiviteter.

Verksamhetsledare Minna Boström

Nyhtesbrev 14
BilagaStorlek
RC_Nyhetsbrev14_mini.pdf5.59 MB

"Ställa frågor till naturen" – sommarkurs i kemi och fysik för läraren i F-6

Den 2-3 Juni ordnar RC en sommarkurs för klasslärare under rubriken "Ställa frågor till naturen". Kursen ordnas vid pedagogiska fakulteten i Vasa. Fokus är på undersökande arbetssätt i naturvetenskap. Under kursen arbetar vi kring frågorna: Hur kan vi som lärare bygga upp vår undervisning så att eleverna får arbeta på ett naturvetenskapligt sätt?, Hur kan vi uppmuntra eleverna att själva ställa frågor?, Hur kan vi hjälpa eleverna att utveckla forskningsbara frågor? och hur kan vi utvärdera eleverna i detta?

Den ena förmiddagen kommer att ledas av Anna Gunnarsson som låter oss bli bekanta med Drakflickan Berta under en workshop i kemi. Anna Gunnarsson kommer från NAVET, ett science center i Borås (www.navet.com). Drakflickan Berta kan ni bekanta er med på förhand på Youtube (sök t.ex. på Draken Berta). I övrigt varvas teori och praktik i kursen. Teman för de olika workshoparna är Leksaker, Fysik och kemi i parken samt Frågor till en potatis.

Anmäl dig här: http://www.skolresurs.fi/node/1643

Läs mer i bilagan!

berta educa.jpg
BilagaStorlek
Ställa frågor till naturen2-3.6.pdf264.93 kB

Aktuell nordisk forskning

NorSEd i Reykjavik

Aktuell nordisk forskning kring undervisning och inlärning i de naturvetenskapliga läroämnena – en rapport från en workshop i Reykjavik

Nordic research network in Science Education (NorSEd) är ett nätverk för forskarstuderande inom de nordiska länderna. Projektet kring nätverket är treårigt (2010 – 2013) och har finansierats av NordForsk. Den 8 – 10 oktober var det dags för projektets avslutande workshop som ordnades i samarbete med Universitetet på Island i Reykjavik. Workshopens tema var forskning kring undervisningsresurser samt olika lärmiljöer inom dessa läroämnen. Sammanlagt 36 deltagare från de nordiska länderna samlades för en tre dagar lång intensiv träff för att diskutera dessa läroämnen samt utbyta idéer. Från Finland deltog förutom undertecknad även Kati Sormunen från Helsingfors Universitet. Kati forskar kring användningen av smarttelefoner som ett hjälpmedel för inlärningen i de här läroämnena.

Deltagarnas forskningsområden och fokusgrupper (förskola till gymnasium) varierade mycket. Forskare som studerar de yngre eleverna berättade bl.a. om sin forskning kring hur undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena kan integreras med modersmålsundervisningen, användning av ICT i undervisningen samt användningen av s.k.”flipped science” klassrum. Forskning som mer fokuserar på undervisningen på högre skolstadier handlar just nu bl.a. om hur undervisningen i de naturvetenskapliga läroämnena kan kopplas närmare till samhället omkring oss, om fältstudier i geografi men även om undervisning i kvantfysik och begreppsinlärningen inom denna. Även stadieövergripande forskningsteman presenterades kring t.ex. utomhuspedagogik, läromedlen i de naturvetenskapliga ämnena samt kring lärarutbildning. Gemensamt för de allra flesta forskningsområdena som presenterades under veckan var forskningens nära koppling till vardagen i skolvärlden.

Mellan sessionerna kring de nordiska deltagarnas forskningspresentationer fick vi lyssna till föredrag som hölls av tre inbjudna gäster. Bea Merckx, som arbetar inom lärarutbildningen vid Artevelde hogeschool i Belgien, talade om design based research som forskningsmetodologi. Gary Williams från Storbritannien arbetar med tidskriften Physics Education . Han berättade vad man bör tänka på då man som lärare önskar få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Ran Peleg från Israel Institute of Technology presenterade resultat från sin färska doktorsavhandling kring användning av drama som undervisningsmetod i de naturvetenskapliga läroämnena. Deltagarna fick även själva pröva på att genom drama bearbeta teman som gravitation, Newtons lagar och rymden.

På Island håller man just nu på att ta i bruk en nyutarbetad läroplan. Allyson Macdonald från universitetet på Island har suttit med i gruppen som har utarbetat läroplanen. Medan den förra läroplanen från år 1999 var mycket ämnesstyrd och detaljerad är den nya läroplanen inte indelad enligt läroämnen utan bygger på temaområden ända upp till och med årskurs 9. Liknande temaområden återfinns även i den norska läroplanen. Den är inte helt ny men den håller delvis på att revideras. Berit Bungum från NTNUI i Trondheim redogjorde för oss om den norska läroplanen.

Som fallet alltid är då nordiska lärare och forskare träffas sker en stor del av diskussionerna och utbytet av idéer utanför det egentliga workshop-programmet. Som ett sammandrag kunde man konstatera att mycket är likt inom Norden då det gäller undervisningen. De små skillnaderna mellan förhållandena ger upphov till konstruktiva diskussioner men de viktigaste frågorna och problemen är ganska samma oberoende av land.

(Mera information kring NorSEd-projektet hittar du på dess hemsida http://www.ntnu.edu/physics/norsed)

Ann-Catherine Henriksson

Arcusfunktioner i aktion

Vi ska studera två problemställningar som leder till uttryck innehållande en arcusfunktion. De två problemen är likartade; det första är en rent geometrisk problemställning medan det senare är en mera praktisk tillämpning.

BilagaStorlek
Arcusfunktioner.pdf1.83 MB

DaNa projektet utvidgas

Det är med glädje RC kan meddela att DaNa-projektet (Datorstödd undervisning i naturvetenskap) i våra gymnasieskolor utvidgas. Hösten 2011 inleddes DaNa/Österbotten där regionens samtliga gymnasieskolor deltog. Detta tvååriga projekt har nu avslutats. Senaste höst inleddes DaNa/Sydväst med nio deltagande gymnasieskolor från Åbo i väst till Lojo och Helsingfors i söder. I år kommer DaNa/Nyland att starta med ytterligare sju gymnasieskolor. De deltagande skolorna  har fått bidrag till att skaffa digital mätutrustning för fysik-, kemi- och biologiundervisning. RC har (och fortsätter) fungerat som medkoordinator och handhaft en stor del av fortbildningen. Vi gratulerar och hälsar Kyrkslätt, Helsinge, Brändö, Tölö, Grankulla, Sibbo, och Borgå välkomna i projektet.

Den finlandssvenska rymdkofferten

I Norge har man en tid haft en ”romkoffert” som åkt som en budkavle mellan skolor. Idén är den att man under en period på 3-4 veckor ska kunna använda kappsäckens mätinstrument innan de sänds vidare till nästa skola. De mätinstrument som finns i kofferten är till för att studera företeelser med anknytning till norrskenet. De två koffertar som nu håller på att ta form kommer att turnera mellan finlandssvenska skolor. Grundidén är den samma som i den norska förlagan men solteleskopet har bytts ut mot ett Maksutov-Cassegrain-teleskop som man med filter kan använda för att studera solfläckar. Teleskopet kan också användas för att se på våra närmaste planeter. Det valda teleskopalternativet kan alltså användas dygnet runt.

Därtill finns några enkla spektroskop, en ”Sunspotter” och en magnetometer. Med hjälp av spektroskopen kan eleverna få en första inblick i hur man kan studera ljus av olika våglängd och koppla informationen till olika grundämnen. ”Sunspottern” är ett fantastiskt tryggt och enkelt redskap när man vill följa med och kartlägga solfläckar. Magnetometern har sin givna plats eftersom jordens magnetfält spelar en nyckelroll när det gäller uppkomsten av norrsken. Den som kommer att finnas i vår rymdkoffert ska kopplas till en dator och levererar data över aktuellt magnetfälts styrka i tre riktningar. Resultatet visas i grafisk form på skärmen. Magnetometern och mjukvaran har utvecklats av Jan Holmgård och Mats Braskén.

Inom några veckor borde koffertarna kunna tas i bruk.

Maria Sjöblom, Jan Holmgård

Fysikdemonstrationer på Vetamix sidor

Vetamix.net

Resurspersonen i fysik Jonas Waxlax har tillsammans med produktionsbolaget Cityportal och Vetamix producerat ett drygt femtiotal laborationsklipp som nu finns uppladdade på Vetamix. Enklast hittas laborationerna genom att man går in på 

http://www.vetamix.net

och i sökfältet skriver laborationer. Laborationerna kan användas som inspiration för lärare eller som visningsmaterial för elever. I det senare fallet lönar det sig kanske att stoppa klippen innan den fysikaliska förklaringen diskuteras i klippens senare del. Målgruppen är främst högstadiet men mycket av materialet går också helt eller tillämpat att använda i gymnasieundervisning.

NO-biennalen: Inspiration och spänning i vardagen

Under workshopen att lösa en mordgåta med elektrofores förvandlades deltagarna till polisinspektörer med uppdrag att f

Giftmord, sagoexperiment och vardagsfysikens mysterier. För den som söker nya och spännande uppslag kring lärandet i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan är NO-biennalen ett välskräddat paket. Huvudsyftet med programmet är att väcka intresse och intressera den naturvetenskapliga utbildningen från förskolan upp till nian. Att kunna göra vetenskapen underhållande är en viktig ingrediens.

I svenska skolsammanhang står NO för naturorienterade ämnen och konferensen erbjuder föreläsningar, workshopar och utställningar av läromedel och material. Under år 2013 har biennalen ordnats i Växjö, Umeå och Karlstad. En del inslag har återkommit i alla tre upplagor av biennalen, andra föreläsningar och program har varierat mellan orterna. För arrangemanget står de nationella resurscentra för fysik, kemi samt biologi och bioteknik i Sverige.

Resurscentret för matematik, naturvetenskaper och teknik i skolan deltog i biennalen i Umeå i slutet av september. Här är några guldkorn ur programmet:

Professor Olle Matsson från Uppsala universitet är specialiserad på kinetiska isotopieffekter, men har flera ess att dra ur rockärmen. Ett brinnande intresse för deckare och då speciellt giftmord har gjort honom till en populär föreläsare. Förgiftning har tagit livet av många mänskor inom litteraturhistorien. Det hittar vi i klassiska sagor som Snövit, i Tintin och Anne Holts böcker. Och framför allt hos Agatha Christie, deckardrottningen med exakt kännedom om gifternas verkan och doser.
Hur skulle det vara med ett tvärvetenskapligt projekt som involverar modersmål, biologi, kemi och varför inte bild – både kända konstverk och seriealbum har avbildat effekterna av förgiftning? Konceptet har alla möjligheter att fungera både i lågstadiet och i högstadiet.

Ytterligare en intressant merit gällande Olle Matsson är att han vid sidan av föreläsningar på universitetsnivå även fungerar som lärare i Rosendalsgymnasiet i Uppsala. Skolan har några lärare rekryterade på deltid från stadens universitet.

Vetenskapsintresse i förskolan ska kanske inte väckas genom gifter och ond bråd död. Däremot kan drakflickan Berta och hennes experiment bland vardagskemin vara en tidig ingångsport till naturvetenskap. Med hjälp av Berta kombineras sagor och myter med försök och observationer i verkligheten på ett sätt som ska väcka nyfikenheten hos barn.

Patrik Norqvist är doktor i rymdfysik och universitetslektor vid Umeå universitet. Han bjöd på stand up. Med till synes outsinlig energi beskrev och förklarade Patrik vardagliga fenomen med hjälp av fysik. Små detaljer som var och en kan grunna på eller irriteras över. Blir du våtare av att promenera långsamt eller springa fort då du är ute i regn utan regnställ och paraply? Vad betyder det i praktiken då ljudvallen sprängs? Och så klassikern: varför landar mackan alltid med smörsidan mot golvet då du tappar den?

Underhållning är inte allt. Även en allvarligare infallsvinkel på hur flera ungdomar ska intressera sig för utbildning inom naturvetenskap och lärarbehörighet framfördes. Under workshoparna fick deltagarna chans att pröva nya metoder, tekniker och verktyg som sedan direkt kan föras vidare till klassrummen. Det svenska utbudet av interaktiva läromedel och böcker anpassade för elever med specialbehov fanns även att tillgå.

Det framtida ödet för de nationella resurscentra inom naturvetenskap i Sverige ligger för tillfället i regeringens vågskål. Ett nytt centrum för ämnesdidaktik inom naturvetenskap och teknik vid Linköpings universitet planeras att startas upp från år 2014. Hur det ska gå med det statliga stödet till de redan existerande resurscentra är än så länge ett frågetecken. Vi får hoppas på en lösning som gynnar alla parter och nya högklassiska NO-biennaler även framledes.

Cecilia Lundberg

Läs mer om:
- NO-biennalerna, http://www2.fysik.org/no_biennaler/
- Oklarheterna kring samordning av de nationella resurscentra i Sverige, samt namnuppropet för deras bevarande, http://www.krc.su.se/
- Drakflickan Berta, http://www.draknet.se/berta/Berta.html

NO-biennalen: Science redan i förskolan och lågstadiet?

Under NO-dagarna i Umeå 25-26.9.2013 fick jag veta att drakpojken Gilbert fått en lillasyster, drakflickan Berta. Med en saga, handdocka och laborationer kan barnen pröva på kemi redan i förskoleålder, http://www.draknet.se/. Jag blev själv väldigt inspirerad av workshopen och hoppas att vi kunde få Berta också till Finland. Resurscentret har skaffat böckerna och materialet. Ta kontakt om du blev intresserad!

Jag imponerades av sättet att redan i lågstadiet få barnen att tänka naturvetenskapligt. Med hjälp av bilder kunde de ställa upp en hypotes för ett enkelt forskningsproblem. Efter laborationen gavs svaret som en bild eller som en kort text. Det var som en mini-labbrapport! Webbportalen Teknik&Natur innehåller redan användbart material under flicken Resurser och mer är på kommande, http://www.teknikochnatur.se/.

Mycket spännande material för biologiundervisningen erbjöds av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik http://www.bioresurs.uu.se/. Det fanns bl.a. tidningen Bi-lagan och idéhäften om Linné med fina tips och korta artiklar. Jag har själv en uppsättning av idéhäftena här i Brändö gymnasium i Helsingfors och skickar dem gärna vidare till någon som är intresserad.

Som ny resursperson i kemi vill jag gärna höra vad ni lärare funderar på och önskar av RC. Jag undervisar själv kemi på gymnasienivå, men som ni märkte av mina intryck från min Umeåresa så skulle jag gärna också utveckla klubbverksamhet och undervisningen för yngre elever i kemi/science.

Glada hösthälsningar,

Triin Gyllenberg

Naturvetenskap i ett brett, forskande och elevnära perspektiv

RC samarbetar med utbildningstyrelsen och ordnar tre seminarietillfällen på tre orter under våren 2014. Tvärvetenskap,elevcentrerat lärande, demonstrationer och möjlighet att pröva på själv är i centrum under dagen.

Målgrupp: Klass- och ämneslärare i den grundläggande utbildningen
Tid, plats:
Torsdag 6.3 i Åbo
Fredag 7.3 i Helsingfors
Onsdag 23.4 i Vasa
Anmälning: http://www.skolresurs.fi/seminarier2014

Programmet hittas i bilagan!

Presentation1.jpg
BilagaStorlek
UBS-semi - Vasa.pdf467.56 kB

Nobelpriset i fysik till Peter Higgs och Francois Englert

Ingen av er har kunnat undgå att årets Nobelpris i fysik gick till Peter Higgs och Francois Englert. Men vad är egentligen all denna hype kring Higgs bosonen och Higgs fältet? Det kan vara värt att kolla följande två länkar

http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2013/popular-ph...
(populärvetenskaplig information från Nobelstiftelsen)

http://www.aip.org/nobel/physics2013.html
(populärvetenskapliga texter samt mera tekniska, samlade och editerade av AAPT (American Association for Physics Teachers))

Sommarkursen 2013

Resurscentrets sommarkurs hade 2013 som teman energi och studiebesök. Nedan finns en hel del bilagor från kursen som kan vara till nytta.

(Extra stora filer)
Patrik Holm: Vindkraftens teknologi (pdf, 10,6 MB)
Mikko Hupa: Bioenergi (pdf, 3,6 MB)

På studiebesök till Westenergy
BilagaStorlek
Sommarkurs 2013 program (pdf)88.54 kB
VAD ÄR ENERGI EGENTLIGEN? (pdf)503.24 kB
Mats Workshop (pdf)1.24 MB
Markus Workshop (docx)45.17 kB
Rays Workshop (pdf)945.35 kB
Berits Workshop (pdf)940.93 kB

Ståuppmatematikern Matt Parker till Finland

Matt Parker

Ni har säkert alla i något skede stött på en ståupp komiker. Men vad är en ståupp matematiker (stand-up mathematician)? Resurscentret har lyckats få ståupp matematikern Matt Parker att klämma in ett besök till Svensk-Finland. Matt Parkers mål är att får sin publik mera intresserad av matematik. Han har i flera år turnerat runt i Storbritannien och förgyllt vardagen för både skolelever, studerande och "vanliga" människor. Han anlitas flitigt av både BBC och The Guardian. Om ni vill se ett litet smakprov på ståupp matematik à la Parker, gå till: www.youtube.com/watch?v=oikAgDUshlk

Matt Parker ger föreställningar för gymnasieelever i Nyland måndagen den 7 april 2014 och Vasa tisdagen den 8 april 2014. Håll utkik på våra hemsidor för mera information om tider och anmälningsförfarande.

Se också hans hemsida: http://www.standupmaths.com/

Symmetri och speglingar i GeoGebra

GeoGebra är ett ypperligt hjälpmedel vid undervisning om symmetri och speglingar. En stor fördel är uppgifterna är öppna, det finns inte bara ett svar som är korrekt. Det är dessutom lätt att differentiera. En annan fördel att speglingarna är exakta.
Två följande undervisningssekvenser är utprövade i årskurs 8.

GeoGebra
BilagaStorlek
Symmetri och speglingar i GeoGebra.docx33.99 kB

Tre kvistiga kretsar (med lösningar)

Inspirerat av Göran Grimvall (Brainteaser Physics), här kommer tre kretsmysterier att lösa i höstmörkret.

BilagaStorlek
Mats_Nyhetsbrev_13.docx104.24 kB

Undervisningsidé om jonbindning

Avsnittet om atomens byggnad och kemisk bindning är teoretiskt och abstrakt, och känns kanske inte alltid så inspirerande att undervisa. Ett försök att göra det mer handgripligt och konkret är att låta eleverna själva bygga atommodeller med hjälp av ringar av järntråd och modellera.

BilagaStorlek
Berit_jonbindning_2s.pdf394.61 kB

Visualisering av data

Ett relativt nytt sätt för datavisualisering är s.k. dynamiska eller rörliga diagram (eng: motion charts). Denna typ av graf blev populariserad i samband med professor Hans Roslings presentationer om ”världens hälsotillstånd”. Gapminder heter en organisation (http://www.gapminder.org/) som utvecklar denna visualiseringsteknik. På Gapminders hemsida finns flera videon där Rosling använder mjukvaran för att visualisera olika datamaterial. Några av dessa bör upplevas! Gapminder har en databas som är välfylld med (förhoppningsvis) tillförlitligt data som berör hälsa, välfärd, energi, miljö och mycket annat.

Läs mer i bilagan!

BilagaStorlek
Visualisering av data.pdf447.68 kB

Nyhetsbrev 13

Nyhetsbrev 13

Välkommen till Resurscentrets trettonde nyhetsbrev! I bilagan finns en pdf-version av det tryckta brevet och på undersidorna finns elektroniska versioner av texterna ofta med extramaterial.

Hur långt kommer man med kunskap?

De senaste årens internationella utvärderingar visar att Finland klarar sig bra i matematik och naturvetenskaper när det gäller kunskap. Den senaste TIMSS undersökningen från 2011 visar flera intressanta saker om undervisningen i Finland . I undersökningen jämfördes elevernas (årskurs 8) kunskaper i matematik och naturvetenskap i 42 länder. I matematikkunskaper placerade sig Finland på en 8:e plats och i naturvetenskaper på en 13:e plats. När man granskar resultaten lite närmare kan man konstatera att de bra resultaten beror på att Finland har få riktigt dåliga resultat. Här kan man kanske anta att det system vi har med specialundervisning fungerar rätt så bra eftersom svaga elever klarar sig riktigt bra i internationell jämförelse. Mera oroväckande är det dåliga antalet utmärkta resultat. I matematik var endast 4% av de finländska resultaten i kategorin utmärkta medan resultaten för de 4-5 bästa länderna låg kring 30% (kumulativ %).

Situationen var lite bättre i naturvetenskaper (13%) men ändå klart sämre än bland de bästa länderna (20-40% utmärkta resultat). Attitydanalysen visar att de finländska eleverna inte tycker speciellt mycket om matematik eller naturvetenskaper (endast 10% tycker mycket om matematik, internationella medeltalet var 26%, i fysik var motsvarande siffror 9% och 26% och i kemi 13% och 25%). I undersökningen studerades även lärarnas skolningsnivå och fortbildningsaktivitet. Finland klarade sig bra även i jämförelse av lärarnas skolningsnivå, 78% av lärarna hade högre högskoleexamen, medan vi var sämst i att delta i lärarfortbildning. Endast 9% av matematiklärarna hade deltagit i ämnesspecifik fortbildning under de 2 senaste åren, det internationella medeltalet var 55%. Motsvarande siffror var 25% och 55% för naturvetenskaperna.

På basen av resultaten kan man säga att en framtida utmaning är att öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Metoder och verktyg behövs för att bemöta även de duktiga eleverna så att intresset för ämnena ökar och så att framtidens Finland har det kunnande som behövs inom naturvetenskaper och teknik. Eleverna själva önskar mera mångsidiga arbetsmetoder i kemi och fysik och att man har flera tillfällen att bekanta sig med arbetslivet via studiebesök eller expertbesök i skolorna . Man kan öka intresset för fysik och kemi genom att sätta in ämnena i sammanhang och behandla på ett sätt som intresserar och berör eleverna. Genom att anknyta till närmiljön och elevernas dagliga liv samt ta med studie- och arbetslivsmöjligheter i undervisningen har eleverna bättre möjlighet att bilda sig en uppfattning om ämnets roll i samhället och för dem själva.

Om elevens motivation kommer inifrån och inte från behovet att demonstrera sin kunskap, vill eleven också oftast behärska ämnet och få en djupare förståelse för det . Motivation har visat sig påverka hur bra eleverna kan använda sina kunskaper, hur bra de tar åt sig nya kunskaper och hur bra de kan omsätta de nya kunskaperna till nya situationer . Motivation är alltså ett avgörande element för elevens inlärning. Enligt Deci , är det den inre motivationen som är viktig för inlärning. Den inre motivationen stimulerar till att prova, experimentera och lära sig nytt av eget intresse och inte p.g.a. yttre faktorer som belöning, pris, betyg eller bestraffning.

Positiva erfarenheter av naturvetenskaper är viktiga att få redan i tidig ålder. En undersökning från Sverige visar att den idé elever i årskurs 5 hade om sin egen kommande studieinriktning stämde väl överens med den inriktning de senare valde i gymnasiet . I framtiden försöker vi på Resurscentret arbeta för att naturvetenskaper blir ett naturligt inslag genom hela uppväxttiden, från barndom till vuxenlivet. Kanske Esbo stad kan bli föregångare när det gäller de allra minsta barnen ? Enligt en nyhetsnotis planerar Esbo att införa ”science” betonad inriktning i de svenska daghemmen i samarbete med ett danskt daghem. Målsättningen är, enligt utbildningsdirektör Barbro Högström, inte att införa undervisning utan att stimulera barnens naturliga nyfikenhet samt höja personalens kunnande i ämnet. Ett bra och intressant initiativ att följa med och ta lärdom av.

Som svar på frågan i rubriken så vill jag påstå att man kommer en bra bit på vägen med kunskap men att det inte räcker. På långsikt är det intresset som för vidare och motiverar till djupare analys som behövs för att garantera utveckling inom de naturvetenskapliga områdena.

Minna Boström
Verksamhetsledare på Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan

Länk till nyhetsbrevet som pdf:
http://www.skolresurs.fi/files/nyhetsbrev13_liten.pdf

Aktiviteter i sannolikhetsläran

I bilagan finns ett par aktiviteter som man kunde använda i sannolikhetslära bl.a. i åk 7-9.

BilagaStorlek
sannolikhet.pdf164.78 kB

Berzeliusdagarna 1-2.2.2013

Några av deltagarna i Berzeliusdagarna

Berzeliusdagarna arrangeras årligen för svenska gymnasieelever som är intresserade av kemi. 350 elever och 50 lärare deltog i år. Deltagarna får åhöra fina föredrag om aktuell forskning. Se programmet på Berzeliusdagarnas hemsida.
Samlingsplats är Aula Magna på Stockholms universitet. Under pauserna får eleverna gå på studiemässa som hålls genast utanför föreläsningssalen. Där var studeranden från en massa olika universitet i Sverige och gjorde reklam för sina studieinriktningar i kemi, kemiteknik, natur och miljö, farmaci, medicin m.m.

Finska kemistsamfundet finansierade en studieresa för fyra elever från finlandssvenska skolor, som utsetts via en uppsatstävling om intresse för kemi. Deltagarna var Toveann Ahlnäs från Kotka svenska samskola, Jenny Melin från Gymnasiet i Malax, Johannes Skogman och Basid Abdul Mahdi båda från Jakobstads Gymnasium. Som lärarrepresentant hade jag, Rita Westerlund från Gymnasiet Grankulla samskola, äran att delta.

Lärarna samlades fredagkväll till ett lärarmöte, varefter många av oss deltog i en middag på Fakultetsklubben. Eleverna hade eget trevligt program. Här följer deras kommentarer om resan:

Johannes Skogman skriver så här:

Berzeliusdagarna var sannerligen en upplevelse. Att få delta i en så stor konferens med så mycket intressant innehåll och framför allt så mycket intressanta människor är inte något man gör varje dag. Föreläsningarna var av hög kvalitet och innehållet var detsamma. En av föreläsningarna handlade till exempel om att på konstgjord väg tillverka benvävnad, det var spännande. Berzeliusdagarna var ju inte endast föreläsningar dock, vilket nog var bra. På fredagskvällen fick vi äta god mat och se på skådespel av studerande på KTH, de hade lite problem med ljudtekniken men annars var det bra.

Vi hade ju också lite fritid på fredagen efter programmet, då fick vi lära känna en grupp med härliga människor, det var nog trots allt det som var resans höjdpunkt. Visst är det intressant med alla möjliga föreläsningar men det roligaste av att bege sig utomlands är att lära känna nya människor. Under Berzeliusdagarna ordnades också en studentmässa där många av Sveriges universitet och högskolor presenterades. Det gav en bra inblick i studiealternativen som finns i grannlandet och även intresse för att kanske bege sig dit för att studera vidare efter gymnasiet. Summa summarum var resan till Berzeliusdagarna en mycket positiv och intressant upplevelse. Om jag skulle kunna fara igen skulle jag utan tvekan göra det.
Berzeliusdagarna var sannerligen en upplevelse. Att få delta i en så stor konferens med så mycket intressant innehåll och framför allt så mycket intressanta människor är inte något man gör varje dag.

och Toveann Ahlnäs skriver följande:

Lördag 2.2.2013
På lördagmorgonen började programmet med Kenneth Wärnmarks (Lunds Universitet) föredrag om ”Att bygga avancerade system bortom den molekylära nivån.” Efter Wärnmark var det dags för Xiaodong Zou (Stockholms Universitet), som berättade till oss om atomernas struktur, hur man forskar dem och om det är även möjligt att se atomer. Därefter var det dags för kaffe och bulle och även några intressanta diskussioner med studeranden från t.ex. Lunds Universitet och KTH. Själv tyckte jag att det var mycket facinerande att få höra om de olika universiteten i Sverige och om deras rikaliga kursprogram. Genom att få mera information om studiemöjligheterna, kunde jag lätt tänka mig att studera i framtiden i Sverige!
När bensträckaren var över, var det dags för tre olika föredrag, samt utdelningen av Kemistsamfundets Bror Holmberg-medalj 2013. Markus Fjellström (Stockholms Universitet) talade om isotoper, Susanna Seppälä (Danmarks tekniska universitet) presenterade till oss membranproteinernas struktur och deras viktiga uppgifter i kroppen, och Tessie Borg & Petri Oinonen (KTH) berättade till oss om framtidens möjligheter inom industri- och vetenskapsbranschen. Petri Oinonen talade även om hans egna erfarenheter som entreprenör och om hans eget företag, Ecohelix. Jag fann det engagerande att höra om hur Oinonen hade lyckats bygga upp sitt företag i Stockholm, även om han själv kommer från Finland.

Ett av dagens höjdpunkter var föredraget ”Chemistry in culture”, som hölls av den brittiske författaren Huge Aldersey-Williams. Eftersom jag är väldigt intresserad av även konst och kultur, tyckte jag att detta var toppen! Tyvärr måste vi avsluta Berzeliusdagaran efter Aldersey-Williams föredrag, p.g.a. att vi måste hinna till flyget tillbaka till Finland. En kort intervju hann vi ändå göra med Sveriges Sisu-radio, under lunchrasten!
Dagen gled förbi mycket snabbt, när man fick höra på så många intressanta föredrag. Själv tyckte jag att en del av presentationerna innehöll fakta, som var för avancerat för att kunna försås av gymnasieelever, men det var inte nödvändigtvis en dålig sak. Fast jag inte förstod allting, inspirerade det mig ändå att lära mig mera om kemin och andra naturvetenskapliga ämnen. Berzeliusdagarna var en en-gång-i-livet -upplevelse, som jag aldrig kommer att glömma. Med samma som jag lärde mig nya saker om kemin, fick jag också lära mig känna studeranden från olika håll i Sverige, och därmed skapa ett större internationellt nätverk. Jag uppmanar alla som är intresserade om kemi eller andra naturvetenskapliga ämnen, att söka sig till Berzeliusdagarna!

www.berzeliusdagarna.se/wpcontent/uploads/2012/01/Berzeliusdagarna2013_p...

Cecilia Lundberg ny koordinator

Cecilia

Som ni kanske noterat har resurscentret en ny koordinator sedan årskiftet. Det är därför på sin plats med en liten presentation. I all synnerhet som jag axlat manteln av Kerstin Fagerström som funnits med som en trygghetsfaktor inom RC sedan starten.

Jag heter Cecilia Lundberg ochä r doktor i marinbiologi med Östersjöns tillstånd som mitt specialområde. Under 10 år drog jag fältkurser, labbar och föreläste för biologstudenter vid Åbo Akademi. Ännu längre verkade jag som forskare vid samma institution. Under min studietid hann jag också med lite studier i kemi och geologi. Eftersom jag är en varm förespråkare för det livslånga lärandet har jag också hunnit med lite geografi och pedagogikstudier vid sidan om jobbet. Perspektiv på lärarbanan har jag fått under det halvår då jag vikarierade som lektor i biologi och geografi i Kimito.

Men nu är jag koordinator, en koordinator med dubbla nätverk. Halva min arbetstid ägnar jag åt Resurscentret. Under den andra halvan jobbar jag som koordinator för den pedagogiska utvecklingen på Handelshögskolan vid Åbo Akdemi. På ett vis är arbetsuppgifterna likartade, på ett annat helt olika. Men onekligen ser jag att de kompletterar varandra.

Tvärvetenskap, nätverkande och hållbarhet är frågor som jag värnar om lite extra. Inom RC hoppas jag att jag får utlopp för dem allihop. Det tar sin tid ästta sig in i RC:s mångfacetterade verksamhet. Så jag ber om ert tålamod på den punkten. Det kontaktnät och alla de projekt RC under åren byggt upp ska fungera som en stabil plattform för er lärare inom matematik, naturvetenskaper och teknik ute på fältet. Samtidigt händer det mycket inom det innovativa lärandet och det ägller förstås för RC att hålla sig uppdaterad med utvecklingen. En intressant utmaning! RC gör sitt bästa för att hålla er underrättade om vad som är på gång. Hemsidan www.skolresurs.fi är vår främsta nyhetskanal, men numera kan du också gilla oss och påminnas om vår existens via facebook.

Och naturligtvis är det lika enkelt som tidigare att ta kontakt direkt med mig: cecilia.lundberg@skolresurs.fi eller via telefon 02 215 4970.

Vi hörs!
Cecilia

PS För er nyfikna så jobbar Kerstin numera som studierådgivare på ÅA.

Dålig koll på tekniken?

Teknikens väsen

Vem har inte som lärare hamnat i svårigheter när någon elev frågat om vi vet hur en viss teknisk pryl fungerar. Vår matematisk-naturvetenskapliga utbildning har inte alltid förberett för dessa typen frågor. För de som känner att de vill ta det här med teknik från början och grundligt reda ut begreppen, så finns det nu en nyutkommen bok skriven av KTH professorn Göran Grimvall med titeln ”Teknikens väsen, skolans teknikämne i tidigare skolår”. Trots att boken främst är avsedd för lärare som undervisar i teknikämnen i det svenska lågstadiet, så ger den en mycket välskriven introduktion till teknikområdet för den allmänt intresserade läsaren. I boken diskuteras allt från uppfinningar, så som tändstickan och äggkartongen, till elförsörjning och konsten att läsa och förstå tekniska ritningar. Till boken hör också en webbdel, med möjlighet till fördjupning och med föreslag på olika elevaktiviteter. Med sina knappa 140 sidor och vackra layout, är detta en bok väl värd några timmar i solstolen i sommar.

Mats Braskén

ESERO-kursen Under Polarhimmelen hösten 2012

Finlandssvenskar på Andøya

Under hösten 2012 deltog jag tillsammans med drygt 20 lärare i kursen Under Polarhimmelen. Kursen ordnades i samarbete mellan NAROM, Andoya Rakettskytefelt och Universitet i Nordland och riktar sig till lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen i de nordiska länderna.

Kursen avlades både som en nätkurs och en fältsamling som gick av stapeln 22-26.10.2012 på Andöya, Andernes i norra Norge. Innan fältsamlingen läste vi fakta och räknade en hel del för att klara inlämningsuppgifterna. Dessa berörde bland annat solen, solvinden, solvinden och jordens magnetfält, rymdvädret, norrsken och klimatpåverkan.
Under fältsamlingen fortsatte vi att fördjupa oss i solens påverkan, magnetfälten, solvinds- och norrskensforskning. Mötet med en av de mesta norrskensforskarna, professor Alv Egeland gav en extra krydda åt kursen. Under hela kursen undervisades och handleddes av mycket kunnig och intresserad personal och vi fick tillgång till satellitdata och data från ny forskning, som vi fortsatt att följa.

Den tredje delen av kursen var en ”Slutexamen” som skulle innehålla en undervisningssekvens (6 lektioner) för hur vi skulle ta upp kursinnehållet i vår egen undervisning. Vi fick utforma innehållet helt konkret, men innehållet skulle jämföras/överensstämma med läroplanen. Efter genomförd kurs erhöll vi 10 sp. Kursen har också gett nya vänner förutom all kunskap.

Jag rekommenderar varmt kursen för alla lärare som är intresserade av området. Räkna med mycket arbete, men det är den värd.

Mvh Maria Sjöblom

Fysiklaborationer från SIC

I bilagan finns lite mer information om LED:ar och ett beskrivning hur man kan använda olika LED:ar för att bestämma Plancks konstant.

I den andra bilagan finns lite förslag på utrustning som kan vara nyttig i undervisandet av modern fysik i gymnasiet.

BilagaStorlek
Planck.pdf1007.83 kB
SIC2013_Norrby.pdf392.78 kB

Rund som en cirkel

Inom t.ex. geologin och arkeologin har man ibland behov av att bestämma hur sfäriskt eller runt ett föremål är. Det kan vara fråga om en sten, ett frö eller en metallbit. Begreppet sfärisitet introducerades och studerades av geologen Hakon Wadell på 1930-talet.

Läs mer i bilagan!

BilagaStorlek
Rund_som_en_cirkel.docx554.83 kB

SIC-laborationer i kemi

I bilagorna finns ett par förslag till öppna laborationer i kemi som diskuterades under SIC-seminariet 2013.

BilagaStorlek
Vita_pulver.pdf297.07 kB
ratt_losningar.pdf138.97 kB

Nyhetsbrev 12

Bästa läsare!

Min första månad som verksamhetsledare för resurscentret är till ända och det har varit mycket intressant att bli bekant med verksamheten och alla ivriga resurspersoner. Vår verksamhet är mångsidig på flera orter och vi fortsätter med att utveckla verksamheten så att vi kan fungera som ett stöd för hela Svenskfinland. Vi önskar ha en kontinuerlig dialog med er lärare på fältet så att vi kan fungera som en verklig resurs som svarar mot verkliga behov som finns där ute. Tag gärna kontakt med idéer och önskemål om verksamhet, vi har tiden och viljan att fungera som en extra resurs för er lärare i naturvetenskaper.

En sak jag funderat en hel del på sedan jag startade, och som det diskuteras mycket om i hela Europa, är bristen på intresse för naturvetenskaper bland eleverna. När och varför uppstår denna brist, och vad kan vi eventuellt göra åt saken? Min egen erfarenhet av de egna barnen, som ledare i idrottssammanhang och av arbete i högstadium är att de flesta barn och unga är mycket intresserade av sin omgivning och av olika fenomen. Ju äldre barnen blir, desto mera blir de dessutom intresserade av globala frågor och miljöansvar. Naturvetare och teknikexperter är viktiga sakkunniga som behövs för att lösa framtidens globala utmaningar. Kan det vara så att ungdomarna inte ser sin yrkesroll och sin samhällsroll i de naturvetenskapliga ämnena så som de presenteras i skolan idag?

Resurscentret vill gärna bidra med verksamhet som gör ungdomarna bekanta med de olika arbetsfält som en naturvetare kan jobba med. Detta kan ske via studiebesök, information på nätet, film, besök i skolor m.m. Men vi vill också sporra lärare att passa på att utnyttja de resurser som finns i elevernas familjer och närmiljö för att öka förståelsen för olika typer av yrkesliv i framtiden. Föräldrar till mina egna barns kompisar representerar en hel mängd olika yrken, bl.a. närvårdare, banktjänsteman, ekonom, forskare, jordbrukare, lärare, sjökapten, flera företagare osv. Vid något föräldramöte kunde man t.ex. på ett skojigt sätt ta upp olika yrkesroller tillsammans med barnen och föräldrarna.

Fortfarande på gymnasienivå kan det finnas många som väljer att fördjupa sig i de naturvetenskapliga ämnena men få väljer att gå vidare med studier på högskolenivå. Varför väljer en elev med mycket stort intresse för fysik att trots allt börja studera på Hanken? Det är förstås inget fel alls med att studera på Hanken, men faktum kvarstår, naturvetare och teknikexperter behövs för framtiden.

En annan sak som ibland kommenteras är dagens hektiska takt och mängden av impulser och intryck som flödar från alla håll och kanter. Kanske är det så att det gör ungdomar mera rastlösa och oroliga men det kan också vara så att det ger kunskaper i att hantera många olika saker på en gång i en varierande och ständigt föränderlig värld. Jag försöker påminna mig själv om att mina barn inte har upplevt den tid då TV:n var en ny uppfinning och då alla barn lekte ute varje dag efter skolan (var det så?). Dagens teknik- och medievärld är deras värld mera än min och trots att jag är hård med att försöka begränsa tillgången till den världen försöker jag låta bli att kritisera. Frågan är om jag gör rätt men bilden av barnen på gården med rosiga kinder sitter fortfarande hårt fast som min idealbild.

Vi på RC vill sporra elever på alla stadier att bli bekanta med naturvetenskaper och teknik på ett mångsidigt sätt och att kanske så småningom även välja att arbeta med ett givande yrke inom naturvetenskaperna. Om vi alla hjälps åt, lärare, föräldrar, fortbildare, resurscentret och eleverna själva, så kan vi förhoppningsvis ändra riktning inom en snar framtid. Målet är en bredd av sakkunniga naturvetare i Svenskfinland i framtiden.

Verksamhetsledare Minna Boström

FD Minna Boström tog över rodret som verksamhetsledare för Resurscentret under hösten.
BilagaStorlek
RCnyhetsbrev12_liten.pdf1.98 MB
geologi.pdf293.31 kB

DaNa/Sydväst har kört igång

Under sommaren fick nio gymnasier glädjebesked om att DaNa (DAtorstödd undervisning i NAturvetenskaperna) även kan köra igång i Sydvästra och Södra Finland genom projektet DaNa/Sydväst.

DaNa-projektet fokuserar på användandet av digitala mätsensorer i fysik-, kemi- och biologiundervisningen i gymnasiet. Projektet startade redan hösten 2011 i alla de österbottniska gymnasierna. Nu har Utbildningsstyrelsen beviljat anslag för införskaffning av utrustning samt för skolning av lärare i gymnasieskolorna som hör till NiVÅ-ringen (gymnasieringen i Västnyland och Åboland). Utöver dessa sju gymnasier deltar också Gymnasiet svenska normallyceum och Gymnasiet Lärkan, båda från Helsingfors, i det som nu kallas DaNa/Sydväst.

Första kick off-träffen gick av stapeln i Karis-Billnäs gymnasium den 1 november. På plats var ett tjugotal ivriga fysik-, kemi och biologilärare samt företrädare för Pasco och Vernier. Ivern var stor bland deltagarna. DaNa/Sydväst skolorna kartlägger nu sina behov och under höstterminen görs gemensamma beställningar på hårdvara varefter fortbildningen sedan kan skräddarsys.

DaNa/Österbotten fortsätter

De tolv österbottniska gymnasiernas satsning på digital mätutrustning går vidare med en del tilläggsbeställningar under hösten. I början av nästa år kommer en satsning att göras på fortbildning kring programvaran för mätutrustningen. I slutet av vårterminen börjar det tvååriga projektet att närma sig sitt slut och då kommer erfarenheterna från de deltagande skolorna att samlas under ett avslutningsseminarium.

En intressant nyhet är att Pasco utkommit med en helt ny programvara för sin mätutrustning kallad Capstone. För skolor som har Pasco-utrustning lönar det sig att bekanta sig med den nya programvarans möjlighter och ta vara på öppningserbjudandet då programmet fram till årsskiftet säljs till rabatterat pris.

Jonas Waxlax och Markus Norrby

Energifrågor och storleksuppskattningar

Ingen har säkert undgått att framtidens energiförsörjning är en av de stora, olösta frågorna. Tidningar och medier är fulla med alternativ och åsikter. Vad som däremot ofta saknas i mediaflödet, är de bakomliggande kvantitativa resonemangen. Här har vi lärare i matematiska och naturvetenskapliga ämnen en viktig uppgift i att ge våra elever de verktyg de behöver för att forma sina egna beslut. Jag skall nedan presentera några exempel på sådana kvantitativa resonemang, men börja gärna med att klick in dig på ”TED Talks”, där David MacKay pratar om dessa saker under rubriken ”A reality check on renewables” http://www.ted.com/talks/david_mackay_a_reality_check_on_renewables.html (TED Talks har även andra utmärkta presentationer kring temat energi).

BilagaStorlek
Uppskattnigar_energi.pdf995.99 kB

Formativ utvärdering

Hur kan vi undervisa i naturvetenskap så att elevernas tänkande utmanas och så att elevernas begreppsliga förståelse verkligen utvecklas? Jag föreställer mig att det här är frågor som de flesta av oss som undervisar i naturvetenskap funderar över.

Berit Kurtén-Finnäs

BilagaStorlek
formativ_hela_texten.pdf138.54 kB

Möte mellan de nordiska resurscentren i Varberg 2. oktober 2012

EU projektet Smile (Skandinaviske metoder for innovativ laering (Europa) hade inbjudit alla resurscenter i Norden till en workshop i Varberg, Sverige den 2. oktober. Följande dag möttes lärare från projektet för seminarier och workshops.
Smile projektet har tre huvudmålsättningar:
- Skapa innovativa pedagogiska metoder för barn och ungdomar i åldern 1-19, med fokus på genus och IKT.
- Öka samarbetet mellan skola, näringsliv och forskning
- Skapa ett forum för gränsöverskridande lärande inom naturvetenskaper.
Mera om Smile projektet kan läsas på projektets hemsida www.smil-e.eu

På mötet presenterade Svein Sjöberg från universitetet i Oslo resultat från olika europeiska utvärderingar och reflekterade över hur ungdomar gör sina yrkesval. T.ex. ROSE-undersökningen, som baserar sig på 15-åringar i skolan, visar att attityder och värderingar är viktiga inlärningsmål, att ungdomarna gör sina val mycket på basen dessa. Eleverna vill via sitt yrkesval visa sin identitet och därför är ämnets känsla eller “atmosfär” viktig. Erfarenheter av att lyckas eller misslyckas i ett ämne under skolgången påverkar mycket hur eleven uppfattar ämnet senare. Undersökningarna visar också att flickor generellt har ett lägre intresse för naturvetenskaper än pojkar, det gäller i alla länder som undersökts. Vad gäller inlärningsresultat var de nordiska kollegerna mycket nyfikna på Finlands framgångar i de internationella utvärderingarna. Finland skiljde sig klart från Sverige, Danmark och Norge i t.ex. PISA jämförelserna. Men oroväckande nog toppade Finland även listan som det land där intressepoängen för naturvetenskaperna var lägst. Det ter sig alltså som att vi har ett system som är bra för att “trycka in” kunskap i elever men utan att få eleverna intresserade av ämnet. Det finns säkert lärare på fältet som kan ha funderingar på vad dessa resultat beror på och det skulle vara intressant att diskutera saken vidare.
Alla de nordiska resurscentren presenterade sin verksamhet i Varberg och det finns en vilja att fortsätta samarbeta och träffas i framtiden. Det finns en hel del likartad verksamhet på gång och det var också tal om att man kunde samarbeta kring material och kanske ge ut gemensamt material som kan översättas till respektive språk.
Den andra dagen samlades lärare från hela norden för olika workshop. Från RC deltog Ingvar Stål med eleverna John Antell och Sebastian Mellblom från Botby skola. Läs mera om deras workshop på http://www.botbyblogg.blogspot.fi/p/naturvetenskap.html

Minna Boström

Några enkla experiment

Följande demonstrationer och experiment är inspirerade av den återkommande spalten ”Little Gems” i tidskriften The Physics Teacher.

BilagaStorlek
Enkla_experiment.pdf1.63 MB

Sommarkursen 2012 i Vasa

Årets sommarkurs hölls i Vasa den 5-6 juni och handlade om digital mätutrustning som en del av DaNa. Gäster var Ari Hämäläinen (Helsingfors universitet) och Conny Modig (Västerhöjdsgymnasiet i Skövde), samt tillverkarnas representanter. Huvuddelen av arbetet gjordes ändå av de 30 deltagarna i den fullsatta kursen då de jobbade med olika laborationer och skrev labbrapporter som sedan publicerade på Resurscentrets hemsida. Rapporterna hoppas vi ska vara till nytta för lärare från alla håll som vill ha konkreta tips och instruktioner för demonstrationer.

Material från sommarkursen med digital mätutrustning som tema finns på adressen:

www.skolresurs.fi/sommarkursmaterial2012

ÅBO AKADEMI ÄR RESURSCENTERS NYA PROJEKTÄGARE

Efter att avtalet undertecknats var det dags för en skål

Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan (RC) initierades av STV (Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland) som även varit dess projektägare ända fram till fredagen den 2 november 2012 då projektägarskapet övergick till Åbo Akademi med den specifika placeringen Centret för livslångt lärande vid ÅA och yrkeshögskolan Novia (CLL).

STV glädjer sig över att ÅA varmt tar emot projektet och bidrar med stöd till RC. Vid undertecknandet av avtalet konstaterades att fortsatta och breddade insatser behövs för att med hela Svenskfinland som arbetsfält uppnå visionen att för lärare, med lärare och genom lärare nå elever, motivera elever och bevara elevers intresse för naturvetenskap,
teknik och matematik.

Med vid underteckningstillfället var RC:s verksamhetsledare Minna Boström, vicedirektör Tina Engblom (CLL), förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi Ulla
Achrén, rektor vid Åbo Akademi Jorma Mattinen, preses vid STV Henrik Wolff, akademisekreterare Åsa Lindberg (STV), projektuvecklare vid RC Bengt Stenlund och projektkoordinator Kerstin Fagerström.

Nyhetsbrev 11

Bästa läsare!

Jag har alltsedan hösten 2008 då jag började som akademisekreterare vid Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland (STV) haft möjligheten och privilegiet att följa med och lära känna Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan (RC), dess verksamhet och aktiviteter samt de personer som jobbar inom ramarna för RC.

I rollen som RC:s nya styrelseordförande känns det givande och ansvarsfullt att värna om målsättningen i att arbeta för en positiv syn på naturvetenskap, matematik och teknik. Centralt är att i våra skolor skapa förutsättningar för en god undervsining i dessa ämnen. Att kort sammanfatta RC:s roll är svårt men kanske orden "för lärare, med lärare och genom lärare" är ett rättesnöre i att "nå elever, motivera elever och bevara elevers intresse för naturvetenskap, matematik och teknik".

Jag vill rikta ett speciellt tack till dem som deltog i vår enkät i december. Vi fick många värdefulla synpunkter på hur vi ska utveckla verksamheten, ett litet exempel är den uppfräschade layouten på detta vårt elfte nyhetsbrev. Men vi vill hela tiden lyssna till era önskemål, så fortsätt ta kontakt och hör av er med idéer och synpunkter!

En skoltermin har gått in i sin sista månad - en månad med en växande väntan på sommaren varvad med att få uppgifter och åtaganden gjorda. Allt gott till er alla - kämpa på och ge inte vika för eventuell vårtrötthet i väntan på skön sommarslapphet.

Med vårhälsning,

Åsa Lindberg
Styrelseordförande

Nyhetsbrev 11
BilagaStorlek
nyhetsbrev11_liten.pdf554.83 kB

EXPERIMENTKLUBBAR – inspirationskällor och komplement till undervisningen

”Det viktigaste är att ni gör häftiga experiment, sånt de kommer ihåg länge efteråt”, sade en lärare till oss då vi diskuterade innehållet av en experimentklubb för elever i ÅK 5-6. Och det gjorde vi, och lika som i alla andra experimentklubbar som ordnats i Åbo sedan hösten 200 (?), mottogs experimenten med glädje och iver bland klubbdeltagarna. I klubbarna har vi haft en möjlighet att utföra experiment som t.ex. inte direkt passar in i läroplanen eller som inte går att utföra i större grupper. Dessutom har vi i Åbo kunnat ordna några klubbträffar vid Åbo Akademi i riktiga laboratorieutrymmen, vilket också gett mera lab-möjligheter.

I klubbarna har vi framför allt koncentrerat oss på att inspirera och ytterligare öka det intresse för naturvetenskaper som deltagarna har. Det viktigaste för oss har alltså inte varit att lära ut teorin bakom alla experiment, eventuell inlärning har mer setts som ett litet bonus. Trots detta har vi inte förbisett teori; tankar och frågor kring fenomenen som behandlats har givetvis diskuterats.

Vi har fått jobba med små grupper bestående av barn som alla haft ett stort intresse för det vi gjort. Vi har haft tillgång till sådant material och sådana utrymmen man inte nödvändigtvis har tillgång till i skolundervisningen. Vi har fått höra skräckhistorier om hur t.o.m. citroner är för dyra att experimentera med och förstår att det kan finnas utmaningar med att göra experiment i skolan. Vi vill dock påpeka att vi anser experimenterande vara en väldigt viktig del av kemiundervisning. Som naturvetare vid att universitet ser man på saken så här:

Experimentella vetenskapsgrenar, såsom kemi och fysik, kräver både teoretiska och experimentella undervisningsmetoder. Detta gäller speciellt om eleven i fråga skall antas få en heltäckande bild av ämnet och att hon eller han skall bemästra ämnet både på det teoretiska och experimentella planet. Ju tidigare man introducerar och utför experiment i undervisningen desto mer lärorik är undervisningen och eleverna är mera motiverade.
Texten är kanske en aning provocerande och utmanande, men låt oss ta och bena igenom påståendena steg för steg.

Första påståendet: ”Experimentella vetenskapsgrenar, såsom kemi och fysik, kräver både teoretiska och experimentella undervisningsmetoder.” Relaterar detta påstående lätt till min egen erfarenhet. De lärare som undervisat mig, speciellt i kemi, har alltid strävat att koppla och varva den teoretiska undervisningen med experiment och demonstrationer. Till skillnad från dagens elever började kemi- och fysikundervisningen i mitt fall förstås först i högstadiet. Att utföra experiment genast väckte mitt intresse. Det var många experiment som vi gjorde, endel kommer jag bättre ihåg än andra. Ett experiment som speciellt har fastnat i mitt minne är hur roligt det var att få tända på provröret med knallgas som man själv fick samla ihop från den syra dit man fällt en liten metallbit.

Det andra påståendet: ”Detta gäller speciellt om eleven i fråga skall antas få en heltäckande bild av ämnet och att hon eller han skall bemästra ämnet både på det teoretiska och experimentella planet.” Det här andra påståendet hänger ihop med det tidigare. Teoretisk kunskap behövs självfallet för att klara av både fysik och kemi. Men man kan väl anta att samma stämmer för praktiskt arbete. Både praktiska och teoretiska kunskaper behövs i industrin; kunskaperna i kemi är viktiga t.ex. i petrokemiska- och läkemedelsindustrin. I dessa fall bör man ha ingående kunskaper både på det teoretiska såväl som på det praktiska planet.

Tredje påståendet: ”Ju tidigare man introducerar och utför experiment i undervisningen desto mer lärorik är undervisningen och eleverna är mera motiverade.” Denna utsaga kan självfallet diskuteras, speciellt då introducerandet av experiment i undervisningen förstås inte är den faktorn som påverkar elevernas intresse eller motivation. Men för mig själv, som det redan i det första påståendet antyddes, har experiment haft en stor inverkan och höjt mitt intresse. Som sagt så var det roligt att få själv få tända på den lilla mängd knallgas/väte som hade samlats i det upp och nervända provröret. Men desto häftigare var det att se hur läraren samlade en hel plastflaska (1 liter) full med knallgas, placera den och ligga på ett stativ och tända på. PAM och SCHVISH. Den flög i en fin båge tvärs över katedern och in i dörren med en smäll, som tack och lov var stängd! Tala om motivationshöjare!

Med dessa tankeställare vill vi sporra lärare till att använda mer experiment och demonstrationer i undervisningen. Som tidigare nämnts är vi medvetna om att de utmaningar som finns i ett klassrum, därför vill vi också påpeka att experimentklubbarna kan vara till hjälp och fungera som ett komplement till kemi- och fysikundervisningen, speciellt i ÅK 5 och 6. I Åbo har lärarna genom diskussion med klubbdragarna kunnat påverka innehållet. Vi har t.ex. behandlat sådant man inte haft tid att diskutera på lektionerna. Tyvärr är det bara en lite del av eleverna som vi når med klubbarna. Men de som vi nått, de elever som är speciellt intresserade av naturvetenskaper, har via klubbarna fått möjlighet att göra häftiga experiment, att göra spännande upptäckter och fått lära sig praktiskt lab-arbete ("Vett och etikett i laboratoriet").

Otto Långvik
Ann-Sofie Leppänen

Elektronikklubb för gymnasieelever

Resurscentret har tillsammans med Yrkeshögskolan Arcada under ett flertal år ordnat en laborationsklubb/kurs i elektronik för gymnasieelever. Klubben har främst riktat sig till de elever som redan läst den fördjupade kursen i ellära. Klubben ordnas för de elever som verkligen vill göra något med sina egna händer. Många lärare har efterlyst en experimentell elektronikkurs (vi vet alla hur styvmoderligt elektroniken behandlas i läroplanen).

I elektronikklubben poängteras att naturvetenskapen är experimentell och att teorier bör kunna kontrolleras och mätas experimentellt. Under kursen får eleverna lära sig hur man på ett vettigt och nyttigt sätt använder sig av olika elektroniska mätmetoder för att bevisa en del av de (ibland) teoretiska kunskaper som man erhållit i gymnasiets fysikundervisning.

Kursen är helt experimentell till sin natur. Eleverna bygger själva enkla kretsar och mätinstrument. Efter kursens slut har eleverna också fått ta med sig en del komponenter för fortsatt experimenterande på egen hand. De experiment som utförs under kursen är mycket varierande, eleverna utför bl.a. elektriska, elektrotekniska, mekaniska, kemiska, biologiska och termodynamiska experiment.

Elektronikkursen brukar köra igång i medlet av september. Kursen hålls kvällstid (kl 17-19) och innehåller omkring 12 dubbelpass med avslutning till jullovet. Kursledare är Arcadas elektroniklärare Rene Herrmann. Kursen är helt kostnadsfri och platsen är Yrkeshögskolan Arcada. Håll koll på www.skolresurs.fi för info om kursen hösten 2012.

Jonas Waxlax

Experimentklubben i Terjärv

Klubben i Terjärv väckte elevernas intresse

Under våren 2012 fick elever från åk 5 och 6 delta i en experimentklubb. Nio elever anmälde sig till klubben. Vi samlades efter skolan varannan vecka för att utföra olika kemiska försök. Vi har haft 6 klubbtillfällen på cirka 1,5 timme per gång.

De allra enklaste försöken väckte det största intresset, till exempel ”Norsk raket”, ”Lavalampa”, ”Brustablettkanonen” och ”Snöbollar av potatismjöl”. Orsaken till det är att eleverna ofta vill upprepa försöken hemma och visa dem för föräldrarna. Detta lyckas bäst om experimenten inte kräver specialutrustning eller kemikalier och dessutom är enkla att komma ihåg.

Storleken på gruppen är mycket avgörande hur bra man lyckas med klubben. Tio elever som jobbar parvis är en perfekt sammansättning för en experimentklubb. Demonstrationer är bra men eleverna föredrar att laborera på egen hand. Man kan starta de flesta försöken med en demonstration och därefter låta elever att upprepa på egen hand.

Vi fotograferade våra försök och det blir en fotoutställning i skolan. Deltagarna kommer att presentera utställningen för sin klass och även visa några enkla experiment. Responsen har varit mer än positiv. Inget värmer hjärtat mer än elevernas tindrande ögon, leenden och uppropen ”Wow!”, ”Steinhål!”

Julia Skullbacka

Framtidens fordon?

Heurekas eperimentfabrik

Experimentfabriken

Vetenskapscentret Heureka har lanserat en ny experimentsida med massor av tips på trevliga demonstrationer och laborationer. Ta en titt på:

http://tempputehdas.heureka.fi/sv/

Mekanik före Newton

Ond kemi. Berättelser om människor, mord och molekyler

Skärp din och dina elevers fysikaliska intuition

För att öva upp det analytiska sinnet och förmågan att resonera fysikaliskt, följer här en uppsättning problem där det gäller att välja rätt alternativ av rätt orsak. I bilagan finns också lösningar.

BilagaStorlek
Nyhetsbrev_11_Mats.pdf280.15 kB

Vasa övningsskolas matteklubb ”Kreativ matematik”

På klubben jobbade man bland annat med tangram

Under detta läsår har eleverna i årskurserna 3-4 haft möjlighet att delta i matteklubben ”Kreativ matematik”. Intresset för detta var över förväntan. Halva årskursen anmälde sig, vilket gjorde att eleverna delades i två grupper. Intresset för klubben har dessutom inte avtagit under läsåret utan istället har fler elever kommit till.

Ursprungligen var idén till en matteklubb på skolan ett föräldrainitiativ. De matteglada lärarna Jan Alin, Kerstin Sandén och Anna Wulff nappade på idén. De lade upp klubben så att de höll 10 tillfällen per termin och varje pass var 60 minuter långt. Tidsmässigt var klubben inplacerad mellan höstlovet och påsklovet. Jan, Anna och Kerstin planerade klubben tillsammans och sedan höll två av dem klubbtimmar varje vecka. Deras mål med kursen var att eleverna skulle få göra sådant som de gärna skulle ha som guldkant i sina mattelektioner men aldrig hinner med.

Eleverna har fått spela strategispel såsom schack, dam, kalaha dels på Ipads, dels med traditionella brädspel. De har byggt med pentomino, dime och polydronklossar, löst sudoku, lagt tangrampussel, jobbat med miniräknaren, bekantat sig med möbiusband m.m. En del av uppgifterna har väckt sådan iver att eleverna har lånat hem material för att testa uppgifterna på föräldrar och syskon. Listan på vad eleverna fått jobba med under klubben är både lång och varierande.

En del av klubbtimmarna har hållits utomhus. Då med fokus på samarbetsövningar och problemlösning. Eleverna har konkretiserat matematiken med hjälp av naturföremål under dessa klubbtimmar. Inom ramen för klubben ordnades också ett studiebesök på Problemboden (www.sloyd.fi), där eleverna fick pröva på olika knep och knåp. Vilket var mycket uppskattat bland eleverna.

Anna, Jan och Kerstin säger att det är bra att vara flera lärare som samarbetar kring en klubb. Det blir en större variation då man är fler, eftersom lärare ofta kompletterar varandra. Dessutom är planeringen tidskrävande. En annan iakttagelse är att en klubb för åk 3-4 lämpar sig bra, eftersom de har så korta dagar. Dessutom har åk 1-2 har eftis, medan åk 5-6 redan har ganska långa dagar.

Skolan har ansökt om pengar för att kunna fortsätta med matematikklubben. Dessutom finns önskemål om att klubben ska utvidgas till åk 5-6. Ett gott vitsord för klubben är att den har haft fler deltagare än mellanmålsklubben, så vi håller tummarna för att finansieringen fixas och önskar klubben lycka till i framtiden.

Camilla Söderback

Nyhetsbrev 10

Här är Resurscentrets tionde nyhetsbrev. Ladda ner det som pdf eller läs mer utförliga versioner av artiklarna här på nätet!

Bästa läsare!

Kemins år går mot sitt slut. En hel det matnyttigt material har producerats och gjorts tillgängligt för skolorna, kolla gärna in till exempel samlingen med ”Månadens molekyl” på våra hemsidor. Den nordiska kemilärarkonferensen, som ordnades i slutet på oktober i Stockholm, och kryssningsseminariet De finlandssvenska fysik- och kemidagarna är två lärarhöjdpunkterna på kemiåret. Kommentarerna från Stockholmskonferensen tyder på en lyckad och mycket uppskattad sammankomst. Med stöd från finlandssvenska fonder och organisationer deltog ungefär 25 finlandssvenska lärare i konferensen. Det intresse som visas för och de understöd som riktas till utvecklingen av undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik har mycket stor betydelse för den finlandssvenska utbildningen. Tack vare understöden förbättras lärarnas möjligheter att delta i behövlig fortbildning, utveckla nya metoder och ta i bruk modern utrustning.

För att resultera i goda inlärningsresultat måste undervisningen i naturvetenskap och teknik vara intressant, utmanande och elevcentrerad samt genomföras med ändamålsenlig utrustning. Utmaningarna är alltså stora, men lyckligtvis möjliga att klara av. Med hjälp av en framtidsinriktad statsmakt, ansvarstagande utbildningsanordnare och det externa stödet från finlandssvenska fonder och organisationer har lärarna tillsammans med Resurscentret och andra liknande intressenter en bra grund att stå på.

I väntan på julen,

Henrik Laurén
Verksamhetsledare

Nyhetsbrev 10
BilagaStorlek
RCnyhetsbrev10_liten.pdf700.62 kB

2nd Nordic GeoGebra Conference

Den andra nordiska GeoGebra konferensen hölls i Vilnius 30.9-2.10 2011 med deltagare från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Estland och Litauen. En liten med naggande god konferens. Den bestod dels av allmänna föreläsningar, dels av workshops.

Av de nyheter som kommit med GeoGebra 4.0. presenterades bl.a.
- GeoGebraTube med vilken du lätt kan dela med dig av dina GeoGebra-filer på nätet (se närmare Aktiv och Share). För dig som vill använda färdigproducerat material så är det www.geogebratube.org som gäller.
- Möjligheten att jobba med två grafikfönster (välj Visa och Graphics 2)

Dessutom gavs en försmak på GeoGebra 4.2 som innehåller en CAS del. En betaversion av GeoGebra 4.2 finns för den ivrige på nätet. Sen väntar vi väl alla på GeoGebra 5.0, som kommer att innehålla 3D. Konferensen var ett ypperligt tillfälle för att låta sig inspireras av andra men också att ta sig tid till att jobba med GeoGebra.

För oss finländare som fortfarande var överraskade över införandet av symboliska räknaren i studentskrivningarna var det intressant att höra övriga nordbor berätta om sina examenssystem. Vi kunde konstatera att vi är på väg åt rätt håll men att vi har en bit kvar att gå.

För den intresserade kan nämnas att nästa nordiska konferens kommer att hållas i Estland nästa höst.

Camilla Söderback

Böcker för lärarrummets kaffebord

Math book och Physics book

Vackert, lättläst och lärorikt, är kanske ord som mer sällan förknippas med böcker som behandlar matematik och fysik. Böckerna ”The Math Book” och ”The Physics Book”, av Clifford A. Pickover, utgör båda glädjande undantag till denna regel.

Båda dessa böcker är kronologiskt uppbyggda och varje uppslag introducerar ett intressant begrepp eller person ur matematikens, respektive fysikens historia. Medan vänster uppslag utgörs av en kortfattad text, så visar höger uppslag en vacker illustration som anknyter till temat. Eftersom varje uppslag utgörs av ett fristående tema, kan man bläddra fritt i böckerna och stanna upp när man ser någon bild som verkar intressant eller läser en rubrik som väcker intresse.

För att ge en känsla av bredden på de teman som behandlas i ”The Math Book”, följer här några rubriker ur boken: Rhind papyrusen, Zenos paradox, Gyllene snittet, Räknestickan, De stora talens lag, Bayes teorem, Minimala ytor, Quaternioner, Boolsk algebra, Hilberts stora hotel, Katastrofteori, Rubiks kub, Fraktaler och Tertris är NP-fullständigt.

En liknande uppräkning av rubrikerna i ”The Physics Book” , ger rubriker som: Big Bang, Batteriet från Bagdad, Laplace demon, Bränsleceller, Gyroskopet, Halkan hos is, Hall-effekten, Groparna i en golfboll, Transistorn, Solceller, Metamaterial, Kosmisk inflation och LHC. Som dessa slumpmässigt valda rubriker visar, kan man bara inte undgå att lära sig något nytt och intressant varje gång man öppnar någon av dessa böcker.

Mats Braskén

Champagne och skinka

I bilagorna hittar du två aktuella exempel på lite mer avancerade fysikberäkningar ur vardagen, champagnekorkens flykt och julskinkans stekning.

BilagaStorlek
champagne_och_skinka.pdf90.23 kB
Losningsforslag_nyhetsbrev.pdf426.14 kB

DaNa drar igång i Österbotten

Ett stort projekt kring ”datorn i naturvetenskaperna”, DaNa, har dragit igång i Svenskfinland. Några skolor har i ett par års tid jobbat som pilotskolor för att hitta tillämpningar av dataloggers och annan ny teknik i fysik-, kemi- och biologiundervisningen. Sommaren 2011 beviljades samtliga 12 österbottniska gymnasier pengar för att skaffa dataloggers och fortbilda sig kring användningen av dessa genom ett tvåårigt projekt. Meningen är att få med gymnasierna i södra Finland under nästa läsår.

Projektet innebär för de deltagande gymnasierna att det i fösta hand satsas på en flexibel demonstrationsutrustning som kan delas mellan de olika ämnena, och som ska göra det snabbt och enkelt att demonstrera fenomen inom fysik, kemi och biologi. Fortbildning, dokumentation och delande av erfarenheter är viktiga delar av projektet som RC är med och administrerar. Bland annat kommer en större fortbildning att ske i början av juni med fokus på DaNa, men öppen inte bara för de deltagande skolorna utan för alla som är intresserade av dataloggning och ny teknik i undervisningen.

Markus Norrby

Finlandssvenska fysik- och kemidagar

Fysik- och kemidagarna samlade ca 140 deltagare.

Den 19-21 november samlades cirka 140 glada fysiker och kemister till kryssningskonferens. Finlandssvenska fysikdagar har tidigare ordnats 2007 och 2009 med Fysikersamfundet i Finland rf som huvudarrangör, men denna gång delades ansvaret med Finska Kemistsamfundet rf.

Deltagarna var ganska jämt fördelade över tre olika grupper: studerande och doktorander, grundskol- och gymnasielärare samt lärare och personal från universitet och yrkeshögskolor. Det unika med de finlandssvenska sammanhangen är att alla dessa grupper kunde umgås fritt, oberoende av rang och ställning och konferensen präglades av en varm och familjär atmosfär.

Programmet bestod huvudsakligen av olika vetenskapliga presentationer från vitt skilda områden inom fysik och kemi. Unga forskare presenterade sina projekt med posters och bland annat ordnades en mycket välbesökt utflykt till KTH:s fusionslaboratorium i Stockholm. Där emellan blev det mycket mat och livliga diskussioner runt matborden.

Material från konferensen finns på http://beam.acclab.helsinki.fi/fyskemdagarna.

Markus Norrby

Julens kemi

Här finns lite om julens kemi och förslag på julpyssel med redoxkemi.

http://www.skolresurs.fi/node/1245

Kom ihåg att kolla in alla våra "Månadens molekyl" via

http://www.skolresurs.fi/node/1121

Laborationskurs i kemi och fysik

Deltagarna sitter och skriver utverdering i slutet av veckan.

Första veckan i augusti ordnades den 20:nde laborationskursen i fysik och kemi för blivande abiturienter. Kursen ordnades vid Åbo Akademi och arrangerades av Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan och laboratoriet för Fysikalisk kemi i samarbete med fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik. Huvudsponsor för kursen var Svenska kulturfonden. Det var nu andra året som Resurscentret åtagit sig att arrangera kursen.

Laborationskursen har varit mycket populär och i år antogs hela 36 elever från 15 olika gymnasium med en spridning över hela Svenskfinland. Kursen ger en bra möjlighet för eleverna att bekanta sig med kemi- och fysikstudier vid universitetet. Att kursen är och har varit omtyckt kan ses från det ökande deltagarantalet samt från kursutvärderingen som ges av deltagarna då kursveckan avslutats.

Kursen har huvudsaklilgen bestått av laborationer vid olika laboratorier, men även några föreläsningar, ett studiebesök och kvällsprogram har ingått. Laborationsuppgifterna var av varierande art:

Till exempel en återkommande populär laboration vid analytisk kemi är analys av ett vattenprov, där eleverna fick ta med egna vattenprover hemifrån.

Vid organisk kemi och teknisk polymerkemi fick eleverna tillverka bl. a. polyuretanskum, som de senare analyserade med en spektrometrisk metod vid fysikalisk kemi.

Fysiken hade organiserat fem olika labbar, varav några exempel är bestämning av ljudets hastighet, bestämning av tjockleken på ett hårstrå och elektronens rörelse i ett magnetfält.

Vid oorganisk kemi fick eleverna bekanta sig med lösningskemi, vilket gick ut på att bestämma mängden fosfor i avfallsvatten.

Vid laboratoriet för fysikalisk kemi ingick även detta år den populära schampolabben. Deltagarna framställde sig eget schampo som de senare fick ta med sig hem. En ny laboration detta år var att bestämma läkemedelshalter med hjälp av UV-Vis spektroskopi vid laboratoriet för fysikalisk kemi. Vid laboratoriet för fysikalisk kemi ingår även kvantkemi så eleverna fick även bekanta sig med detta område genom en övning i molekylmodellering. I detta arbete fick eleverna rita upp en molekyl vid datorn samt utföra enklare beräkningar på molekylen, t.ex. optimering av strukturen, beräkning av atomära laddningar etc.

Många elever påpekade att de genom denna kurs fick en bättre bild av olika kemi- och fysikgrenar och att kursen säkert kommer att påverka elevernas val av studieinriktning. Med tanke på den positiva feedbacken som eleverna gav kan det tänkas att intresset för kursen fortsätter att öka de följande åren. Vi hoppas därför att denna goda möjlighet att bekanta sig med universitetsstudierna även ges till eleverna nästa år.

Kerstin Fagersröm

Matteaktivitet i vintermörkret

Målgrupp: Åk 6 − gymnasiet

Material: Lappar numrerade från 1 − 40.

Instruktioner:
• Rada ut lapparna.
• Den som startar måste välja ett jämnt tal t.ex. 6.
• Den andra väljer sedan ett tal som är en multipel av det valda talet eller tal som är en faktor i det valda talet t.ex. 3 eller 24.
• Sedan väljer spelarna turvis en multipel av eller en faktor i det senast valda talet.
• Den som tar det sista möjliga talet vinner.

Tips:
Be eleverna fundera på vinststategier efter ett par spelomgångar.
Eleverna kan spela i lag om två för att få till en matematikdiskussion.

… dessutom ett bra länktips:

www.georgiostheodoridis.se

Camilla Söderback

Nordiska kemilärare möttes i Stockholm 28-29.10

Programmet bestod bland annat av ett historiskt skådespel.

Kemilärarnas Resurscentrum (www.krc.su.se) i samarbete med de Nordiska kemistsamfunden och Nationalkommittén i kemi ordnade en Nordisk Kemilärarkonferens för att fira det Internationella Kemiåret 2011 i Stockholm det sista veckoslutet i oktober i vilken c 200 lärare från alla nordiska länder deltog. Från Finland deltog c.30 lärare, många svenskspråkiga men även de finskspråkiga var representerade.

Konferensen hölls i Kungliga Vetenskaps Akademiens hus, en synnerligen värdig plats med tanke på att Nobel kommitteen sammanträder och även offentliggör nobelpristagarnas namn i denna byggnad som ligger på promenadavstånd från Stockholms universitet.

Programmet var mångsidigt och välanpassat till skolvärlden, föreläsningar och en del av workshopen finns på www.krc.su.se / Kemins ÅR 2011/ Nordic Chemistry teachers.

Presentationer som gjorde speciellt djupt intryck var:

- Per-Odd Eggen som granskade vanliga klassiska elektrokemiska experiment i skolböcker och analyserade dessa ur såväl pedagogiskt som didaktiskt perspektiv och avslutade med några reflektioner över praktiska elektrokemiska tillämpningar i dagens värld.

- Årets nobelpris om kvasikristaller presenterades med både humor och intellektuell skärpa av forskaren Cesar Pay Comez.

- Niklas von Weymarn VTT, Finland redogjorde på ett strukturerat och intressant sätt för forskningen och visionerna inom skogsindustrin i dag, kanske skogen blir vårt gröna guld igen i morgon.

- En speciell upplevelse var skype sessionen med nobelpristagaren Sir Harold Kroto: The impact of GooYouWikiWorld on education and student success. Där denna välrennomerade forskare talade direkt till publiken och publiken kunde ställa frågor och ge kommetarer direkt.

Det bjöds även på ett skådespel i 12 tablåer över kända historiska personer inom naturvetenskap. En otrolig prestation av dessa två personer som bytte roll, från allt mellan alkemister, det äkta paret Pierre och Marie Curie, Antoine Lavosier och Niels Bohr för att nämna några. Med enkla medel, djup kunskap och en stor portion humor presenterades ett urval personer som ställt milstolpar inom naturvetenskapen.

Lördagen var till stor del vikt för workshopar och där fanns säkert något för en var, svårigheten var närmast att välja och att få plats på dessa tillfällen. Det gavs workshopar om allt från att undervisa abstrakta begrepp för elever med inlärningssvårigheter till tips om att använda kökskemi, orbitalteorier och säkerhetsfrågor vid experiment med eld och lågor.

Atmosfären under konferensen var mycket god och jag personligen har hört bara positiva kommentarer, även diskussion om att låta detta bli ett återkommande evenemang fördes i korridorer och under kaffepauser. Ett värdigt sätt att fira Kemins År 2011.

Mariann Holmberg

Sommarkurs 2011: Hållbar utveckling

Den 6–8 juni ordnades en sommarkurs för studiehandledare och ämneslärare med temat ”hållbar utveckling”. Kursen hölls i Åbo och innehöll både vetenskapliga presentationer av olika slag, workshops och studiebesök till företag.

Material från kursen finns samlat på www.skolresurs.fi/sommarkurs2011.

Nyhetsbrev 9

Välkommen till Resurscentrets nionde nyhetsbrev! Här kan du bland annat läsa om aktuella kurser och fortbildningar, bokrecensioner och laborationstips. Nyhetsbreven har anlänt till skolorna i början av maj månad, men här finns hela nyhetsbrevet i nedladdningsbart format.

Vi har beklagligt nog noterat att i den tryckta versionen av Nyhetsbrevet har i två av laborationsbeskrivningarna de grekiska bokstäverna fallit bort från ekvationerna och ersatts med punkter. Tyvärr gör detta en sak som i sig är svår att förstå (Faradays lag), omöjlig att förstå. Den rätta versionen finns dock att ladda ner här.

Mycket läsnöje och en fin avslutning på vårterminen önskar vi er!

Nyhetsbrev 9
BilagaStorlek
nyhetsbrev9_apr2011_liten.pdf1.69 MB

Den lärande hjärnan: Hur barnets minne och inlärning utvecklas

Den översvämmade hjärnan: En bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden

Faradays lag och RC-krets

I bilagan två fysiklaborationer med hjälp av dataloggers och sensorer.

BilagaStorlek
RCnyhetsbrev9_s06_2.pdf999.03 kB

Fortbildning i fysik och kemi för åk 3-6

Skaffa dig verktyg för inspirerande undervisning i fysik och kemi! Undervisar du i fysik och kemi men vill ha tips på hur du kan göra lektionerna inspirerande och begripliga? Med enkla och billiga medel är det möjligt att väcka intresset hos eleverna, kom med på en inspirationsdag och lär dig hur! Kursledaren Anna Karin Jern, jobbar själv som klasslärare och har byggt upp ett materialpaket som hon gärna lär andra att samla ihop och använda. Idén med materialpaketet är att det består av vardagliga saker som alla känner igen (t.ex. sugrör och ballonger) men som med fördel kan användas i undervisningen för att göra ämnena mer begripliga och lätthanterliga.

Målgrupp, tidpunkt och ort: Utbildningen riktar sig i första hand till klasslärare i årskurserna 3-6 men även ämneslärare i årskurserna 7-9 är välkomna. Närstudiedagar ordnas på flera orter våren 2011, se händelskalender för närmare information om program, dagar och orter.

Utbildning i Åbo 26.8
Utbildning i Kristinestad: 12.9
Utbildning i Vasa: 27-28.10

Kursen i Vasa består av två dagar där den första dagen är en kurs där man fördjupar sig i ämnenas didaktik och den rekommenderas varmt för alla lärare som tagit del i Anna Karins inspirationsdag.

Andra orter kan även komma ifråga, följ med i vår Händelsekalender! Utbildningen är gratis för deltagarna, då

Anmälningar tas emot av Kerstin Fagerström
(Fornamn.Efternamn@skolresurs.fi)

Utbildningsstyrelsen deltar i finansieringen.

BilagaStorlek
Fortbildning_Vasa-2.doc350.5 kB

Fortbildningsdagar för studiehandledare och ämneslärare i Hållbar utveckling

06.06.2011 00:00
08.06.2011 00:00

En lärarfortbildning har arrangerats i Hållbar utveckling. Den första dagen var gemensam för ämneslärare och studiehandledare, då behandlades bla studie- och yrkesfrågor. Eftersom 2011 är Kemins år, valde vi Hållbar utveckling som tema. Den kemiska industrin, kemiundervisningen samt energi- och materialfrågor behandlades också. Men vi beaktade också fysiklärarnas behov via kärnkraftverk och solceller.

Mer information om programmet finns i den bifogade filen.

BilagaStorlek
Hållbar utveckling 2011.pdf257.89 kB

Glas i vattenbalja ur ny synvinkel

Demonstrationen där ett värmeljus placeras under ett glas i en vattenbalja är säkert bekant för många. Försöket kan användas för att rätta till missuppfattningar och illustrera den vetenskapliga metoden. Ett särskilt tack riktas till Johan Lindén för inspiration och idéer för den här artikeln.

BilagaStorlek
RCnyhetsbrev9_s11.pdf52.77 kB

Matematik i familjen, Resurscentret söker personer som vill sprida informationen till föräldrar...

Hem och skola har tillsammans med Siv Hartikainen, lektor i matematik, gjort ett material om hur föräldrar kan väcka sitt barns intresse för matematik.

Om du är intresserad av att delta i föräldrarmöten och informera om hur föräldrarna kan väcka sitt barns intresse så tag kontakt med oss på Resurscentret.

Om du är intresserad att komma med anmäl dig till Kerstin Fagerström (fornamn.efternamn@skolresurs.fi)

Materialet finns på Hem och skolas sida:
http://www.hemochskola.fi/Site/Widget/Editor/264/files/Matematik_webb.pdf

Mellanmolekylära krafter och avdunstning

En laboration om avdunstning utgående från temperatursensorer kopplade till TI-84, men lika väl fungerande för alla typer av dataloggers.

BilagaStorlek
RCnyhetsbrev9_s10.pdf175.03 kB

Sommarkurs i kemi- och fysiklaborationer för gymnasieelever i Åbo

01.08.2011 00:00

I sommar ordnas den traditionella ABILABBKURSEN i kemi och fysik för tjugonde gången. För närmare information se bifogade brev med anmälningsblankett. Brevet har också skickats per post till samtliga gymnasier. Kursen finansieras av Svenska kulturfonden.

Sista anmälningsdag är 15 maj.

BilagaStorlek
labkurs 11-brev.doc292 kB

Syra-bas-titerering med PASCO utrustning

I bilagan ett förslag till titreringslaboration med hjälp av dataloggers och sensorer.

BilagaStorlek
RCnyhetsbrev9_s04.pdf1.21 MB

Vernier Video Physics för iOS

I bilagan en text med tips om analys av rörelse med hjälp av iPod Touch, iPhone eller iPad.

BilagaStorlek
RCnyhetsbrev9_s09.pdf314.79 kB

Nyhetsbrev 8

Är de finlandssvenska elevernas matematikkunskaper svaga?

Förra månaden publicerade Utbildningsstyrelsen en rapport om elevernas matematikkunskaper i årskurs sex. En allmän reaktion var att de svenskspråka elevernas kunskaper i matematik är dåliga. Rapporten visade att skillnaden mellan språkgrupperna var fem procentenheter (vilket motsvarar ett halvt vitsord), och att skillnaden var betydligt mindre än i tidigare utvärderingar.

Utvärderingar gjorda i slutet av grundskolan visar att skillnaden mellan språkgrupperna i praktiken försvunnit. I två av de fyra nationella utvärderingar som Utbildningsstyrelsen genomfört var de svenska elevernas prestationer något bättre än de finskspråkigas. I Pisaundersökningen 2006 hade de finska eleverna något högre poäng (548 resp. 535 poäng). I vårens studentskrivningar i matematik var 7,7% av deltagarna i korta provet och 6,5% av deltagarna i det långa provet svenskspråkiga. Då proven skrevs obligatoriskt var de svenska abiturienternas resultat något bättre både i det långa och det korta provet, medan de finskspråkiga var något bättre då proven skrevs frivilligt.

Uppenbart är att de svenska eleverna utvecklar sitt matematikkunnande långsammare i början av grundskolan medan de finskspråkiga har en långsammare takt i slutskedet. Eftersom skillnaderna är så små finns ett stort antal faktorer som märkbart kan påverka resultaten. Dessa kunde vara bl.a. utvärderingens randvillkor (t.ex. deltog totalt 16% av de svenskspråkiga men endast 8% av de finskspråkiga eleverna i undersökningen, medan elever i specialundervisning inte alls deltog) och faktorer som familjeförhållanden (t.ex. är det på finskt håll ungefär 30% vanligare med en förälder med teknisk eller naturvetenskaplig utbildning).

Att de svenskspråkiga elevernas matematikkunskaper är på samma nivå som de finskspråkigas betyder inte att vi inte behöver anstränga oss för att förbättra kunskaperna. Tvärtom, en hel del har redan gjorts och mycket finns i planeringsskedet i Resurscentret och på många andra håll.

Med spänning väntar vi på Pisa 2009 resultaten, som publiceras i början på december.

Till dess,

God fortsättning på hösten!

Henrik Laurén
Verksamhetsledare

Nyhetsbrev 8
BilagaStorlek
Nyhetsbrev81.02 MB

ABI-labbkurs sommaren 2010

Den 19:e laborationskursen i kemi och fysik för abiturienter arrangerades den 2-6.8.2010 i Åbo. Kursen där 24 elever deltog, från 13 olika gymnasier runtom i Svenskfinland, arrangerades i samarbete med Resurscenter och Åbo Akademi. Den populära abikursen gav igen en bra möjlighet för eleverna att bekanta sig med de olika ämnena och ämnesområdena. Konceptet för kursen var i stort sett likadant som tidigare år. Eleverna delades upp i tre grupper och man hade varje dag en laborationsuppgift vid ett av de fem labben, analytisk kemi, fysik, fysikalisk kemi, oorganisk kemi samt organisk kemi och teknisk polymerkemi som hade en gemensam labb. Eleverna satt också på fyra föreläsningar vars tema var vibrationsspektrometri, polymerkemi, bioraffinering av träd och supraledning. Föreläsningarna och laborationerna uppfattades som mångsidiga och intressanta.

Eleverna fick också besöka Top Analytica i Åbo där de fick höra en kort översikt av företagets verksamhet samt därefter bekanta sig med instrumenten och principen bakom de olika teknikerna samt vad de kan användas till. Besöket gav ett bra tillfälle för eleverna att bekanta sig med vetenskaplig aktivitet utanför det akademiska samhället. Som helhet var kursen lyckad och kommer säkert att påverka elevernas val av studie¬inriktning. Detta mycket tack vare de trevliga labb-assistenternas och föreläsarnas förmåga att väcka intresse och inspirera naturvetenskapligt intresserade elever.

Otto Långvik

Anmälningar till My Camp tas emot fr o m 15 oktober

15.10.2010 00:00

Fr o m den 15 oktober kan ungdomar skicka in ansökningar till MY Camp 2011.

Läs mer i bifogade dokument (pdf och doc) och sprid gärna informationen!

BilagaStorlek
MY Camp_SVE.pdf65.75 kB
MY Camp_SVE.doc95.5 kB

Behöver du inspirerande material till din undervisning i fysik och kemi i åk 1-6?

Vi kan nu tack vare ett understöd från STV stöda fysik- och kemiundervisningen i åk 1-6 i våra skolor. Klasslärare Anna Karin Jern har utarbetat ett materialpaket, en rekommendationslista som kan behovanpassas. Skolan betalar själv halva priset 50%. Intresserade skolor fyller i blanketten nedan och postar den till
Resurscentret.

Ytterligare information fås av projektkoordinator Kerstin Fagerström

BilagaStorlek
Ansökan om stöd115.5 kB
Materiallista_varifran_bestalla.pdf44.31 kB

FLL final 2010

Lördagen den 13 november ordnades den första finländska finalen i ”FIRST LEGO League” i Stjärnhallen i Nykarleby. FLL är ett stort internationellt koncept som innebär att tusentals lag runt om i världen under en period jobbar intensivt kring något tema, vilket i år var hälsa och sjukdomar.

Tävlingsperioden pågår under åtta höstveckor då deltagarna ska utföra ett antal uppgifter. Dels ska de fördjupa sig i något område inom årets tema och föreslå en lösning på något konkret problem inom detta. Till exempel valde ett av årets lag, ”Robotligan” från Bosunds skola i Larsmo, att fördjupa sig i diabetes och föreslog en automatisk blodsockermätare och insulinspruta som enkelt kunde fästas på huden för att underlätta livet för diabetiker. En annan del av tävlingen går ut på att marknadsföra sin produkt på bästa möjliga sätt samt att söka sponsorer för sitt projekt genom samarbete med den egna ortens näringsliv.

Förutom dessa allmänna uppgifter gäller det att vara duktig i programmering av LEGO Mindstorms-robotar. De deltagande lagen har under tävlingsperioden haft en specifik tävlingsbana, stor som ett biljardbord, till sitt förfogande med ett antal hinder utplacerae och problem som skall lösas. Programmeringskunskaperna testas genom en teoretisk presentation av lagens programmeringslösingar, samt det mest spännande tävlingsmomentet då två lag åt gången duellerar på var sitt tävlingbord för att under två och en halv minut lösa så många av uppgifterna som möjligt. Intensiteten i dessa dueller är svår att beskriva med ord, den bör upplevas! Trots att Nykarlebylaget ”Golden Cow” vann den teoretiska programmeringskategorin visade det sig att den robot som klarade sig bäst ute på banan tillhörde ett annat Nykarlebylag, ”Rosa bandet”. På basen av denna vinst samt goda resultat i de övriga kategorierna blev Rosa bandet till slut totalsegrare och får representera Finland i den skandinaviska finalen den 4 december i Grimstad i södra Norge. Grattis till vinnarna!

Läs mer och se bilder på http://www.ot.fi/Story/?linkID=133174

Läs mer om FLL på www.hjernekraft.org! Ta kontakt med oss på Resurscentret om ni är intresserade av att delta nästa år!

Fysikaliska utmaningar

Göran Grimvall är en numera pensionerad professor från KTH, som allt sedan 1978 försett ingenjörstidningen Ny teknik med vad han kallar för ”Miniproblem”. Här följer några av Görans problem, hämtade från hans mycket underhållande bok ”Brainteaser Physics”.

1. Du sitter i en liten båt som flyter i en swimmingpool. Om du kastar ditt medhavda ankare i vattnet, kommer då vattennivån i poolen att stiga, sjunka, eller förbli oförändrad?

2. Framför dig ligger en hög med identiska fysikböcker (med hård pärm). Du börjar stapla böckerna enligt bilden. Hur många böcker behöver du stapla för att den vänstra kanten på den översta boken skall ligga utanför bordskanten?

3. En motståndsstege löds ihop av identiska motstånd enligt bilden. Vilken resistans visar en mätare som kopplas mellan A och B, om stegen består av sju steg?

4. En öppen tunna kan fyllas på med en kran ovanifrån och tömmas genom ett hål i bottnen. En full tunna kan tömmas genom hålet på 9 minuter. Med hålet stängt, kan
tunnan fyllas med hjälp av kranen på 8 minuter. Hur länge tar det att fylla tunnan om både hålet och kranen är öppna? (Ett lite mer utmanande problem).

Läs tips och lösningar i bilagan!

Fysikaliska utmaningar
BilagaStorlek
Ledtrådar23.5 kB

Hälsningar från Heureka!

Vetenskapscentret Heureka är känt bland de flesta finländare och många elever besöker vetenskapscentret under sin skoltid. Det man kanske inte tänker på är att Heureka inte bara är utställningar utan också skapar mycket program som riktar sig till skolgrupper och andra grupper som besöker oss. Jag tänkte här berätta lite om verksamheten på inlärningscentret och ge min rekommendation ur programutbudet för inkommande läsår. Närmare information finns på hemsidan www.heureka.fi.

Men först ska jag kanske säga något om min egen bakgrund. Jag arbetar under år 2010 som svenskspråkig Heureka-lärare vid vetenskapscentret. Heureka-lärare är ett koncept som bara funnits några år på Heureka. Tanken är att en lärare får komma till Heureka för att under ett år utveckla Heurekas programutbud för skolgrupper och bidra med sin pedagogiska erfarenhet och kunskap. Att Heureka-lärarjobbet är som ett sorts mellanår från det vanliga lärarjobbet i skolan bidrar till att inlärningscentret har bra kontakt till skolvärlden och program för skolgrupper planeras i enlighet med skolans behov. Innan jag började mitt år på Heureka jobbade jag som lektor i biologi och geografi i Lagstads skola. Där fortsätter jag efter mitt år här på vetenskapscentret.

Som svenskspråkig Heureka-lärare har jag dessutom ett speciellt intresse för svenskspråkigt programutbud och samarbete med svenskspråkiga aktörer inom utbildningsvärlden, bl.a. Resurscentret. Jag arrangerar träffar och fortbildning för svenskspråkiga lärare. Hör gärna av dig om du har idéer på fortbildningstema!
Under det gångna halvåret på Heureka har jag koncentrerat mig på eutrofiering i Östersjön. Från och med hösten kommer vi att erbjuda programmet Påverka vattendragen som främst riktar sig till högklasser. Man undersöker vardagskemikaliers roll i eutrofieringen. Basteori om eutrofiering behandlas egentligen inte utan vi utgår ifrån att det inom gruppen finns kännedom om eutrofieringens mekanismer. Ungdomarna undersöker fosforinnehållet i olika bekanta kemikalier, såsom schampo, diskmedel och tvättmedel.

På Heureka finns något som kallas för Vetenskap på ett klot. Det är en stor vit boll på vilken man med hjälp av fyra projektorer kan projicera animerade bilder av fenomen på jordens yta, i oceanerna, i atmosfären och på stjärnhimlen. Vetenskap på ett klot är utvecklat av amerikanska NOOA (National Oceanic and Atmospheric Administration) och jag uppfattar det som geografilärarens dröm. Man kan till exempel visa globala havsströmmar, globala temperaturväxlingar under ett år, nattbelysningen på jorden, flygtrafik, bränder och mycket mer. Alltså många fenomen som blir så mycket lättare att förstå då man ser det på ett stort klot. Rymdintresserade kan också bekanta sig med alla solsystemets planeter. Våra guider är duktiga och har mycket att berätta. Shower vid Vetenskap på ett klot hålls ungefär en gång i timmen och är öppen för alla besökare. Under hösten kommer jag att planera en guidning som närmare är anpassad till den nationella läroplanen. Det kommer att bli ett program som kan bokas för skolgrupper. Håll ett öga på när programmet dyker upp i vårt programutbud!

En nyhet i vårt programutbud hösten 2010 är Lärolarvens forksningsfärd som är ett program för yngre barn från förskola till de första skolklasserna. Här bekantar sig barnen med Heurekas utställning med hjälp av en larvrobot som rör sig på en karta. Det otroliga loppet är ett program för högklasser och andra studerande vid andra stadiet. Här får ungdomarna med hjälp av handdatorer röra sig i utställningen och samtidigt fundera på klimatsmarta transportval.

Slutligen vill jag önska er en riktigt fin början på det nya läsåret. Kontakta mig gärna med idéer om samarbete, förslag på fortbilning eller annat!

Hälsningar,

Susanna Björkell
e-postadress: susanna.bjorkell@heureka.fi

Susanna Björkell
BilagaStorlek
Karkkitektur.docx26.27 kB

Johan Gadolin 250 år

I år har det gått 250 år sedan Johan Gadolin föddes och för att uppmärksamma detta har ett antal utställningar och evenemang arrangerats. Men före vi går till det dagsaktuella tänkte jag att det vore på sin plats att påminna om vem Johan Gadolin var och varför han fortfarande idag är så känd och viktig för oss.

Det var våren 1794 som Johan Gadolin publicerade det verk som skulle göra honom världskänd [1]. Ett år tidigare hade det tilldelats honom ett prov av en obekant, ny, svart, tung mineralbit att undersökas och analyseras. I mineralen hittade Johan Gadolin ett nytt, tidigare okänt grundämne. Eftersom det hittats i Ytterby kallade han ämnet ytterbia, detta förkortades inom kort till yttria. Mineralen benämndes gadolinit till Johan Gadolins ära.

Nuförtiden vet vi att det ämne han egentligen isolerat var yttrium oxid, men kunskapen om att malm och bergarter ofta är oxider och inte rena element var inte fullständigt kristallklart för kemister på 1700-talet. Dessutom föranledde de mera sällsynta jordartsmetallerna en hel del huvudbry för den tidens vetenskapsmän. I detta sammanhang lönar det sig att komma ihåg att Mendelejev publicerade sitt periodiska system först ca 100 år senare, år 1880.

Grundämnet gadolinium blev isolerat först 120 år efter Johan Gadolins födelse av den schweiziske kemisten Jean-Charles-Galinard de Marignac. Han övertalades av den franske kemisten Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran att benämna detta nya grundämne till gadolinium. Namngivningen skedde 1886, 34 år efter Johan Gadolins död. Grundämnet gadolinium är inte speciellt sällsynt, de facto det 43:e mest vanliga grundämnet. Exempelvis så förekommer det 10 gånger mera gadolinium i jordskorpan än jod. Gadolinium används nuförtiden i ett antal tillämpningar, t.ex vid framställning av CD skivor.

Vem var då denne Johan Gadolin och varför återfinner man hans namn i Åbo? Han föddes 1760 i Åbo. Hans far var professor i astronomi och fysik och senare även i teologi vid den dåvarande Akademien. Vid 19 års ålder åkte Johan iväg till Uppsala där han studerade och fördjupade sig i kemi. Efter att han förkovrat sig inom den akademiska gemenskapen fick han sist och slutligen en fullständig kemiprofessur i Åbo år 1797, dit han hade återvänt redan år 1783. Han var en mycket produktiv och dedikerad till sin forskning. De sista åren av hans liv tillbringade han på Sunila gård i Wirmo (fi. Mynämäki).

Utöver karriären i kemi var han aktiv inom ett flertal andra områden bl.a. matematik, fysik, mineralogi, metallurgi och industrialisering. Han var bland annat och grundade Finska Hushållningssällskapet och fungerade som dess ordförande. Han fick många pris, bemärkelser och idkade en aktiv korrespondens med flera andra samtida framstående vetenskapsmän. Men den största bemärkelsen kan i dagens läge gott konstateras vara namngivningen av grundämnet gadolinium. Han är den enda människan vars namn har givits ett stabilt och naturligt förekommande grundämne. Nobelpris kommer och går men grundämnena består.

Lista på evenemang som arrangerats i år:
Gadolinpicknick, 22.5.2010
Gadolindagen, 26.5.2010
Uppvaktning vid Johan Gadolins grav, 5.6.2010
”Sattumuksia Sunilan kartanossa – Gadolinin aikaan” skådespel, 9.7 - 7.8 2010
Hantverkstävling, 5.6 – 8.8.2010
Barnens kemi, 5.8.2010
Geologi-inspirerad naturvandring, 25.9.2010
Gadolinutställning på bibljoteket i Wirmo, 2.10 – 30.10.2010
Gadolinseminarium, 9.10.2010
Gadolinsittning, 9.10.2010

Otto Långvik / Jan-Henrik Smått / Ann-Sofie Leppänen

[1] J. Gadolin, Undersökning af en svart tung Stenart ifrån Ytterby Stenbrott i Roslagen. K. Vetenskaps-akad. nya handl., 1794, 15, 137-155

Johan Gadolin
BilagaStorlek
Gadolin_article.pdf940.46 kB

Kemins år 2011

Kemins år 2011

År 2011 är av FN utsett till Kemins år. Förslaget kommer ursprungligen från IUPAC och UNESCO. Syftet är att lyfta fram kemins betydelse för våra liv och våra levnadsvillkor.

Under året kommer man på olika håll i världen att ordna aktiviteter vars syfte är att lyfta fram kemin betydelse. Med hjälp av olika aktiviteter vill man bl.a. öka allmänhetens förståelse för hur betydelsefull kemin som vetenskap är för människans förståelse av jorden och dess resurser, men också för hur våra levnadsvillkor är så starkt kopplade till innovationer inom kemin. Med kemins år vill man också öka ungdomars intresse för kemi och därmed intresset för fortsatta studier i kemi. En oroväckande trend runtomkring i vår värld är ju det bristande intresset för bl.a. kemi.

Kunskaper i kemi är livsavgörande med tanke på människans fortsatta existens, med tanke på hur vi ska kunna ta hand om jorden på ett bättre sätt och med tanke på nya energilösningar.

På nätet finns en officiell hemsida för kemins år:
http://www.chemistry2011.org/

En finländsk sida finns på adressen
http://www.kemia2011.fi/

och en svensk på adressen
http://www.kemi2011.se/

Kemins år hittar man också på facebook:
http://www.facebook.com/pages/Kemins-Ar-2011/118887701469705

En nordisk kemilärarkonferens kommer att anordnas i Stockholm den 28-29 oktober 2011, med anledning av Kemins år. Mera information om den kommer senare.

Vi vill uppmuntra lärarna att uppmärksamma kemins år på olika sätt under det kommande året. Tips och idéer om sådant man kan göra kan man hitta på nätet under de olika länkarna.

Berit Kurtén-Finnäs

Leksaker och fysik

Alla som undervisar i fysik ställs inför utmaningen att introducera nya och ofta abstrakta begrepp för sina elever (kraft, energi, spänning, ...). Hur eleverna antar och klarar av utmaningen, beror till stora delar på deras motivation och intresse. Leksaker kan vara ett sätt att väcka intresset för fysik. Medan man leker kan man fundera över hur och varför leksaken fungerar som den gör.

Är då leksaker verkligen ”riktig” fysik? Faktum är att de flesta områden i fysik, så som mekanik, värme, vätskor och gasers egenskaper, ljus, ljud, ellära och magnetism, kan belysas med hjälp av någon lämpligt vald leksak (se tabellen nedan). Lägg där till att fysiken bakom vissa leksaker långt ifrån är enkel eller trivial. Lek och insikt utesluter inte varandra!

Läs alla 16 exempel i bilagan!

BilagaStorlek
Leksaker_Fysik.doc1.98 MB

Nya föreskrifter för kemikaliehantering

CLP, GHS och REACH – några nya begrepp för alla som undervisar i kemi.

Vid årsslutet 2008 antog EU en ny förordning som gäller märkning, klassificering och förpackning av kemikalier och blandningar, den s.k. CLP-förordningen (Classification Labelling and Packing). Denna förordning bygger i sin tur på ett förslag till ett globalt märkningssytem, som godkänts av FN : GHS (Globally Harmonized System of classification and labelling of chemicals). Syftet med det globala märkningssystemet är att öka säkerheten kring kemikalieanvändningen, framför allt i länder som saknar lagstiftning på området.

REACH (Registration, Evaluation, Authorsation and restriction of CHemicals) är en EU-förordning (nr. 1907 / 2006) som berör registrering, bedömning, tillståndsförfaranden och begränsningar av kemikalier. Huvudprincipen är att de som producerar kemikalier ska utarbeta direktiv åt användaren för en säker användning. Enligt denna förordning bör även de som använder kemikalier (bl.a. lärare och elever) känna till skyddsinformationsblad, exponeringsscenarier samt säkerhetsföreskrifter för de kemikalier som de kommer i kontakt med. (http://www.reachneuvonta.fi/Reach/reach.nsf/ )

Den nya CLP-förordningen finns tillgängig på adressen:
http://www.unece.org/trans/danger/publi/ghs/ghs_rev02/02files_e.html

Läs mer i bilagan!

BilagaStorlek
kemikaliehantering_h2010.doc157 kB

Rotationsmekanik med trådrulle

För denna demonstation behöver du en eller flera trådrullar och en flaska såpvatten. Placera rullen på ett jämt underlag. När man drar i tråden kommer rullens beteende att bero på i vilken vinkel man drar. Ifall dragvinkeln är liten kommer trådrullen att rulla i dragriktningen, men ifall vinkeln är stor kommer rullen att rulla bort.

Läs mer i bilagan!

BilagaStorlek
Rotationsmekanik med trådrulle.pdf190.22 kB

STUDIEBESÖK

Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan hjälper
gärna och ordnar besök för skolklasser till universitet (Helsingfors universitet eller Åbo Akademi) och yrkeshögskolor (Arcada eller Novia). Man kan komma med en eller flera skolklasser och få information om senaste forskning, göra laborationer eller bekanta sig med studier och studiemiljön.

Vi planerar gärna tillsammans med läraren innehållet. Det är möjligt att få resekostnaderna ersatta, tack vare ett reseanslag från Svenska tekniska Vetenskapsakademien och Magnus Ehrnrooths stiftelse, ifall man är beredd att tillsammans med oss planera dagen (innebär att man förbereder besöket med klassen och efteråt bearbetar och utvärderar. Vi önskar att man gör en kort rapport åt oss. På så vis kan vi också förbättra samarbetet mot skolan)

Tag kontakt med oss på Resurscentret för närmare information!

Varför ska det vara så svårt att förstå?

Kognitionssteg

Som lärare vore det guld värt att förstå vad som sker i våra elevers hjärnor när de lär sig och vad som går fel när inlärningen misslyckas. Kognitionsforskare har länge studerat hur vi lär oss nya saker och har bland annat identifierat följande fyra steg:

1. Vi koncentrerar oss på och registrerar hörsel- och synintryck från omgivningen.
2. Vi behandlar intrycken och tänker kring dem i vad som kallas arbetsminnet. Vårt arbetsminnes kapacitet är mycket begränsad och processerna lättstörda.
3. Information som upprepas och/eller knyts till tidigare, lagrad information, har chans att kodas till långtidsminnet. Informationen sägs integreras i existerande kognitiva scheman. En god problemlösningsförmåga, förutsätter ett välfyllt och välstrukturerat långtidsminne.
4. Om steg 1 – 3 lyckas, kan vi i bästa fall också hämta och använda informationen när så behövs.

När man studerar dessa steg inser man att det är många problem som kan uppstå på vägen. Bristande koncentration, överbelastning av arbetsminnet, avsaknad av väsentlig förkunskap, misslyckande i att integrera ny information med tidigare kunskap, problem att hämta lagrad information från långtidsminnet, bidrar alla i slutändan till vad vi som lärare uppfattar som att eleven inte lärt sig det vi vill att de skall lära sig. Kan vi då som lärare underlätta, eller åtminstone inte försvåra, inlärningsprocessen? Av erfarenhet vet de flesta lärare att denna fråga saknar ett enkelt svar. Mer kunskap om vad hjärnforskningen kommit fram till och vad resultaten innebär för ens undervisning kan vara ett första steg på vägen. För detta ändamål är boken ”Why don’t students like school?”, skriven av kognitionsforskaren Daniel T. Willingham, en lämplig startpunkt.

Vill du i grupp fundera kring dessa frågor och hur de kopplar till din undervisning i fysik och kemi, så erbjuder Mats Braskén och Berit Kurtén-Finnäs fortbildning i er skola. Är ni tveksamma om det är något för er skola, kan ni kontakta fysik och kemilärarna på Borgaregatans högstadium i Vasa, för att höra vad de tyckte om ett liknande tillfälle som vi höll våren 2010. Väl mött!

Mats Braskén

Nyhetsbrev 7

Efter en mycket snörik och också tidvis kall vinter rinner äntligen snön bort och solen tittar fram. Resurscentret har under vintern tillsammans med bl.a. lärarna satsat på teknik- och vetenskapsprogrammet UppTek, kommunpaket, mentorverksamhet, experimentklubbar, seminarier, industribesök och mycket annat. Målsättningarna har varit och kommer fortsättningsvis vara att på många olika sätt stärka matematiken, naturvetenskaperna och tekniken i skolorna. Responsen för våra aktiviteter innehåller en del rosor men också uppbyggande kritik, vilket vi är tacksamma för.

Under resterande vårtermin bjuder Resurscentret lärarna på en hel del aktiviteter. Information finns på hemsidan www.skolresurs.fi. Det lönar sig att nu och då öppna sidan och se vad som är på gång.

Resurscentret startade våren 2007 som ett treårigt projekt med en förhoppning om att treårsperioden skulle bli så positiv att verksamheten fortsatte. Tack vare aktivt deltagande och god respons från lärarna och ett stort engagemang från finansiärerna blev det inte bara 3½ år, utan vi kan nu se fram mot följande period för Resurscentret med arbetsnamnet RC5 och som inleds från hösten.

God fortsättning på våren!

Henrik Laurén
Verksamhetsledare

Pärmen på Resurscentrets sjunde nyhetsbrev.
BilagaStorlek
RC_nyhetsbrev7.pdf610.43 kB

Lek och allvar i kemi, fysik och teknik (SOMMARKURS 8-9.6 i Vasa). Anmäl dig senast 4.5!

08.06.2010 09:00
09.06.2010 15:15

Lek och allvar i fysik och teknik erjbuds 8-9 juni i Vasa.

För närmare information se bifogade fil.

Du anmäler dig genom att fylla i formuläret på http://www.skolresurs.fi/node/977 senast den 4 maj!

Välkommen på fortbildning!

Finansieras via UBS
BilagaStorlek
Lek och allvar i kemi och fysik.doc101.5 kB

Miniproblem inspirerade av Paul Hewitt – med svar

I bilagan finns några miniproblem som kan vara intressanta att fundera på och använda i undervisningen. I bilagan finns även de korrekta svaren med kommentarer.

BilagaStorlek
Miniproblem_medsvar.doc113.5 kB

Naturen - fysikens ursprungliga inspirationskälla

Ibland är det lätt att glömma att naturvetenskapen fick sin början i att någon systematiskt observerade det som skedde i naturen och försökte finna naturliga förklaringar till det de såg. Att se och förstå orsaken bakom olika naturfenomen, så som regnbågen, himlens skiftande färger och åskan, kan därför än i dag tjäna som inspirationskälla, speciellt i de stunder när man känner att naturvetenskapen reducerats till att bli en teknologins tjänare.

I bilagan ges en kort lista över några naturfenomen som de flesta människor troligen sett och kanske funderat över. Det är min erfarenhet att naturfenomen väcker ett allmänt intresse och kan tjäna som utgångspunkt för diskussioner, funderingar, vidare sökande och experimenterande. Ett gott råd på vägen: låt själva sökandet efter svaren vara det viktiga, inte att finna den slutliga, fullständiga förklaringen (vilken förvånande ofta ännu idag kan vara ofullständigt känd).

BilagaStorlek
Fysikens_inspirationskälla.doc79 kB

Sommarteknikläger i Nykarleby för flickor 11-13 år

09.08.2010 13:00

Projektet NaturligtVis och Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan arrangerar med stöd från Mangnus Ehrnrooths stiftelse ett teknikläger för flickor med temat: Innovativa idéer och kreativt arbete med betong.

Det finns ännu några lediga platser kvar så anmäl dig snarast!

BilagaStorlek
sommarteknikläger.doc997 kB

Svar på knepiga frågor i vardagskemi

UppTek – naturvetenskap och teknik som tillval i högstadiet

LEGO-robotar är en viktig del av UppTek-konceptet.

Ungdomar har aldrig varit så intresserade av teknik och naturvetenskap som de är i dag (mobiltelefoner, datorer, klimatförändringar etc.). Ändå har vi problem med att rekrytera svenskspråkiga studerande till utbildningar inom matematik, naturvetenskap och teknik. För att vara med och uppmuntra elever att intressera sig för dessa ämnen satsar Resurscentret kraftigt på att stöda skolor och lärare som går in för att stärka naturvetenskapen som tillvalsämne i högstadiet genom ett program som vi kallar ”UppTek”.

I UppTek utnyttjas de möjligheter som läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen ger. Utgångspunkterna är bl.a. temaområdet ”Människan och teknologi”, läroplansgrunderna i fysik, kemi och biologi samt valfria ämnen i timfördelningen. Vetenskaps- och teknikprogrammet UppTek har utvecklats utgående från konceptet ”Multikulturell science” som använts i Botby högstadium under ledning av dr Ingvar Stål i flera års tid. Multikulturell science är ett valbart ämne, som genomförs i årskurserna 8 och 9 och som omfattar hela 18 moduler. Av skolans elever väljer 30–35 % att studera ämnet. Utgående från multikulturell science har UppTek genomförts i Sursiks högstadium i Pedersöre med 36 elever indelade i 2 grupper i årskurs 9 och med ett mindre antal moduler. Vår förhoppning är att få med så många som möjligt av de finlandssvenska högstadierna från hösten 2010.

Målsättningen är att bygga upp ungdomens intresse för teknik och naturvetenskap genom att introducera dem i naturvetenskapliga och tekniska arbetsmetoder och ge dem möjlighet att bl.a. lösa utmanande konstruktions- och programmeringsuppgifter som förutsätter såväl fantasi som uthållighet.

I UppTek-verksamheten ingår bl. a. olika fysikaliska och kemiska experiment, bioteknik, digitalteknik, astronomi och geologi. En viktig ingrediens i programmet är Lego Mindstormsverksamheten som är uppbyggd så att ungdomarna tränas i lagarbete och lär sig arbetsfördelning. En delmålsättning är att ungdomarna skall få resa till olika tävlingsplatser och inte minst är det fråga om att skapa ett bredare intresse för teknik och naturvetenskap genom att arrangera ett finländskt Lego-robotmästerskap i Heureka i en miljö som presenterar ett brett och spännande spektrum av teknisk-naturvetenskapliga uppgifter och utmaningar. En annan viktig målsättning är att skapa intresse för projektet inom industrin och ge ungdomarna möjlighet att bekanta sig med industriell verksamhet.

På adressen www.botbyscience.com kan man läsa mer om UppTek och multikulturell science.

Webbtidningen MyScience lanserad!

Invigning av MyScience

Webbtidningen för ungdomar Kreativ (www.helsinki.fi/kreativ) och dess systertidning Luova (www.helsinki.fi/luova) har fått ännu en ny familjemedlem i den engelskspråkiga webbtidningen för ungdomar MyScience (www.myscience.fi). MyScience lanserades fredagen den 26 april 2010 och riktar sig till en internationell publik. Tidningen drivs i första hand av LUMA-centret vid Helsingfors universitet, men har också en koppling till stiftelsen Teknikakademien som bland annat delar ut Millenniumpriset.

I MyScience kommer ungdomar att vara i rampljuset. Det kommer att finnas mycket artiklar skrivna av ungdomar samt intervjuer där de berättar om sina hobbyer, skolan, resor och om livet allmänt. Och naturligtvis om sina intressen för naturvetenskaper och teknik.

- Det som jag kan lova nu är att de unga själva kommer att synas i tidningen klart och tydligt, det vill säga de gör artiklar och bloggar och intervjuar andra ungdomar, säger tidningens webbredaktör Veli-Matti Vesterinen.

Text och bild: Venla Sandgren

Nyhetsbrev 6

Bästa lärare, välkommen till nyhetsbrev nr 6!

Snart läser vi 2010 i våra kalendrar och då har Resurcenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan varit igång i tre års tid. Vi är tacksmma för all bra respons vi fått från våra ”kunder” och tycker själva att vi har tre goda år bakom oss.

Men vi anstränger oss för att inte bara luta oss tilbaka och stanna på stället. Verksamheten förändras och utvecklas hela tiden. Vi försöker vara modiga att pröva nya saker, och lika modiga att lämna bort verksamhetsformer som inte visat sig vara hållbara. Under 2010 kommer vi att satsa bland annat på ”kommunpaket”, det vill säga skräddarsydda fortbildningsdagar för lärare i matematik och naturvetenskap som vi erbjuder åt hela kommuner. Håll utkik efter mer information om detta under våren!

Det här tillsammans med alla våra andra satsningar på t.ex. LEGO-robotar, skolbesök, industrikontakter, studiecirklar och gästföreläsare gör att vi har ett livilgt verksamhetsår framför oss. Vi ser inte bara bakåt, utan vi blickar framåt och tror på många goda år framför oss, när Resurscentret småningom stiger in i en ny femårsperiod med säkrad finansiering. Väl mött under 2010!

Henrik Laurén
Projektledare

Resurscentrets nyhetsbrev nr 6
BilagaStorlek
nyhetsbrev6.pdf992.92 kB

Flickor och teknologi -dag

16.09.2009 09:00

En flickor och teknologi -dag ordnades i samarbete med Teknologiindustrin, Väståbolands stad och Åbo Akademi (IT-avdelningen och KT-avdelningen vid Tekniska fakulteten).
Nästan 50 flickor från Sarlinska skolan fick, tillsammans med lärarna Eva Holmberg och Christa Andersson, bekanta sig med teknologistudier.

TV-nytt var med under dagen och programmet kan ses på http://arenan.yle.fi/video/436080

I Meddelanden från Åbo Akademi finns också en artikel om dagen:
http://www.abo.fi/meddelanden

Programmet för dagen finns bifogat.

Här tillverkas citronbatterier
BilagaStorlek
Flickor och teknologi-program.doc30.5 kB

Fortbildningsdag i Vasa för kemilärare

04.12.2009 08:00

Kemilaborationer i mikroskala - Försök att förstå!

Fortbildningsdag i kemi med fokus på förståelse med bidrag från laborationer. Christer Gruvberg inleder dagen med en presentation som behandlar kopplingen mellan experimenten och förståelsen för kemin bakom dem. Temat ligger till grund för hans doktorsavhandling inom kemins didaktik som han lade fram i december 2008. Resten av dagen ägnas åt laborationer i mikroskala och bygger på deltagarnas egen aktivitet. Försöken är snabba, njutbara och skapar vilja att förstå fenomenen, de ger erfarenheter som de lärande kan återerinra sig senare när de studerar i läroboken.

Försöken är valda att exemplifiera en variation av upplevelser. Några exempel:
En färggrann diffusion som innehåller syra/bas, redox, jämvikt, Le Chatelier och överskridande av löslighet.
Kolorimetrisk bestämning, med ögat som detektor, av molariteten hos en nyberedd lösning.
Bestämning av salthalten i havsvattenprover från hela världen genom titrering a´la Mohr.
Observation av Fe2+ och OH – bildning på en korroderande stålplatta.
En aluminiumfolies tjocklek uttryckt både i mikrometrar och antal aluminiumatomer.
Bestämning av buffertkapaciteten i sjövatten genom gastitrering.

Utbildare Christer Gruvberg, FD i kemi med inriktning mot ämnesdidaktik.
Högskolan i Halmstad, Göteborgs Universitet och Hvitfeldtska gymnasiet

De första 20 anmälda ryms med. Sista anmälningsdag 27.11

BilagaStorlek
Kemidag i Vasa.doc31 kB

Fysikaliska aptitretare på MAOL:s höstdagar i Nådendal

Resurscentrets fysiker Mats Braskén och Jonas Waxlax bjöd på fysikaliska aptitretare under en workshop som hölls på MAOL:s höstdagar i Nådendal den 9-10 oktober.

Med fysikalisk aptitretare avses att inleda en fysiklektion med att genast försöka fånga elevernas intresse genom att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande experiment, är att det skall vara enkelt att utföra och ge ett resultat som lockar till diskussion.

Under workshopen fick ett drygt tiotal lärare, både på högstadie- och gymnasienivå, pröva aptitretare från mekaniken, värmeläran, vågrörelseläran, vätskors och gasers egenskaper samt astrofysiken.

I bilagan finns workshopens aptitretare samlade (utrustning, utförande, diskussion). Det är bara att gripa gaffeln an...

Mats och tyngdlöst vatten
BilagaStorlek
aptitretare 1.doc843 kB
aptitretare 2.doc405 kB
universum 1.pdf1.58 MB
universum 2.pdf1.65 MB

Kemin idag samlade lärare i Åbo

KEMIN IDAG – KEMIA TÄNÄÄN fortbildningstillfälle för kemilärare arrangerades i år i ÅBO 9.10. Fortbildningsdagen arrangeras årligen och koordineras av Kemianteollisuus .r.y – Kemiindustrin r.f. i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Helsingfors universitets center för kemilärarutbildning. Arrangemangen sköttes i år av Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan, Åbo Akademi, Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola samt MAOL:s Åboavdelning.

Kemin idag samlade över 100 lärare och forskare. Dagen erbjöd vägledning rörande kemiinriktad utbildning i Åbo, aktuell information om kemiindustrin, om forskning och tillämpningar med inriktning på kemi samt om biomaterial och grön kemi.

Nedan finns några filer bifogade från de föredrag/workshoppar som hålla på svenska.

På adresserna www.chemind.fi samt www.opetin.fi finns mer material från de övriga programmet.

En intervju med professor Reko Leino, som höll en föreläsning om Grön kemi finns på
http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=169485

Foto: Matti Laurila
BilagaStorlek
polymera_material.doc120.5 kB
Modern_analytik.pdf423.37 kB
Polymera_material_presentation.pdf332.94 kB
Gron_kemi.pdf461.22 kB

Klubb: Från fysik till teknik

Vår vardag är fylld av elektronik: mobiltelefoner, datorer och bilar. Att det allt i slutändan grundar sig på grundläggande fysik är något man inte alltid tänker på.

För att visa på kopplingen mellan teknik och fysik har ett nytt klubbkoncept lanserats med namnet från fysik till teknik. Den första versionen av klubben startades i september på S:t Olofsskolan i Åbo. Under klubben kommer bl.a. Följande teman att behandlas: ledare, halvledare och isolatorer, solpaneler, magneter och induktion, elektroniska komponenter, logiska kretsar och Lego Mindstorms programmering

Klubben ordnas nu för elever i årskurs nio men materialet torde, med små modifikationer, även lämpa sig för gymnasiet. Klubbmaterialet med laborationsbeskrivningar kommer senare att finnas tillgängligt via www.skolresurs.fi.

Erik Holm, Åbo

Lektionstips från Heureka

Bifogat är två lektionstips från HEUREKA (www.heureka.fi). Det ena handlar om spannmålsteknologi och det andra om separation av DNA.

BilagaStorlek
DNA.DOC55 kB
SpanTek.DOC63 kB

Nöjesfältfysik på Power Park

Nedan finns nedladdningsbart material som lärare kan använda för att förbereda ett fysikrelaterat besök på nöjesfält. Materialet är utarbetat för Power Park i Alahärmä (www.powerpark.fi) men borde fungera med enkla modifikationer på motsvarande attraktioner som borde finnas på de flesta nöjesfält.

Vi rekommenderar att ett grundligt förarbete görs med hela gruppen i god tid före besöket och att tillräckligt med tid reserveras för efterarbete.

Om skolan inte har egna sensorer kan sådana lånas via Resurscentret.

För alla typer av frågor, ta kontakt med Mats Braskén (mats.brasken@skolresurs.fi).

En karusell innehåller mycket fysik
BilagaStorlek
Nojesparksfysik.pdf421.37 kB
Aktiviteter_i_PowerPark.pdf681.6 kB

Problemlösningsuppgifter

Detta är en samling problemlösningsuppgifter utvalda ur två kompendier (Individuell problemlösning i klassen, Mera problemlösning i klassen) skrivna av Lars Burman. Kompendierna utgavs av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi 1996 respektive 1997. Uppgifterna har överförts till digital form och omarbetats en aning för att bättre passa in i vår tid.
Samlingen uppgifter var ursprungligen ett resultat av PUMA-projektet, vilket bedrevs åren 1993-1997 i samarbete mellan Institutionen för lärarutbildning och Vasa övningsskolas högstadium. Avsikten med projektet var att utveckla matematikundervisningen beträffande inlärning och undervisningsmetoder som utvärdering.

BilagaStorlek
PROBLEM_Inledning.doc58 kB
PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER.doc520.5 kB

Nyhetsbrev 5

Välkoma till Resurscentrets femte nyhetsbrev! Här finns ett och annat smått och gott på de följande sidorna. Men först lite allmän information:

Laborationsspecial

Den 6–7 februari hölls SIC-seminariet på Arcada i Helsingfors. SIC ordnas för lärare vartannat år i samband med TekNatur-tävlingen för elever. Återigen samlade seminariet ett stort antal lärare inom matematik, fysik, kemi och biologi från hela Svenskfinland. För programmet stod gästföreläsare från vitt skilda områden, dessutom ordnades workshoppar av varierande slag, en paneldiskussion kring klimatförändringen samt ett uppskattat kvällsprogram hos Neste Oil.
Resurscentret var väl representerat under SIC och höll bland annat ett antal workshoppar. Du kan läsa mer om allt detta på Resurscenterts SIC2009-sida:
http://www.skolresurs.fi/sic2009

Dessutom publicerar vi en del nytt material som inte fanns med på SIC men som våra resurspersoner jobbat med under våren.
Allt material får kopieras och användas direkt. Vi hoppas materialet blir till nytta och nöje både för elever och lärare!

Nya webbresurser

Vi vill speciellt berätta om två nya webbresurser som sedan en tid finns kopplade till Resurscentrets webbsida www.skolresurs.fi:

Fy/Ke resursen
Fy/Ke resursen är ett omfattande material i fysik och kemi för årskurserna 3–6. Materialet är utarbetat av Anna Karin Jern och innehåller en hel del tips och idéer som kan vara nyttiga även bland äldre elever. Bland annat finns många detaljerade experimentbeskrivningar som bara använder sig av vardagsmaterial. Väl värt en titt!
www.skolresurs.fi/fykeresursen/index.html

Matteva

Matteva är en webbsida med övningar, spel och aktiviteter som kan användas i matematikundervisningen, främst i årskurserna 6-9. Alva Grönqvist står bakom materialet som till största delen är programmerat i Flash, varför Flash Player bör vara installerad för att allt ska funka. En mattetimme i datasalen där eleverna får öva t.ex. huvudräkning med hjälp av Alvas roliga spel är en fräsch omväxling i matematikundervisningen!
http://www.skolresurs.fi/matteva/index.html
 

Höstens evenemang

Sommaren är knappt här ännu, men redan nu är det dags att planera in hösten stora evenemang. Alla finns med i Resurscentrets händelsekalender på www.skolresurs.fi och där kan man kolla aktuell information.

Kemia tänään – Kemin idag, 9.10.2009 i Åbo
En speciell möjlighet för lärare att bekanta sig med aktuella frågor inom kemiundervisning och aktuell kemiforskning. Begränsat antal platser, anmälan från och med 1.8. OBS! Programmet är synkroniserat med MAOL:s höstdagar så man kan fortsätta direkt dit!

MAOL:s höstdagar, 9–11.10 i Nådendal

De årliga höstdagarna bjuder på högklassigt program både på finska och svenska, denna gång med Mumin-tema!

Finlandssvenska fysikdagarna, 13–15.11 på Silja Serenade

De finlandssvenska fysikdagarna ordnas nu för andra gången efter succén 2007. En fantastisk chans för lärare och forskare att mötas och ha trevligt tillsammans!

Matematikbiennalen, 28–29.1.2010 i Stockholm
Matematikentusiasm i världsklass utlovas av arrangörerna. Gruppresa kommer att ordnas för intresserade lärare.
 
 

Nyhetsbrev nr. 5
BilagaStorlek
RCnyhetsbrev5.pdf1000.2 kB

Bästa läsare!

Henrik Laurén

Resurscentret i matematik, naturvetenskap och teknik är inne på sitt tredje verksamhetsår. Året inleddes med byte av projektledare. Paula Lindroos, som mycket förtjänstfullt lotsade Resurscentret under de två första mycket hektiska åren, drar sig ändå inte helt bort från verksamheten utan fortsätter som suppleant i styrelsen. Undertecknad tar över rodret men fortsätter samtidigt sitt arbete på Utbildningsstyrelsen på deltid.
 
Våren har på många sätt varit inspirerande. SIC-seminariet i början på februari var välbesökt och visade att lärarna fortsättningsvis är intresserade av och gärna deltar i fortbildningar och seminarier. Den goda responsen på vår verksamhet har under våren varit ett glädjeämne för oss som arbetar i Resurscentret.
 
Fortsättningsvis söker vi idéer och inspiration via samarbete med bl.a. Lumacentret och våra nordiska kolleger. I slutet på mars besökte Resurscentret Göteborg, som är hemorten för det rikssvenska matematikcentret, Chalmers Fysikaliska leksaker m.m. Och i början på april genomfördes en extern utvärdering av vår verksamhet. Resultaten från utvärderingen har vi ännu inte fått, men vi ser men stor förväntan fram emot dem.
 
Samtidigt som våren sakta men säkert gör sitt intåg vill jag önska er god slutspurt inför kommande sommarledighet!
 
Henrik Laurén
 
Projektledare
 

Experimentklubb på Sarlinska skolan

Ivriga Pargaselever

Under våren har Resurscentret ordnat en experimentklubb för årskurs nio på Sarlinska skolan i Pargas. Klubben ordnades på skolan åtta eftermiddagar under vilka deltagarna på experimentell väg fått bekanta sig med olika fenomen och begrepp såsom aggregationstillstånd, energiövergångar, supraledare och kromatografi. Eleverna har också fått se hur en titrering går till och bekanta sig med flytande kväve och torris. Klubben avslutades med ett besök till Åbo Akademi 22.4 där deltagarna bl.a. fick tillverka papper och äta glass gjord med hjälp av flytande kväve.

Efterfrågan på naturvetenskapsklubbar har varit stor och RC i Åbo strävar till att ordna en klubb per termin i Åboregionen, i den ordning som önskemålen kommer in.
Tag kontakt med Kerstin Fagerström för att reda ut möjligheterna att ordna en experimentklubb på din skola.

Fysik med tankens kraft

Mats Braskén har funderat ut ett antal tankeexperiment som kan vara intressanta att testa sig själv och sina elever med!

BilagaStorlek
Tankeexperiment.pdf121.36 kB

Mindstorms studiecirkel i samarbete med Heureka

Ivrig legobyggare

Torsdagen den 16 april kl 15 samlades en grupp lärare på Heureka i Vanda för att bygga Lego. Det var frågan om en studiecirkel med temat Lego Mindstorms NXT som ordnades i samarbete med vetenskapscentrumet Heureka i Vanda. Lego Mindstorms NXT är en serie Lego-byggsatser som möjliggör konstruktion och programmering av robotar som kan fås att göra nästan vad som helst, det är endast fantasin som sätter begränsningar. Vad har då detta med skolan att göra? Inkorporering av Lego Mindstorms i undervisningen är ett utmärkt sätt att utveckla elevernas planeringsförmåga, logiska tänkande och kreativitet samtidigt som det ger en introduktion till programmering och automation.

Studiecirkeln pågick i fyra timmar, varav den största delen av tiden ägnades åt olika programmeringsuppgifter som att få roboten att starta på ljudsignal och hållas innanför ett markerat område. När klockan slog sju var de flesta deltagarna fortfarande upptagna med sina robotar och det var med uppenbar motvilja som robotarna plockades i sär och delarna sattes tillbaka i sina lådor.Det kommer att ordnas en del två av studiecirkeln i augusti och det finns fortfarande möjlighet att komma med. Målet med dessa studiecirklar är att Lego Mindstorms skall sprida sig till olika skolor Svenskfinland och aktivera lärare och elever.

Tanken är att under hösten starta klubbar och valfria kurser kring Lego Mindstorms och att detta kan ge upphov till lag som kan delta i framtida tävlingar. Att tävla i konstruktion av Mindstorms-robotar är en ganska stor grej i många länder och det finns en hel del internationella tävlingar i olika grenar.

Optiska vitmedel i tvättmedel

Berit Kurtén-Finnäs har utarbetat en laboration kring de optiska vitmedel som är vanliga i tvättmedel och på nya kläder.

BilagaStorlek
vitmedel.doc45 kB

Radikaler och Antioxidanter

Detta material producerat av Otto Långvik har även publicerats i en lite annan version i samband med SIC2009-materialet. Men här följer i alla fall en utförlig beskrivning av laborationer med antioxidanter och radikaler.

BilagaStorlek
Antioxidanter.pdf187.49 kB

Resurscentret siktade mot stjärnorna – och överraskades av Merkurius

Lärare söker efter Venus. Teleskopet rattas av Dr Francisco Diego.

I år är det exakt 400 år sedan Galileo Galilei konstruerade sitt första teleskop. Man kan inte säga att Galileo skulle vara teleskopets uppfinnare, men med hjälp av hans förfinade produkt var han den första som publicerade bilder på månen sedd från ett teleskop. Vi vet alla hur Galileos upptäckter – tillsammans med teleskop av olika former - varit med om att bygga upp den bild vi idag har av vårt universum. Vi firar även andra jubileumsår i år; det är 200 år sedan Charles Darwin föddes och det är 150 år sedan han publicerade sitt verk ”Om arternas uppkomst”. Dessa ovannämnda tre jämna år är några av orsakerna till att Det internationella astronomiåret 2009 uppmärksammas och firas runt om i världen. Resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan ville vara med på ett hörn och ordnade tillsammans med samarbetspartnerna Palmenia och LUMA-centret vid Helsingfors universitet en astronomivecka för finlandssvenska lärare och elever. Astronomiveckan gick av stapeln den 20-23 april.

Astronomiveckan inleddes med ett heldagsseminarium för astronomiintresserade högstadie- och gymnasielärare. Ett drygt trettiotal lärare – med god spridning från Pedersöre i norr, via Ekenäs i sydväst till Lovisa i öster – samlades i HU:s undervisningssalar den 20 april. På programmet stod ett antal föreläsningar, workshops och planetobservationer. Dagen var indelad i tre huvudteman: teori, tillämpningar och direkta undervisningsknep. FD Thomas Hackman föreläste allmän astronomi i sin session om ”Stjärnorna och deras utveckling” medan docent Claus Montonen tog sig an ”Kosmologi ur den moderna fysikens perspektiv”. Efter detta fick seminariedeltagarna under ledning av Stefan Söderholm från Fastrax LTD bekanta sig med hur GPS- och satellitnavigeringssystem fungerar. Och på tal om satelliter – Mårten Ström från Space Systems Finland – kunde senare på ett ledigt och humoristiskt sätt ge deltagarna en inblick i finsk rymdindustri. Man kan än en gång konstatera att vi finländare är ett blygsamt släkte – vi gör inte stor sak i att exempelvis Herschel-teleskopets spegel är slipad i Finland. Då teleskopet skjuts upp i slutet av maj 2009 blir det det största teleskop (3,5 meters spegel) som någonsin skjutits upp i rymden. Som huvudföreläsare och inspiratör under seminariet och astronomiveckan fungerade Dr Francisco Diego från University College London. Diego är vice president för UK Association for Astronomy Education och dessutom Fellow of the Royal Astronomical Society. Han är en stor popularisator av astronomi och har bland annat figurerat som sakkunnig i TV-dokumentärerna Stephen Hawking's Universe och BBC:s The Planets.

Seminariedeltagarna stiftade först bekantskap med Diego under lunchpausen då det fanns möjlighet till planet- och solobservationer utomhus. Vi fick se på en vacker baklyst Venusskära – och nytt för många var att Venus syns tydligt (till och med med en vanlig fältkikare) mitt på ljusa dagen. Ivriga soldyrkare kunde konstatera att solen för tillfället uppvisar ovanligt lite aktivitet; inga solfläckar syntes med några små protuberanser kunde iakttas med H-alpha-teleskop. Den fullspäckade dagen avslutades med Diegos föreläsning “Creation by evolution: assembling the Universe from the simplicity of pure energy to the complexity of the human brain” där han under två intensiva timmar gick genom universums utveckling – från Big Bang till dagens datum – under de 13,7 miljarder år sedan tidens begynnelse.

Under seminariedagen konstaterade arrangörerna att vädrets makter för en gångs skull inte spelade oss ett spratt. Som pricken på i:et avslutades hela dagen - under de mörka småtimmarna - med planet- och stjärnobservationer på Gymnasiet Lärkans tak.

Astronomiveckans inledande dag hade lärare som målgrupp. Under resten av veckan var det elevernas tur. På tisdagen föreläste och diskuterade Diego med intresserade och ivriga gymnasieelever från huvudstadsregionen. Ungefär 200 elever samlades i Gymnasiet Lärkan där man under Diegos ledning diskuterade Big Bang och universums evolution. Eleverna var ivriga – det var svårt att få tyst på frågorna trots att den reserverade tiden överskreds rejält. På onsdagen stod högstadieeleverna i tur; konceptet var detsamma som under tisdagen och Diego kunde med van hand tala också till de yngre eleverna. Några elever från Sökövikens skola hade under sin lärare Ann Charlotte Rydgren ritat bilder som Diego använde i sitt framförande.

Södra Finland var nu tillräckligt Big Bangad. Skribenten och Diego styrde kosan till Österbotten. På torsdagskvällen togs vi emot av entusiaster från den lokala amatörastronomföreningen Andromeda. Våra värdar visade stolta upp sitt nya observatorium och utställningen i Meteorian på Söderfjärden strax söder om Vasa. Meteorian är en utställning och ett astronomiskt observatorium byggt i en gammal riemiljö. Meteorian har byggts upp i en välbevarad stockria som flyttats ut på den 520 miljoner år gamla meteoritkratern på Söderfjärden. Döm allas förvåning då vi mitt under den ljusa kvällen – med hjälp av Diegos trixande och speciallösningar - fick oss en vacker titt på Merkurius. Det var första gången som många av de aktiva amatörastromerna såg Merkurius, vilket också firades med att korka en flaska…

Astronomiveckans sista dag inleddes med föreläsning och diskussion tillsammans ett hundratal gymnasielever från Vasa och Korsholm. Eleverna var aningen blyga i början, men då temat gick in på möjligheter till avancerade livsformer i universum tog diskussionen fart. En av eleverna tog upp Drakes spekulativa ekvation – vilken Diego avslutningsvis förklarade och diskuterade tillsammans med eleverna.

Samarbetsgruppen RC/LUMA är tacksamma för det ekonomiska understöd som beviljats denna storsatsning. Magnus Ehrnrooths stiftelse och Utbildningsstyrelsen har fungerat som huvudfinansiärer.

Nyhetsbrev 4

Välkommen till ännu ett av resurscentrets nyhetsbrev! Det närmar sig igen jultider och det kan vara skönt att slappna av med lite läsning vid sidan av alla julfester och annat julstök. Hoppas du får syn på någonting intressant!

Nyhetsbrev 4
BilagaStorlek
RCnyhetsbrev4.pdf1.21 MB

Experimentklubb på Sirkkala skola

Kemiska experiment på gång.

Denna höst ordnade Resurscentret för första gången en eftermiddagsklubb för elever i åk 5-6. Det började med att det kom ett önskemål från rektor Siw Törnroos på Sirkkala skola i Åbo. Experimentklubben, som projektet kom att kallas, ordnades som ett samarbete mellan Sirkkala skola och Resurscentret. Målet med dessa klubbar är att öka deltagarnas intresse för naturvetenskaper men också att deltagarna lär sig experimentell metodik och laboratorieetikett. Förhoppningsvis kan klubbarna hjälpa dem att få en god grund att bygga vidare på i fortsatta studier i ämnena fysik och kemi.

Klubbarna hålls på skolan varje tisdag 14:30-16:00 av Ann-Sofi Leppänen, Erik Holm eller Otto Långvik. Varje tisdag får de ungefär tio deltagarna bekanta sig med ett nytt tema, t.ex. vattenrening, elektromagnetism eller ytspänning. Den sista av de tio klubbarna ordnas den 25 november. Grundläggande teori har behandlats, men klubbarna har framförallt, som också namnet säger, betonat det laborativa. Detta för att locka fram den naturliga nyfikenheten och intresset hos deltagarna.

Det är väldigt givande att hålla sådana här klubbar. Deltagarnas iver och naturliga fascination är inspirerande och får en att inse hur intressant fysik och kemi egentligen är. De är väldigt bra eftersom man lätt blir lite ”fartblind” när man studerat dessa ämnen ett antal år. Efterfrågan på naturvetenskapsklubbar är stor i Åboland och det har redan kommit in nya önskemål att ordna fler klubbar under våren.

Vill du se att en experimentklubb ordnas på din skola? Ta kontakt med någon resursperson i din region så kan vi hjälpa till med idéer, ansökningar, personal och annat som kan behövas!

Geogebra – ett ovanligt program

GeoGebra

GeoGebra är ett ovanligt program. Det är lätt att installera, lätt att lära sig, designat med tanke på lärare och helt gratis!

Ta gärna en speciell titt på våra speciella diskussionsforum för användningen av Geogebra:
www.skolresurs.fi/geogebra

Alla lärare i matematiska ämnen har ibland behov av att rita geometriska figurer eller att skissa olika funktioner. Om inte annat så för till exempel provuppgifter. I GeoGebra går det här enkelt och det blir snyggt. Dessutom kan man visa det på projektor eller SmartBoard, man kan göra animationer och interaktiva test för elever. Massor med avancerade möjligheter alltså, men fast man bara lär sig de mest grundläggande grejerna så är det ändå värt det!

Nedan kommer en liten kort introduktion för dig som är ny. För dig som redan använt programmet rekommenderar jag att genast gå in på GeoGebras webbplats (http://www.geogebra.org) för att läsa mer om programmet och kanske testa de lite mer avancerade funktionerna. Bästa sättet att lära sig är att bara sätta sig ner och pröva sig fram!

Installation

En av de bästa grejerna med GeoGebra är att man inte egentligen behöver installera det (så länge som man har tillgång till Internet). Det krävs att datorn har en programvarukomponent som heter java, men det borde finnas automatiskt på alla moderna datorer. (Men det finns ändå sådana datorer som inte har det eller har för gammal version. Då måste man tala med nån dataansvarig). På din egen dator funkar det nästan säkert och i princip behövs inga administratörsrättighter för att kunna köra det på skolans datorer heller - men testa alltid på förhand!

1. Gå till http://www.geogebra.org/webstart
2. Klicka på GeoGebra webstart, välj "öppna med..." om datorn frågar och godkänn certifikatet om datorn frågar
3. Vänta en stund, kan ta flera minuter första gången det startar. Voila! (Programfönstret kan se lite olika ut beroende på vilken dator du använder. Programmet finns på svenska, men kan vara att det visas på engelska när man kör det via webben.)

Rita en figur

1. Längst upp finns en verktygsrad somhjälper dig rita olika figurer. Om man trycker på den lilla triangeln i hörnet av verktygsknapparna får man fram fler alternativ. Välj till exempel en triangel (femte knappen från vänster). Klicka med musen där du vill ha första hörnpunkten, klicka där du vill ha den andra och den tredje och klicka slutligen på den första punkten igen för att sluta triangeln.

2. Punkter benämns automatiskt med stora bokstäver (A, B, C...) men man kan döpa om dem om man vill. Vill man flytta dem är det bara att ta i och dra (OBS, välj pilverktyget längst till vänster först!). Eller om man vill ge dem specifika koordinater är det bara att klicka på motsvarande bokstav i listan längst till vänster och mata in de koordinater man vill ha. Sträckor benäms med små bokstäver (a, b, c...) och kan manipuleras på samma sätt. (Tips, om du har en mus med ett så kallat scrollhjul så kan du antagligen använda det genast för att zooma in och zooma ut.)

3. Genom att dubbelclicka på triangeln kan du ändra t.ex. färg och linjetjocklek (OBS, se till att du valt pilverktygel först!).

4. I menyn "Visa" (View) kan man välja om man vill visa koordinataxlar eller rutnät eller inget alls. (om man vill ha bara en viss figur för att klistra in t.ex. i ett prov kan det vara snyggt att ta bort alla axlar)

5. I menyn "Arkiv" (File) finns alternativet "Exportera" (Export) och under det "Ritområde till urklipp". Gör detta när du är klar med din figur, så är det sedan vara att välja "Klistra in" i till exempel Word! Bara ritområdet visas.

6. Om du tror att du vill gå in och ändra på figuren senare väljer du "Arkiv" och "Spara som", så sparar du hela projektet.

Rita en funktion

1. Längst ner finns en ruta där du kan mata in funktioner. Testa skriv in

f(x)=x-1 och
g(x)=sin(x) OBS! x måste vara inom parentes

2. Zooma in eller ut genom att använda musens scrollhjul eller zommverktyket som du kommer åt genom att klicka på triangeln i hörnet av flyttverktyget längt till höger. OBS! Det har betydelse var du har pekaren när du zoomar. Pilens position är centrum för zoomningen.

3. Om du använder pilverktyget så kan du flytta på funktionskurvan. Då ändras automatiskt parametrarna för ekvationen i listan till vänster.

4. Om du använder punktverktyget (andra från vänster) kan du placera en punkt på kurvan. Om du väljer skärningspunktverktyget genom att klicka på triangeln i hörnet av punktverktyget och klickar på en ena och sedan på den andra kurvan så väljer programmet automatiskt närmaste skärningspunkt. Koordinaterna visas i listan till vänster.

5. Exportera bilden till Word spara projektet på samma sätt som tidigare

Sedan kan du fortsätta testa de olika verktygen och möjlighterna i GeoGebra!

Levande kinematik med Tracker

Under MAOL:s höstdagar i Lahtis bjöd Resurscentret på en workshop med namnet "Levande kinematik". Att undersöka rörelse är ett mycket centralt område inom fysikundervisningen. Temat upplevs ibland, både av lärare och elever, som onödigt teoretiskt och matematiskt. Under denna workshop fick deltagarna lära sig hur man med en vanlig digital videokamera kan filma rörelser (exempelvis korgbollskast, harmoniska oscillationer, boll på lutande plan o.s.v) som man sedan analyserar med hjälp av ett program som gratis kan laddas ner från nätet. Deltagarna tyckte programmet var både åskådliggörande och lättanvänt. En kort introduktion kan laddas ner från våra sidor. Själva programmet och utförlig manual hittar man på www.cabrillo.edu/~dbrown/tracker.

Filmning av lutande plan
BilagaStorlek
Tracker_intro.doc789.5 kB

Läsarundersökning 2008 - Avslutad

Vi försöker kontinuerligt följa med hur våra kunder upplever vår service och samla på oss tips för hur vi kan bli bättre. Undersökningen är anonym och används som ett hjälpmedel när vi planerar nästa års verksamhet.

Årets läsarundersökning är öppen hela december månad. I början av januari lottar vi ut ett bok-presentkort samt 5 av Resurscentrets kaffemuggar bland dem som deltagit i undersökningen och lämnat sina kontaktuppgifter!

Tack för din feedback!

Molekyler i människans tjänst

Molekyler i människans tjänst

Opettaja.TV och VetaMix

Opettaja.tv är en ny sida som YLE bjuder ut åt lärare

För finskspråkiga lärare finns det en relativt ny satsning av YLE som görs i samarbete med utbildningsstyrelsen. Den heter opetteja.tv. Den svenskspråkiga motsvarigheten till opettaja.tv är vetamix.yle.fi som utöver de tidigare finansiärerna stöds också av Svenska Kulturfonden. Webbportalerna skall leverera hjälpmedel åt lärarna i deras behov att göra undervisningen mera levande och intressant. På nätet hittas både demonstrationer och lektionsmaterial i form av texter, ljud, videosnuttar och TV program. Där finns en del av de program som visas i vanlig skol-TV. Tyvärr är inte riktigt alla program tillgängliga på nätet idag, men en konstant växande andel är det.

Dessa två portaler skall fungera som ett stöd och komplement åt den gemene läraren. De är inte bara för tekniska och naturvetenskapliga ämnen utan alla skolämnena är representerade. Dessa två sidor fungerar också som ett sorts virtuellt lärarrum där man kan dela med sig av sitt undervisningsmaterial. Dessutom finns det diskussionsforum indelade enligt olika tema. Med alla dessa funktioner anser man kunna utjämna skillnader i kvalitet och motarbeta nivåskillnader som kan förekomma i undervisningen, t.ex. mellan storstäder och på landsbygden.

Den finska webbportalen är lite mera utarbetad än vetamix och innehåller bl.a. funktionen ”koulutus”. Man kan konstatera att opettaja.tv kanske i vissa avseenden är lite bättre än sin svenskspråkiga variant, i och med det bredare materialutbudet och den nämnda fortbildningsmöjligheten. Men det är bra att komma ihåg vid användningen av nätsidorna att det som finns på vetamix finns inte nödvändigtvis på opettaja.tv och vice versa p.g.a. språket.

Sidornas utseende är fräsch och lockande. Granna färger och en dynamisk image är viktigt för dagens användare, speciellt när det gäller unga och skolelever. I vissa fall krävs det en lite snabbare webbanslutning p.g.a. stora datamängder. Men videosnuttar kan vara bra då man visar fenomen som kan vara svåra att åskådliggöra på andra sätt. Exempelvis kan ägget som sugs in i e-kolven vara bra att se som en video istället för att bara titta på en bild. Denna videosnutt hittar du med att bläddra igenom de 70 träffar du får med sökordet kemi på VetaMix eller direkt genom att söka på lufttemperatur. För att ha tillgång till alla funktioner krävs det självfaller att användarna skall identifiera sig med hjälp av inloggning.

Tejp – en källa för röntgenstrålning?

Tejp - en farlig strålningskälla?

Ett experiment som är bekant för många är att vanlig tejp kan avge ljus. Testa gärna själv, gå in ett helt mörkt rum, vänta en stund så ögonen vänjer sig och börja dra upp en rulle genomskinlig tejp! Detta fenomen som uppstår när kemiska bindningar mellan tejpytorna bryts kallas triboluminescens och saknar fortfarande en fullständig förklaring.
Nyligen gjorde några forskare vid University of California en annan intressant upptäckt. Om man upprepar samma försök i en vakuumkammare börjar tejprullen avge stark röntgenstrålning. Tilltäckligt stark för att ta en röntgenbild av ett finger och för att få en geigermätare att knastra ordentligt. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Nature och på deras hemsida kan man se en bra video om försöket.

http://www.nature.com/nature/videoarchive/x-rays/

Så tänk på det när du tejpar fast årets julklappar!

Nyhetsbrev 3

Paula

Bästa läsare!

Resurscentrets andra verksamhetsår har kommit igång med studiecirklar, lärarträffar, inspirationskvällar och skolbesök. Under året satsar vi särskilt på att utöka de direkta kontakterna med lärare och skolor. Och vi har målsättningen att bli ännu bättre än tidigare genom att svara på de utmaningar och uppdrag som ni lärare vill ge oss.

I Nyhetsbreven publicerar vi en del av materialet som huvudsakligen finns samlat på vår webbplats. Vi hoppas att det är till nytta och nöje!

Resurscentrets första verksamhetsår har nu dokumenterats, och verksamhetsberättelsen kan Du läsa på vår webbplats (www.skolresurs.fi). Den här webbplatsen är ett av våra viktigaste verktyg, vilket kräver regelbundna insatser för att upprätthålla och öka intresset för verksamheten. Varje vecka har minst en nyhetsartikel publicerats. Vi kan dessutom notera två nya saker i år, nämligen e-postlistorna vikariepoolen@skolresurs.fi och dynamo@skolresurs.fi (för klasslärare).

Med en önskan om en stressfri avslutning på läsåret!

Paula Lindroos
Projektledare

13 olösta mysterier

Quasar

Den moderna tekniken har fört oss långt. Vetenskaplig forskning har gett förklaringar till så mycket av det vi ser omkring oss. Men det är ändå är det viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns mysterier i världen!

Den amerikanska tidskriften New Scientist har listat 13 av de största olösta mysterierna i naturvetenskapen på sin hemsida, och det är ganska intressant läsning. Här är en kort sammanfattning av dessa problem som är en utmaning för framtidens unga forskare att undersöka. Läs hela artikeln på engelska på New Scientists hemsida: http://space.newscientist.com/article/mg18524911.600-13-things-that-do-n...

1. Placeboeffekten
Tänk dig att du vänjer en patient med svåra smärtor att han får smärtlindring genom en viss medicin. Utan att patienten vet om det byts medicinen ut mot till exempel en saltlösning som inte innehåller några medicinska preparat. Och ändå tar den bort smärtan! Undersökningar har visat att det faktiskt finns en biokemisk orsak bakom, men mer än så vet vi faktiskt inte. Mycket tyder alltså på att vi med tankar och förväntningar direkt kan påverka kemiska processer i kroppen.

2 Horisontproblemet
När vi undersöker universum verkar det vara fruktansvärt likadant åt alla håll. Detta trots att universum enligt både observationer och Big Bang-teorin utvidgar sig med nästan ljusets hastighet åt alla håll. Det verkar kanske inte så konstigt. Men om man tänker sig den största och mest våldsamma explosion man kan föreställa sig och märker att den råkar sprida splittret från sprängningen exakt precis till tusendelen av en procent lika mycket åt alla håll, så finns det orsak att bli misstänksam. Det finns flera olika lösningsförslag till problemet, men de flesta innebär att endera att universum under någon period utvidgat sig snabbare än ljusets hastighet, eller att ljusets hastighet varierat under historien. Och dessa lösningar ställer till en massa andra problem då det mesta av modern fysik bygger på antagandet att ljusets hastighet är konstant och den högsta möjliga hastigheten i universum.

3 Ultra-energetisk kosmisk strålning
Jorden träffas hela tiden av en stor mängd strålning från rymden, till exempel protoner, elektroner och gammastrålning. En liten del av den här strålningen består av partiklar med en oförklarligt hög hastighet. Det verkar inte finnas någon stjärna eller nåt annat i vår egen galax som skulle kunna skicka iväg partiklar med så mycket energi. Men de kan inte heller komma från någon annan galax, få i så fall har de ha rört sig så långt att de borde ha blivit nedbromsade. Så varifrån kommer de?

4 Homeopati
Homeopati är en form av traditionell läkekonst som det finns all anledning att förhålla sig skeptisk till ur vetenskaplig synvinkel. Bland annat använder man sig av en metod där man löser upp olika ämnen med påstådda medicinska egenskaper i en vätska som därefter späds ut om och om och om igen tills det kanske inte finns en enda molekyl av något annat än vatten i medicinen. Men man påstår att vattenmolekylerna ”minns” vad som fanns i orginallösningen och på så sätt behåller dess läkande egenskaper. Och det finns en del forskning som tyder på att det här faktiskt verkar fungera i en del fall. Någon vetenskaplig förklaring finns ännu inte, men det verkar klart att människokroppen är mer komplicerad än vad man skulle tro om man bara ser den som en samling biologiska och kemiska processer.

5 Mörk materia
Om man använder allt det vi vet om gravitation och tittar på olika galaxer och andra saker i rymden så blir det bara fel. Det visar sig att när vi tittar i ett teleskop ser vi bara tio procent av det vi borde se för att galaxerna skulle röra sig som de gör. Nittio procent av den massa som måste finnas för att gravitationsberäkningarna ska fungera har vi inte den blekaste aning om vad det är och var det finns. Det här är ett stort olöst mysterium för framtidens forskare att undersöka. Så länge vi bara förstår 10% av det som finns i rymden kan vi inte påstå att vi har förstått så mycket av hur världen hänger ihop.

6 Liv på mars
Redan 1976 landade den första rymdfarkosten på Mars för att undersöka planetens yta. Ombord fanns flera experiment för att undersöka om det fanns liv på närmaste grannplanet. Ett av experimenten svarade ja, men de övriga svarade nej. Ännu idag är det en obesvarad fråga om det finns någon form av liv på Mars, trots flera expeditioner till den röda planeten. Eventuellt förblir denna fråga obesvarad tills de första bemannade rymdfärderna till Mars som planeras starta inom tio år.

7 Tetraneutroner
Kärnan till en vanlig heliumatom, också kallad alfa-partikel, är en av de skummaste partiklar vi känner till. Den består av två protoner och två neutroner som hålls ihop så starkt att man kan se den som en enda boll och den har en hel del andra oväntade egenskaper. Det finns forskning som tyder på att man kunde strunta i protonerna och istället klumpa ihop fyra neutroner och på det sättet få en ny skum partikel med speciella egenskaper. Problemet är att en sådan partikel inte borde kunna finnas enligt den bästa modell vi nu har för hur atomkärnor fungerar. Om man lyckas hitta en sådan tetraneutron blir vi tvungna att ändra på teorier som verkar fungera bra i alla andra sammanhang.

8 Pioneer-avvikelsen
På 1970-talet skickades ett antal satelliter upp för att utforska solsystemet. Pioneer 10 var en av dem som under sin färd ut mot Pluto gav oss väldigt mycket värdefull information om planeterna. Men det är länge sedan den lämnade solsystemet bakom sig och nu är den bara en bit metallskrot som kommer att fortsätta sin färd tusentals år i tomma intet innan den igen närmar sig någon stjärna med möjliga planeter. Ändå har man gjort en intressant upptäckt med hjälp av den radiosignal satelliten fortfarande sänder ut. Det verkar som om den mycket långsamt accelererar och dras ut ur solsystemet av en okänd kraft. Accelerationen är knappt mätbar men verkar ändå vara en verklig effekt som ingen ännu lycktas hitta på någon bra teori för.

9 Mörk energi
Problemet med mörk materia är en katastrof för modern fysik, eftersom det ju verkade som vi bara förstår 10% av den materia som finns i universum. Om man på liknande sätt försöker beräkna totala mängden energi som finns och jämföra med det vi vet blir det ännu mycket värre. Det verkar som vi bara förstår 0,1 procent av energin i universum och 99,9 procent är helt okänt, nånting som bara kallas mörk energi.

10 Hålet i Kuiperbältet
I utkanten av solsystemet, en bit utanför Plutos bana finns Kupierbältet, ett område i rymden fullt av små stenblock och isklumpar som långsamt kretsar kring solen. Men plötsligt tar de här stenbumligarna slut, ungefär som när man åker båt från en stenig strand och det plötsligt blir djupare så att inte en enda sten längre står upp ur vattnet. Den hittills enda troliga förklaringen är att det finns (eller har funnits) en stor planet längst ut i solsystemet. Planeten kunde vara lika stor som jorden, men ingen har ännu lyckats se den. Orsaken kan vara att planeten är så lång borta från solen att det är nästan omöjligt att se den från Jorden. Eller att den helt enkelt inte finns.

11 Wow-signalen
Den 15 augusti 1977 uppfattade ett radioteleskop i USA en mycket stark radiosignal som verkade komma från yttre rymden. Signalen varade i 37 sekunder och har aldrig observerats igen. Ingen naturlig förklaring finns, även om det är möjligt att det handlar om någon signal från Jorden som reflekterats på ett ovanligt sätt och råkade träffa radioteleskopet. Men de som vill tro på utomjordiska varelser fortsätter ivrigt att söka efter ursprunget till signalen.

12 Varierande konstanter
När man tittar på astronomiska objekt som är mycket långt borta, i utkanten av universum, så tittar man på ljus som skickades ut för miljarder år sedan. Problemet är att detta ljus inte alltid ser ut som man förväntar sig. Ibland verkar det som om man måste ändra en av fysikens mest grundläggande konstanter, den så kallade finstrukturkonstanten, för att beräkningarna ska stämma över ens. Men instrukturkonstanten består bara av elektronens laddning, ljusets hastighet och Plancks konstant. Alla dessa tre är orubbliga konstanter i all fysik vi känner till, och att säga att åtminstone en av dem varierar ställer till en massa problem med en massa andra beräkningar som vi vet att stämmer bra. Ingen vill alltså påstå att finstrukturkonstanten kunde variera och många fler experiment för att undersöka det här är planerade.

13 Kall fusion
När en grupp forskare 1989 påstod att de upptäckt kärnfusion vid rumstemperatur ledde det till en häftig debatt. Fusion av atomkärnor är det som driver solen och alla andra kärnor, och vad vi vet så kan det bara ske i temperaturer på flera miljoner grader. Om denna process kunde kontrolleras och ske i rumstemperatur skulle världens energiproblem med en gång vara lösta. Tyvärr har resultaten från 1989 inte kunnat upprepas och därför har de flesta vetenskapsmän och –kvinnor  avfärdat upptäckten som ett misstag eller mätfel. Ändå bedrivs det hela tiden forskning på området som alltid blir omdebatterad. Än så länge verkar det som det faktiskt är en omöjlighet, men vinsterna ifall det skulle vara möjligt är så stora att det fortsätter att intressera forskare över hela världen.

Dynamo - epostlista för klasslärare

Nedan kan du anmäla dig till en speciell epostlista för klasslärare som jobbar med naturvetenskap i F-6. Du kan läsa mer om listan i den bifogade filen längst ner på sidan. Välkommen med att ta del av relevanta diskussioner och nyttig information direkt via din epostlåda!

BilagaStorlek
dynamo-listan_inbjudan.pdf60.79 kB

Koka tvål

Tvålkokning har funnits i ett flertal kemiböcker för högstadiet. Många lärare är dock rätt missnöjda med resultatet från tvålkokningen, det är svårt att få fram en fast tvål, fri från natriumhydroxidrester. Problemen beror troligen på valet av fett och svårigheter med att hitta de rätta proportioner mellan fettet och hydroxiden.

Här kommer ett försök till en detaljerad beskrivning av hur det hela kunde gå till.

BilagaStorlek
Tillverka_tval.doc31 kB

Kreativ -ungdomstidningen på nätet

Kreativ är tidningen för ungdomar som behandlar aktuella frågor inom matematik, naturvetenskaper och teknik!
Gå in och titta: http://www.helsinki.fi/kreativ

Ny tjänst: vikariepoolen!

Resurscentret startar nu upp en ny tjänst som vill sammanföra längre och kortare vikariat i våra skolor med potentiella vikarier. I praktiken handlar det om en e-postlista som till exempel lärarstuderande kan anmäla sig till, och som skolor kan sända ut information på. Än så länge är tjänsten i testskedet men vi hoppas testa och bygga ut tjänsten nu under våren.

Tills vidare har listan inga begränsningar när det gäller vem som kan anmäla sig och vilka slags vikariat som kan annonseras ut. Detta kan ändras efter hand om vi märker att listan missbrukas. De som prenumererar på listan kollas på inget sätt och skolorna är naturligtvis själva ansvariga att kolla att personer som svarar på vikarieannonser är seriösa.

Vi tar gärna emot feedback och idéer hur denna tjänst bäst kan förbättras för att motsvara tillfälliga vikariebehov i skolorna och för att ge studerande möjlighter att i praktiken pröva på läraryrket. Ta gärna kontakt! (info@skolresurs.fi)

http://www.skolresurs.fi/?q=node/373

Organisk kemi

Organisk kemi

Regnmaskinen

Människans påverkan på jordens klimat är ett mycket aktuellt ämne. Den här demonstrationen kan användas i alla ämnen där man behandlar uppkomsten av regn och hur luftföroreningar påverkar klimatet.

Utrustning: stor glasburk (så stor att en knuten näve ryms in)
gummihandske
tändstickor
vatten

1. Häll litet vatten i burken så att bottnen täcks
2. Ta på dig gummihandsken och stoppa ner handen i burken
3. trä gummihandsken över burkens mynning så att det blir lufttätt
4. Försök dra ut handen (utan att ta lös handsken)

Det är väldigt svårt att dra ut handsken, detta beror på att då luftens volym ökar kommer lufftrycket inne i burken sjunka, vilket leder till att lufttrycket utanför burken utövar ett ”nettotryck” på burken.

Upprepa nu försöket men tag först och tänd en tändsticka och släpp ned den i vattnet och sätt snabbt i handsken. När man sedan drar ut handsken ur burken kommer trycket att sjunka varivid en grå dimma bildas inne i burken. (OBS! Dimman är inte alltid så lätt att se)

Detta beror på att då trycket i luften sjunker kommer luften att förlora något av sin energi, den blir alltså kallare och då kan vattenångan som är en del av luften börja kondensera till små vattendroppar.
Orsaken till att dimman bildas då man tänt en tändsticka, men inte annars, är att det behövs någonting som kan fungera som en startpunkt för de små vattendroppar som dimman består av. Tändstickan avger små rökpartiklar som kan fungera som sådana sk. kondensationskärnor.
Den här demonstrationen kan användas för att visa att ifall det finns mycket partiklar i luften, som t.ex. producerats av trafik och industri, så kommer det att bildas mera moln och därmed ökar sannolikheten för regn.

Källa:

www.fysik.org

Teknikläger för flickor, 11-13 år i Pargas. Tema: sol, vind och vatten

28.07.2008 00:00
01.08.2008 00:00

Syftet med lägret är att främja intresset för teknik och produktutveckling. Men teknik och naturvetenskaper är av tradition en väldigt manlig värld och därför är det väsentligt att hitta och utveckla former som stöder flickors intresse och självförtroende på området.
Ett par års erfarenhet av Teknikläger för flickor visar att det finns ett stort intresse för lägret i åldersgruppen 11-13, mångfalt större än de platser som varit tillgängliga.

Nu ordnas ett läger i Pargas.

Närmare information om lägret och hur man anmäler sig finns på:

http://www.6mix.nu/s/tekniklager/lager08.htm

Sista anmälningsdag är 18 april!

Öppen laboration - Problem i chipsfabriken

Här är en enkel laboration som kan användas i gymnasiet för att undersöka salters löslighet.

BilagaStorlek
Chipsfabriken.doc24.5 kB

Nyhetsbrev 2

Välkommen att läsa vårt andra nyhetsbrev! Vi har under hösten samlat på oss en hel del material i olika former och nu vill vi dela med oss av det till Er i formen av det här elektroniska nyhetsbrevet. Vi har också gjort en kort sammanfattning i pappersform, och kanske du redan har fått det i din hand när du surfar dig in på denna sida för att läsa mer. Men om du inte har sett pappersversionen ännu kan du ladda ner den elektroniskt nederst på denna sida.

Denna gång har ganska mycket material som vi vill dela med oss av, och det är ganska dyrt att göra en tjock tidning med allt det materialet. Dessutom är det ganska praktiskt att kunna sätta med vissa extra funktioner till materialet på nätet, till exempel laborationsinstruktioner i Word-format som läraren kan ladda ner till sin egen dator, bearbeta och dela ut till sina elever.

Så pröva gärna den här webbsidan, läs igenom delar eller hela nyhetsbrevet genom att följa länkarna nedan eller till höger. Om man vill får man dessutom gärna registrera sig som användare på sidan och då får man tillgång till en del extrafunktioner.

Än en gång, du nya eller "gamla" besökare, välkommen till www.skolresurs.fi!

Andra nyhetsbrevets framsida
BilagaStorlek
RCnyhetsbrev_2.pdf1.15 MB

Experiment och laborationer

Experiment

Här följer ett antal experiment och laborationer inom matematik, fysik och kemi som kan vara praktiska på olika nivåer. Du kan bläddra genom alla experimenten genom att klicka på länkarna längst ner, eller så kan du hoppa mellan olika artiklar i menyn nedan eller till höger. Hoppas du hittar nånting matnyttigt!

Bestämning av ljusets våglängd med hjälp av ett hemmagjort gitter

Youngs försök beskrivs i detalj i gymnasiekursen Vågrörelse. I den här laborationen kan eleverna själva bestämma våglängden på laserljus med hjälp av ett hemmagjort gitter.

År 1801 kunde Thomas Young bestämma våglängden för synligt ljus i sitt berömda dubbelspaltförsök. I försöket lät han koherent ljus infalla mot en dubbelspalt. Vid dubbelspalten genomgår ljuset (om det är en vågrörelse) diffraktion. Young placerade därefter en bildskärm på ett långt avstånd från dubbelspalten. På bildskärmen uppstod symmetriskt så kallade ljusmaxima kring ett centralmaximum. Young förklarade uppkomsten av dessa ljusmaxima som ett resultat av konstruktiv interferens av de ljusvågor som böjts i dubbelspalten.

Det finns laserskrivare i de flesta skolor. En modern laserskrivare klarar av att skriva ut bilder med en upplösning på åtminstone 600 dpi (dots per inch ’punkter per tum’). Du kan alltså själv rita upp ett gitter i ett ritprogram. På Resurscentrets hemsidor finns länkar till några olika varianter. För att kunna utföra laborationen bör gittret skrivas ut på en stordiafilm, varefter det lätt kan klippas ut.

I Youngs försök används en koherent ljuskälla, vanligtvis laserljus. Ett billigt alternativ till dyra He-Ne-lasrar från exempelvis IS-VET eller Printel är vanliga laserpekare (laser pointers). De billigaste laserpekarna är i prisklassen 20 euro. Vanligtvis är deras våglängd kring 650 nm.

Under workshopen ”Avancerad fysik av ingenting”, som hölls av Resurscentret under MAOL:s höstdagar i oktober 2007, utförde några lärargrupper våglängdbestämning med hemmagjorda gitter och laserpekare. De bästa våglängdsbestämningarna gav resultat som avvek några procent från den i instruktionsboken angivna våglängden för laserpekaren. Det lönar sig att försöka utföra det här experimentet. Det är fascinerande att se att en utskriven plastfilm ger lika bra resultat som avancerad inköpt utrustning!

Nedan finns ett dokument för utskrift av gitter bifogat.

Ett gitter
BilagaStorlek
Gitter_laserprinter.doc26 kB

Bestämning av spårvidden på en CD-skiva med hjälp av en laserpekare

Diffraktion

Ytan på en CD-skiva är beklädd med en mycket ljuskänslig och reflekterande aluminiumhinna. Ytan består av en rad fördjupningar som löper i ett spiralspår från mitten ut mot CD-skivans kanter. Det här spiralspåret fungerar som styrspår för laserhuvudet i CD-spelaren. Man kan bestämma avståndet mellan fördjupningarna, d. v. s. spårvidden, på en CD-skiva genom att använda skivan som ett reflexionsgitter. I reflexionsgittret kommer det reflekterade ljuset från fördjupningarna tillsammans med det reflekterade ljuset från de plana mellanliggande partierna att interferera och ge upphov till ett karakteristiskt diffraktionsmönster.

Fäst CD-skivan stående vinkelrätt mot ett underlag. Rikta laserljuset från exempelvis en laserpekare vinkelrätt mot skivans yta. Du måste kanske lite justera CD-skivans läge för att få mönstret av ljusmaxima på en vit kartongskiva framför CD-skivan. Uppställningen blir bäst om du gör ett hål i kartongskivan i vilken du sedan sätter laserpekaren. På det här sättet vet du att laserpekaren är vinkelrät mot skivan om centralmaximumet träffar laserpekaren efter reflexionen vid skivan. På kartongbiten kan du nu se första, andra, tredje ordningens ljusmaxima och så vidare. Genom att mäta avståndet mellan ett ljusmaximum och centralmaximumet (laserpekaren) och genom att mäta avståndet mellan laserpekaren och CD-skivan kan gitterkonstanten i Youngs ekvation bestämmas. Gitterkonstanten är den sökta spårvidden.

Enligt CD-standarden är spårvidden 1,6 mm. Det ovan beskrivna försöket brukar ge resultat inom några procent från detta.

Man kan på samma sätt även bestämma spårvidden på en DVD-skiva. Diffraktionsmönstret uppstår på samma sätt, men mätvärdena är förstås andra. Observera att spårvidden för både CD-skivan och DVD-skivan går att bestämma med en och samma laserpekare (med en våglängd på omkring 650 nm). Orsaken till att det finns två olika lasrar i en DVD-spelare ligger i att punkterna (informationen) som bränns i mediet ligger tätare längs med spåret på en DVD-skiva. Då man spelar en CD-skiva i en DVD-spelare används ett laserhuvud med våglängden 780 nm. Då en DVD-skiva spelas används våglängden 650 nm.

Blanda dina egna färger

RGB-systemet

I de flesta fysikkurser nämns det att vitt ljus består av en blandning av regnbågens alla färger. Vanligen demonstreras detta t.ex. genom att låta vitt ljus gå genom ett prisma. Det omvända problemet, dvs. att få vitt ljus genom att kombinera färgade ljuskällor, är inte lika enkelt att åstadkomma. I denna laboration skall vi använda oss av tre lysdioder med färgerna röd (R), grön (G) och blå (B), för att skapa nya färger. Att med hjälp av dessa tre färger skapa alla andra färger, är hjärtat i det s.k. RGB-systemet*. RGB-systemet används i allt från TV-skärmar till mobiltelefonsdisplayer.

Ladda ner instruktionerna i Word-format nedan!

(Laborationen är inspirerad av Gorazd Planinsic, The Physics Teacher Vol. 42. March 2004).

RGB
BilagaStorlek
RGB_mixer.doc573 kB

Det magnetiska blyertsstiftet - Diamagnetism

Diamagnetism

För att göra den här demonstrationen behövs en neodyniummagnet och en liten bit av ett blyertsstift från en penna. Neodyniummagneter kan bl.a. köpas på Clas Ohlson. Det går att göra många intressanta demonstrationer med dem och de kostar inte många euro.
Stiftet innehåller grafit som är ett diamagnetiskt ämne.
Diamagnetism finns hos ämnen som inte har något permanent magnetiskt dipolmoment, vilket leder till att då de utsätts för ett magnetfält induceras ett svagmagnetfält som är motsatt riktat i förhållande till det yttre magnetfältet.

Detta leder till att när magneten förs i närheten av blyertsstiftet kommer sitftet att stötas bort. Du måste föra magneten väldigt nära stiftet för att märka något. Det lönar sig att göra demonstrationen på en OH-projektor, eftersom det gör det mycket lättare för en stor grupp att se effekten.

Diamagnetism är en ganska vanlig egenskap hos ämnen, även exempelvis vatten är diamagnetiskt, Eftersom levande organismer innehåller mycket vatten är det möjligt att få levande organismer att levitera med hjälp av ett starka magnetfält. Läs mera om detta på den engelskspråkiga sidan:
http://www.hfml.ru.nl/levitate.html

Erik Holm

Kul i labbet med Shakhashiri – demonstrationer och hemexperiment

Kemi-demonstrationernas mästare, kemiprofessor Bassam Z. Shakhashiri från University of Wisconsin-Madison, delar med sig av vetenskapens glädje genom laborationer och andra experiment som enkelt kan göras hemma; genom demonstrations-shower, videosnuttar, och böcker. Allt detta på hans sida ”Scince Is Fun in the lab with Shakhashiri” som hittas på adressen: http://scifun.chem.wisc.edu/

Prof. Shakhashiri är internationellt känd för sitt effektiva ledarskap i gynnandet av högklassig naturvetenskaplig utbildning på alla nivåer, samt för hans utveckling och användning av demonstrationer i kemiundervisningen. Encyclopedia Britannica citerar honom som “the dean of lecture demonstrators in America.” Hans vetenskapliga publikationer, vilka även inkluderar flervolymserien Chemical Demonstrations: A Handbook for Teachers of Chemistry , utgör hjälpmedel i undervisning och handledning och har även översatts till flere språk. Denna serie om ”kemiska demonstrationer” är en del av en större satsning på att förhöja kvaliteten på naturvetenskaplig undervisning. ”Chemical Demonstrations” säger Prof. Shakhashiri vara en viktig förmedlare av våra övertygelser inom kemin och våra attityder gentemot kemikalier, deras betydelse i våra dagliga liv, deras fördelar, deras möjliga faror, och deras säkra hantering. Böckerna avser att bereda lärare i naturvetenskaper på alla nivåer detaljerade instruktioner och bakgrundsinformation för användning av demonstrationslabbar i klassrummet och allmänna föreläsningar. Volymerna I-IV av dessa böcker finns att tillgå i RC:s hylla i Axelias bibliotek i Åbo!

Önskemål som uppkommit från lärarhåll är bl.a. enkla experiment som är lätta att göra utan att avancerad utrustning eller dyra kemikalier behövs. På ovannämnda webbplats finns även en avdelning som heter ”Home Experiments” och ger exempel på just detta. Förutom det gamla bekanta receptet på att göra pH-indikator av rödkål som verkar göras i de flesta skolor, hittas t.o.m. praktiska tips [i form av en labb, naturligtvis] som hur man kan rengöra större silverföremål hemma i köket (för små funkar ju tandkrämstricket!). Hursomhelst är sidan värd ett besök, och ett smakprov på en labb ges här nedan! En annan helt orelaterad sida om hemexperiment hittas här.  Kolla gärna även andra experiment-länkar som dykt upp på RC:s sida, speciellt den om Skol-Kemi med experiment utformade av lärare och lärarkandidater som går fortbildningskurser som ges vid Umeå Universitet. Håll även utkik efter flere nyttiga länkar som kommer att samlas i RC:s länksamling vartefter!

Brusande skum

Med några hushållskemikalier kan ett glas färgad vätska förvandlas till skum som flödar över kärlet.
För experimentet behövs:
- 15 cm3 (1 matsked) matsoda (natriumbikarbonat)
- 15 cm3 (1 matsked) tvättmedel
- ca. 180 milliliter (3/4 kopp) vatten
- ca. 60 milliliter (1/4 kopp) vinäger
- några droppar karamellfärg (valfritt)
- ett 400-milliliters dricksglas
- en vattenfast (plast eller metall) bricka
- en tesked
Ställ dricksglaset på brickan. Lägg 15 cm3 matsoda och 15 cm3 tvättmedel i glaset. Tillsätt 180 ml vatten och några droppar valfri karamellfärg. Blanda försiktigt innehållet i glaset. För att demonstrera och iaktta skummandet och brusandet, häll vinägern snabbt i glaset. Blandningen kommer att skumma över glaset och täcka brickan med ett skum som består av pyttesmå bubblor.
För att åstadkomma en färgförändring då vinägern tillsätts blandningen i glaset, kan man byta ut karamellfärgen mot rödkålssaft. Då kommer blandningen att ändra färg från blå-grön före vinägertillsatsen till röd-orange efter att vinägern tillsatts. För en annan färgförändring, försök med grapejuice!
I detta experiment bildas skummet av en kemisk reaktion mellan matsoda och vinäger. Matsodan och vinägern reagerar, och en av produkterna från denna reaktion är koldioxid (-gas). Denna gas bildar bubblor som omges av vätskan. Tvättmedlet hjälper till att bibehålla bubblorna en längre tid, och då bildas ett skum. Volymen av gasen som bildas är mycket större än vad glaset rymmer, så en del kommer att spilla över glaskanten.
Matsoda är natriumbikarbonat. Vinäger innehåller ättiksyra upplöst i vatten.  Natriumbikarbonat reagerar med de flesta syror. Produkterna av reaktionen med vinäger är koldioxidgas, natriumacetat, och vatten.
Reaktionen av natriumkarbonat för att blida koldioxid-gas är grunden för dess användning i bakning. Kakor är fasta skum. Skummet bildas då bubblor av koldioxid från reaktionen med natriumbikarbonat infångas i smeten. Då kakan bakas torkar smeten, och de infångade koldioxidbubblorna bildar hålen i kakan.

Ladda ner instruktionerna i Word-format nedan.

 

Bassam Sharkhaskiri
BilagaStorlek
brusande_skum.doc36 kB

Sök metaller

I rutfältet nedan gäller det att hitta 20 olika metaller som alla är grundämnen och ingår i det periodiska systemet.

 

 

Ladda ner korsordet och facit i Wordformat nedan...

BilagaStorlek
Metaller.doc20 kB

Tillverka plast av potatis

Potatis från ICA.se

Potatis kan användas som råvara för biologiskt nedbrytbar plast. Potatisen består av två olika typer av stärkelse; amylos, som bildar långa raka kedjor av glukosmolekyler och amylopektin som består av förgrenade polymerkedjor av glukosmolekyler. Amylosen är användbar till plast medan amylopektinets förgrenade kedjor förhindrar stärkelsen från att bli mjuk och formbar, som plaster.

Del 1: Utvinn stärkelse ur potatis

Du behöver
•    ca 100 g rentvättad potatis
•    rivjärn
•    sil
•    destillerat vatten
•    mortel
•    dekanterglas


Utförande

Riv ca 100 g potatis. Potatisen måste inte vara skalad, men bör vara rentvättad.
Mortla potatisen tillsammans med vatten.
Häll allting genom en sil.
Lägg tillbaka den krossade potatisen morteln, tillsätt mera vatten och mortla en gång till. Häll blandningen i en sil.
Låt suspensionen stå i dekanterglaset i ca 5 min. Dekantera försiktigt bort vattnet.
Skölj stärkelse en gång med ca 100 ml vatten, rör om, låt stärkelsen sjunka till bottnen och dekantera bort vattnet.

Del 2: Tillverka plast

Du behöver
•    250 ml dekanterglas
•    urglas el. motsvarande (lock vid kokningen)
•    bunsenbrännare
•    trefot + nät
•    omrörningsstav
•    potatisstärkelse
•    glycerol
•    saltsyra, 0,1 M
•    NaOH, 0,1 M
•    karamellfärg
•    petriskål
•    universalindikatorpapper
•    våg
•    mätcylinder


Utförande

1.    Blanda 25 ml vatten, 2,5 g stärkelse, 3 ml saltsyra och 2 ml glycerol i ett dekanterglas.
2.    Värm upp blandning under lock. Låt den koka sakta ca 15 min. Låt den inte koka torr – sluta värma om blandningen börjar verka torr.
3.    Testa pH. Tillsätt NaOH tills blandningen är neutral.
4.    Om du vill färglägga blandningen kan du droppa till någon droppe karamellfärg och röra om ordentligt.
5.    Häll blandningen i en petriskål och rör om med glasstaven så att hela bottnen blir täckt.
6.    Låt stå ett par dagar så att lösningen hinner torka.

7.    Upprepa försöket men lämna bort glycerolen.

Del 3. Undersök den bildade plasten

8.    Jämför den torkade substansen i de båda skålarna. Beskriv deras egenskaper. Vilken inverkan hade glycerolen?

Förklaring

Glycerolen påverkar de plastiska egenskaperna. Glycerol används i kommersiella produkter för att ge andra egenskaper åt en polymer. Glycerolen lägger sig mellan polymerkedjorna och hindrar dessa från att lägga sig i fixerade rader och bilda en kristallin struktur. Då polymeren blir kristallin blir den samtidigt spröd. Man kan tänka sig att glycerolmolekylerna fungerar som ett slags olja mellan kedjorna som gör att polymeren blir formbar och flexibel.

Tre fyrsidiga pyramider

TRE FYRSIDIGA PYRAMIDER  är ett arbetsmaterial för olika årskurser

Vikmodellerna kan användas i åk 1 - 8:
-   Klipp, vik, bygg och fundera. Rita ev. mönster på pyramidens sidor före klippandet. (Lim behövs inte!)
-   Två pyramider med likadana basytor kan fogas ihop bas mot bas.

Vikmodellerna med tillhörande räkneuppgifter kan användas i åk 9  och gymnasiet:
-   Observera att det finns två varianter av samma uppgifter! De skiljer sig från varandra endast i frågan om bildseriens utseende: I den ena varianten används färgbilder med lika långa sträckor i samma färg för att förtydliga idén, i den andra är pyramiderna jämngråa och användaren uppmanas färga själv. Välj den du föredrar.
-   I en klass, där det finns elever som tycker det är svårt att räkna med variabler, kan man ju förenkla uppgiften genom att bestämma kantlängden i den första pyramiden, t.ex.  a = 1 . Eller varför inte låta eleverna välja om de vill använda variabeln  a  eller ett bestämt talvärde? Sedan kan man ju jämföra resultaten och diskutera skillnader / likheter.

Eftersom det finns tre olika vikmodeller kunde grupparbete med tre elever per grupp vara lämpligt

(Idén till vikmodellerna är hämtad ur Jaakko Joki: Hahmottavaa geometriaa. Opetushallitus.Yliopistopaino, Helsinki 2004. ISBN 952-13-2162-8)

Ladda ner materialet i .pdf-format nedan!

 

Pyramider
BilagaStorlek
PyramidBESKRIVNING.pdf53.93 kB
PyramidVIKMODELL.pdf48.01 kB
PyramidUPPGIFTERv1.pdf62.18 kB
PyramidUPPGIFTERv2.pdf62.47 kB

Gott och blandat

I samband med vårt andra nyhetsbrev så har vi också samlat ihop en del blandat material som vi hoppas kan vara till både nytta och nöje för er. Hör finns en bokrecension, en reseberättelse och lite annat blandat innehåll. Bläddra i innehållet med pilarna nedan eller använd menyn till höger

En rESA till ESA

Vad är ESA?

Den europeiska rymdorganisationen ESA är en mellanstatlig organisation som grundades år 1974. ESA:s mål är att skapa och utveckla möjligheter för Europa i rymden och säkerställa att de investeringar som görs gynnar européer.

ESA har 17 medlemsländer, varav Finland är ett. Frankrike utgör den viktigaste bidragsgivaren. ESA har ungefär 2000 anställda verksamma inom olika områden (forskare, fysiker, ingenjörer och administrativ personal) och huvudkontoret ligger utanför Paris. ESA har en årlig budget på ungefär tre miljarder euro. En del av medlemsländernas finansiella bidrag går till obligatoriska utvecklingsprojekt, men det finns även frivilliga projekt som medlemsländerna kan välja att bidra till. Genom den samordning av forskning och utveckling som ESA koordinerar åstadkommer man betydligt mera omfattande resultat än vad något enskilt land i Europa skulle ha ekonomisk möjlighet till.

Skulle man kunna få se vad ESA gör?

Jag har under de senaste sju åren undervisat astronomi i Gymnasiet Lärkan i form av en tillämpad kurs i fysik (Astronomi och kosmologi). Kursen har varit omtyckt och några år har de funnits så många intresserade elever att kursen hållits två gånger. Senaste vinter började jag fundera på om det fanns någon möjlighet att besöka ESA. En tanke i bakhuvudet är också att någon gång kunna erbjuda ett studiebesök till ESA för eleverna i samband med deras astronomikurs. Det är en sak att läsa om aktuell rymdforskning, men något helt annat att uppleva den på ort och ställe.

I ESA:s anläggningar i Noordwijk är det möjligt att utföra olika försök ombord på ISS (International Space Station)

Förutom allmänt intresse för astronomi var jag specifikt intresserad av vad som sker inom detta område i Europa (och framför allt vad som sker med våra skattepengar). Trots att ESA har en stor budget, som medlemsländerna delar på enligt respektive lands BNP, är den enskilda individens bidrag blygsamt; årligen betalar du en summa till den europeiska rymdforskningen som ungefär motsvarar ett biobesök.

ESA har ett antal olika kontor med olika ansvarsområden runtom i Europa. Efter lite sökning på ESA:s hemsidor (www.esa.int) kom jag fram till att ESTEC (European Space Research and Technology Centre) i Noordwijk i Holland är ett bra mål för ett studiebesök. ESTEC handhar merparten av ESA:s design och utveckling av rymdfarkoster och rymdteknik. Alla satelliter som ESA skickat upp har testats i ESTEC:s testhallar. Alldeles intill ESTEC finns dessutom ESA:s permanenta rymdutställningscenter Space Expo.

Space Expo

Space Expo är en mycket påkostad och estetiskt tilltalande rymdutställning. I de stora utställningshallarna presenteras ämnet astronomi som helhet (vårt planetsystem, stjärnor och deras energiproduktion, utforskning av rymden, universums uppkomst och ålder) med en eventuell betoning på ESA:s verksamhet i form av presentation av satelliter, rymdstationer och de vetenskapliga försök som görs på bland annat ISS (International Space Station).

Var månlandaren faktiskt inte större än så? I Space Expo finns modeller i naturlig storlek av månlandare, rymdstationer och satelliter.

En av de saker som jag tyckte var mest frapperande var storleken och robustheten på den mängd satellitmodeller i naturlig storlek som fanns både utanför utställningshallarna och inuti hängandes i taket. Det är svårt att bestämma sig för om man skall anse att exempelvis Envisat, som är den största satellit man byggt för att undersöka jorden, är stor eller liten då man betraktar den på nära håll. Jag fick samma känsla då jag studerade en av Apolloprogrammets månlandare i naturlig storhet. Hur i all sin dar har vi människor lyckats ta oss till månen i en sån där liten plåtburk; inget high tech här inte, bara metall och Newtons fysik från slutet av 1600-talet.

ESTEC

Om man besöker Noordwijk med yngre elever är antagligen Space Expo dagens höjdpunkt. Lätt får man åtminstone en halv dag att flyga iväg. Äldre elever (och studerande och lärare) ser eventuellt mera fram emot ett besök till anläggningen ESTEC. Varje dag ordnas guidade turer till testhallarna. Under en dryg timmes tid berättar sakkunniga guider på engelska om de omfattande tester som utförs på alla satelliter under såväl utvecklingsskedet som före uppskjutning. Varje satellit utsätts bland annat för låga temperaturer, mekanisk påfrestning som skall simulera uppskjutningen och enorm ljudintensitet.

Man kan själv boka besök för elevgrupper. Då har man möjlighet att tillsammans med ESTEC utarbeta ett studiebesök som beaktar elevernas ålder, intresse och bakgrundskunskaper. Det som är värt att poängtera är att besök skall bokas minst sex månader före aktuellt datum.

Så här nära månen har jag aldrig varit! Denna sten är ett av de många stenprov som månfärderna hämtade tillbaka till jorden.

Hur ta sig dit?

Noordwijk är en liten stad alldeles invid Atlantkusten. Holland är ett litet land med mycket goda trafikkommunikationer. Största delen av tågförbindelserna går via Amsterdams flygplats (Schiphol) och därifrån är det en dryg halvtimmes tågfärd till Leiden. Från Leiden fortsätter man med buss i ytterligare en knapp halvtimme innan man anländer till ESA:s anläggningar. Invånarna i Leiden är vana med turister på väg till ESA och av dem får man de eventuella vägbeskrivningar som behövs.

Jag kan varmt rekommendera ESA:s anläggning i Noordwijk till alla som undervisar i eller annars är intresserade av astronomi.

 

Jonas Waxlax

Hemsidan redo för lärarna

Login

Resurscentrets hemsida lever och utvecklas hela tiden. Under hösten har det varit möjligt för lärare att registrera sig som användare på sidan och på det sättet få tillgång till en del extra funktioner och få möjlighet att bidra med eget innehåll till sidan.

Hittills har vi inte gjort så mycket väsen av möjligheten, men nu börjar det kännas som om vi litar på systemet tillräckligt mycket för att våga ta emot fler användare. Ett 15-tal lärare har redan registrerat sig som användare, men nu är det dags att börja samla ihop fler, så att det blir mer liv på forumen och mer bidrag från fältet till bland annat länkpoolen och bokrecensionerna.

För att registrera sig behöver man bara klocka på länken "Skapa nytt konto" under loginrutan längst upp till höger. Man ombeds fylla i en del personuppgifter och när man sedan skickar iväg formuläret får man ett e-postmeddelande om att man väntar på att bli godkänd som användare av systemadministratören. Vi gör en enkel koll att det rör sig om en verklig person som försöker registrera sig och vanlitvis nästa dag får man ett meddelande till om att man blivit godkänd som ny användare.

Sedan är det bara att testa logga in och se vilka nya funktioner som dyker upp. För tillfället är det inte så mycket, men vi hoppas bygga ut antalet funktioner anefter. Men redan nu vill vi speciellt uppmuntra lärarna att mata in egna favoritlänkar och recensioner av bra böcker i systemet och på det sättet dela med sig till andra.

Vi hoppas att denna sida skall kunna bli till nytta för så många som möjligt. Och vi behöver er hjälp för att den ska bli bättre, det finns massor att göra ännu. So om du har idéer eller material du vill bidra med, positiv eller negativ feedback, skicka gärna ett epostmeddelande till info@skolresurs.fi, så återkommer vi så snart som möjligt!

Lärare och forskare möttes på de första finlandssvenska fysikdagarna

Finlandssvenska fysikdagarna

De första helt finlandssvenska fysikdagarna någonsin ordnades under veckoslutet. Det var en unik samling på många sätt. Inte bara för att nästan 100 finlandssvenskar med intresse för fysik deltog, men också för att deltagarna var en salig blandning av forskare, studerande och lärare.

– När vi fick idén till konferensen visste vi inte hur det skulle bli, berättar Kristoffer Meinander, forskare vid Helsingfors Universitet och huvudarrangör för fysikdagarna.
– Men att på det här sättet blanda lika stora delar lärare, studenter och äldre forskare visade sig överträffa alla förväntningar. Att det kom så många deltagare som var så engagerade visar att det fanns ett behov för en sådan här mötesplats.

Konferensen ordnades som en kryssning mellan Helsingfors och Stockholm med både vetenskapliga presentationer och socialt program. Också många fysiklärare från Österbotten deltog i evenemanget.
– Jag tyckte det var jättebra, säger Greta Kula, fysiklärare i Nykarleby.
– Vi fick höra om ny forskning och diskutera med både forskare och lärarkolleger från hela landet. Och så blev vi furstligt behandlade ombord på båten, det var verkligen lyckat!

Läs mer och se bilderna på http://www.acclab.helsinki.fi/fysikdagarna

När kemin stämmer

När kemin stämmer

Nyhetsbrev 1

Här kan du ladda ner resurscentrets nyhetsbrev i .pdf-format. Hoppas hu hittar många läsvärda saker!

BilagaStorlek
RCnyhetsbrev1.pdf954.15 kB